Extremt väder

I IPCCs rapport AR5 görs en kommentarer till frågan om klimatförändringarna leder till mer extremt väder. Man noterar en ökning, men gör ingen direkt koppling till temperaturutvecklingen.

IPCC säger att man har observerat många förändringar av typen extremt väder och klimathändelser sedan ungefär 1950. Man anser det mycket troligt att antalet kalla dygn har minskat och varma dygn har ökat globalt. I några regioner är det troligt att att antalet värmeböljor har ökat inom stora områden i Europa, Asien och Australien. Det är troligt att fler regioner på land med kraftig nederbörd har ökat. Antalet eller intensiteten kraftigt regn har troligen ökat i Nordamerika, men motsvarande ökning har inte konstaterats inom andra områden. 1) 2)

2012 utgav IPCC en speciell rapport om extrema väderhändelser. Till denna kategori hör såväl ovanligt väder som vanligt väder med allvarliga störning av samhällsfunktioner.3) 4)

  • Antalet kalla dygn har minskat och antalet varma dygn har ökat i flertalet områden med tillräckligt dataunderlag. Underlaget är mer oklart vad gäller Nordamerika, Europa och Australien. Och det är en sämre vad gäller Asien, Afrika och Sydamerika.
  • Förekomsten av kraftiga regn har ökat på fler platser än platser där sådana regn har minskat. Det är oklart om antalet tropiska stormar har ökat. Det är också oklart om antalet tornados och hagel har ändrats.
  • Det finns visst stöd för förekomsten av längre torkperioder har ökat i södra Europa och Västafrika, men förekosten har minskat i andra områden, t.ex. Nordamerika och nordvästra Australien.
  • Det finns begränsat underlag för att bedöma om antalet översvämningar har ändrats bl.a. beroende på fler ändringar i markanvändning. Det är troligt att antalet översvämningar av kustområden har ökat.
Källor

Organisationen EM-DAT sammanställer uppgifter om större katastrofter som uppfyller följande kriteria:

  • minst 10 personer avlidit
  • minst 100 påverkats
  • landet har utfärdat katastroftillstånd
  • landet har begärt internationellt katastrofbistånd.

Antalet personer som avlidit på grund av katatrofer har minskat avsevärt sedan sedan förra seklets första hälft. 1965 är det senaste året med mer än 1 miljon dödade. Torkan i Indien dödade 1,5 miljoner. Förmodligen inkluderar uppgiften även de som dog 1966 och 1967.
Källa: EM-DAT Database Advanced Search

Sett till hela världen är översvämningar en av de naturkatastrofer som kräver flest dödsoffer. I Sverige brukar det inte gå riktigt så illa, men de materiella skadorna kan vara mycket stora även här, vilket kan läsas om i dokumentationen av historiska översvämningar ända bak till 1500-talet.5)

Torka och våtområden

I klimatfrågan är det som säkert de flesta märkt mycket vanligt att pågående eller nyligen inträffade extrema väderfenomen tas till intäkt för att klimatförändringarna inte längre är ett avlägset hot utan sker mitt framför ögonen på oss. Underförstått är att det nu finns statistik på att vi fått fler extrema väderhändelser. Men så är det ju inte. Det finns fortfarande inga pålitliga belägg för att vi hittills fått mer stormar, torka eller översvämningar, det vet den som läst den senaste sammanfattningen från FN:s klimatpanel. 6)

Changes in the hydrological conditions of the land surface have substantial impacts on society. Yet assessments of observed continental dryness trends yield contradicting results. The concept that dry regions dry out further, whereas wet regions become wetter as the climate warms has been proposed as a simplified summary of expected as well as observed changes over land, although this concept is mostly based on oceanic data. Here we present an analysis of more than 300 combinations of various hydrological data sets of historical land dryness changes covering the period from 1948 to 2005. Each combination of data sets is benchmarked against an empirical relationship between evaporation, precipitation and aridity. Those combinations that perform well are used for trend analysis. We find that over about three-quarters of the global land area, robust dryness changes cannot be detected. Only 10.8% of the global land area shows a robust ‘dry gets drier, wet gets wetter’ pattern, compared to 9.5% of global land area with the opposite pattern, that is, dry gets wetter, and wet gets drier. We conclude that aridity changes over land, where the potential for direct socio-economic consequences is highest, have not followed a simple intensification of existing patterns.7)

Orkan är vindhastighet som överstiger 32,7 m/s, oavsett om den pågår på land eller hav. Andra vanliga mätetal är 64 knop, 118 km/h samt vindstyrkan 12 Beaufort. Orkanvindar kan uppnås i flera olika typer av luftvirvlar, såsom lågtryck och tromb.

Orkan kallas annars de lågtryck där medelvindhastigheten uppnår orkanstyrka, och sådana väder orsakar stora skador på både växtlighet och byggnader. Till sjöss går vågorna mycket höga och luften fylls av kraftiga moln. Orkaner på norra halvklotet spinner motsols, medan de på södra halvklotet spinner medsols.

Havstemperatur

Bilden visar aktuell havstemperatur från 7000 platser och 200 länder världen runt.8)

Orkaner kännetecknas även av de gigantiska oväder som drabbar tropikerna, så kallade tropiska cykloner. Sådana bildas, och tilltar i styrka, när havsvattnet är minst +27 grader C. Tropiska orkaner (eng: Hurricanes) kallas de som bildas på Atlanten, tyfoner i nordvästra Stilla havet och Östasien, och cykloner vid Oceanien och Indiska oceanen.9)

USA

Det är 9 år sedan USA drabbades en orkan.10) En annan källa anger antalet ”Strongest storm” under denna period till 25 stycken. 11)

USA har inte på över ett sekel haft en så lång sammanhängande period som nu utan att något oväder med orkan styrka på minst kategori tre nått land (den senaste var ”Wilma”, som slog in över Florida det cyklontäta året 2005)12)

Källa

Trots en betydande ökning av antalet väder­katastrofer har inte klimat­förändringar hittills lett till någon kraftig ökning av migrationen i världen. De flyttningar som skett har varit kortväga och oftast tillfälliga. Inte heller framöver är någon större invandring av klimat­flyktingar till Sverige att vänta.13)


Bara ett fåtal klimatmodeller kunde återge de senaste 50 årens förändringar i nederbörd i Kina visar en doktorsavhandling.

- Därför är det mycket viktigt att undersöka de globala klimatmodellernas förmåga att återge de extrema händelser som observerats under de senaste decennierna för att öka våra möjligheter att förutse framtida väderförändringar, säger Tinghai Ou vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

- Resultaten visar att klimatmodellerna dåligt återger de förändringar i extrema nederbördshändelser som skett i Kina från 1961 till år 2000. Endast hälften av de 21 analyserade klimatmodellerna har kunnat återge förändringarna i några av Kinas regioner. Bara ett fåtal har kunnat återge de landsomfattande förändringarna i klimatet, säger Tinghai Ou. 14)

Nederbörd

Diagrammet visar årets absolut största dygnsnederbörd uppmätt vid någon av SMHIs stationer. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimatindikator-extrem-nederbord-1.29819

SMHI förväntar att klimatförändringen kommer att leda till häftigare regnskurar. Beräkningar med klimatmodeller visar att ett skyfall ger 20-30 procent mer regn vid nästa sekelskifte. Åskskurar och skyfall om sommaren hör det till det som på fackspråk kallas extrem eller intensiv korttidsnederbörd. Diagrammet visar att extremnederbörden har ökat med ca 10%.15) 16)


Nedbördsrekord

Nederbördsintensitet och nederbördsmängd varierar kraftigt mellan närbelägna platser. sannolikheten för att upptäcka de mest extrema nederbördsmängderna beroende av hur tätt nätet av nederbördsstationer är. Antalet mätpunkter var ca 400 under perioden 1880-1900 och ökade därefter till ungefär 800 på 1940-talet.

Största uppmätta månadsnederbörd i Sverige, SMHI (2013-04-13)

Det är intressant att se att två av rekorden sattes redan 1943 och ett 1953.


Största uppmätta dygnsnederbörd i Sverige, SMHI (2013-04-13)

Fem av rekorden inträffade före 1950.17)


Värmerekord

Största uppmätta dygnsnederbörd i Sverige, SMHI

SMHIs statistik över värmerekord visar att många värmerekord är gamla. Fyra sattes före 1950.18)


Åska

Antal åskdagar per år och areaenhet fö r hela landet, http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.14672!meteorologi_141.pdf, sid 20

Mängden åska har inte ökat under perioden 2002-2009. Tyvärr redovisar inte SMHI statistik från andra perioder.19)


Antal åskdagar/år på samtliga stationer i medeltal.

Mängden åska varierade starkt mellan olika orter under 1900-talet.20)


Stormar

– De lågtrycksburna stormarna, som vi har haft hos oss, skapas av skarpa temperaturförändringar mellan luften i norr och söder. Och nu ser vi att det blir varmare i norr vilket gör att de temperaturförändringarna minskar och då kan vi inte säga att stormarna blir fler, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI. – Hösten 2013 hade vi under en kort period fyra stormar; Simone, Hilde, Sven och Ivar. Men då ska man komma i håg att de stormarna hade föregåtts av en rekordlång period utan stormar.21)

Bara ett fåtal klimatmodeller kunde återge de senaste 50 årens förändringar i nederbörd i Kina visar en doktorsavhandling.

- Därför är det mycket viktigt att undersöka de globala klimatmodellernas förmåga att återge de extrema händelser som observerats under de senaste decennierna för att öka våra möjligheter att förutse framtida väderförändringar, säger Tinghai Ou vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

- Resultaten visar att klimatmodellerna dåligt återger de förändringar i extrema nederbördshändelser som skett i Kina från 1961 till år 2000. Endast hälften av de 21 analyserade klimatmodellerna har kunnat återge förändringarna i några av Kinas regioner. Bara ett fåtal har kunnat återge de landsomfattande förändringarna i klimatet, säger Tinghai Ou. 22)

En tropisk cyklon (eng cyclone) är ett intensivt lågtryck som bildas över tropiska hav med hög vattentemperatur (minst 26,5 °C), och kännetecknas av att de kan utvecklas till mycket kraftiga oväder. Avsaknad eller svag corioliskraft vid ekvatorn gör att inga tropiska cykloner bildas där. Även i de tropiska delarna av Sydatlanten är tropiska cykloner mycket sällsynta på grund av den lägre vattentemperaturen.23)

Av IPCC AR5 framgår det att ”it is likely that the global frequency of occurrence of tropical cyclones will either decrease or remain essentially unchanged, concurrent with a likely increase in both global mean tropical cyclone maximum wind speed and precipitation rates. The future influence of climate change on tropical cyclones is likely to vary by region, but the specific characteristics of the changes are not yet well quantified and there is low confidence in region-specific projections of frequency and intensity.” 24)

*****”Using currently available historical TC25) best-track records, a global database focused on hurricane-force strength landfalls was constructed. The analysis does not indicate significant long-period global or individual basin trends in the frequency or intensity of landfalling TCs of minor or major hurricane strength. The evidence in this study provides strong support for the conclusion that increasing damage around the world during the past several decades can be explained entirely by increasing wealth in locations prone to TC landfalls, which adds confidence to the fidelity of economic normalization analyses.” 26) 27)

Källor

Kom gärna med synpunkter på Klimatfakta

25) Tropisk cyklon