User Tools

Site Tools


Sidebar

Innehåll

Ta ställning

Ekonomi

Etanol

Fossila bränslen
Förnyelsebar energi
Global uppvärmning

Klimatförändringen (avvecklas)
Klimatkänslighet

Kärnkraft
−− Teknik
Livsmedel
Moln
Mysteriet med vattenångan

Naturgas

Skatter och avgifter

Sverige
Vatten
Vindkraft
Växthusgaser
Synpunkter
Aktuell statistik
Källor
Ordlista
FAQ om Klimatfakta
Klimatfakta i Facebook
Senaste ändringar

fn

Förenta Nationerna

FN har 38 organisationer som arbetar med klimatfrågan.

Klicka för att förstora bilden

UNFCCC

På Rio-konferensen i Brasilien 1992 fastställdes ett internationellt miljöfördraget United Nations Framework Convention on Climate Change1). Det trädde i kraft 1994. Det har idag 195 länder och organisationer som undertecknare2).

Klimatkonventionen innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp, men ligger till grund för det lagligt bindande protokollet, Kyotoprotokollet.

Konventionen har ett sekreteriat som ger tekniska råd vid förhandlingar och till institutioner samt svarar för att tillhandahålla auktoritativ information om implementeringen av konventionen och Kyotoprotokollet

Vid Rio-konferensen antogs också “UN Convention on Biological Diversity” och “Convention to Combat Desertification”. Målet för dem är att förhindra farlig mänsklig inverkan på klimatet. Det ska ske genom att stabilisera växthusgaserna på en nivå som ger ekosystemet tid att anpassa sig till klimatförändringar och säkra tillgången till mat och ekonomisk utveckling.3)

De anslutna länderna, parterna, har träffats varje år sedan 1995 till Conferences of the Parties (COP). 1997 fastställde parterna Kyotoprotokollet som är binder utvecklingsländer att begränsa utsläppen av växthusgaser. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005. 2010 kom parterna överens om att den globala uppvärmningen skulle stanna under 2,0°C jämfört med den förindustriella nivån.

USA och Kanada har anslutit sig till UNFCCC-avtalet men inte till Kyotoprotokollet. Japan har lämnat Kyotoprotokollet, då Kina, Indien och Indonesien inte betraktats som utvecklingsländer och därmed inte omfattas av Kyptoprotokollet. Nya Zeeland har uttalat liknande åsikt. 2012 meddelade Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Kazakstan att de inte avser att ansluta sig till Kyotoprotokollet.

UNFCCC fick som en av sina första uppgifter att fastställa former för mätning av respektive deltagande lands växthusgaser och hur de ska reduceras. Som ett första mål fastställde UNFCCC att parterna skulle begränsa sina utsläpp 2000 till landets nivå 1990. Det har dock bedömt orättvist av de länder som redan infört begränsningar före 1990.

Enligt UNFCCC var konferensen i Durban 2011 ett genombrott. Förhandlingarna gick framåt, på ett balanserat sett, vad gäller implementeringen av Konventionen, Kyotoprotokollet, aktionsplanen från Bali och Cancun-överenskommelsen. Man kom också överens om att att komma överens om universellt bindande avtal om klimatförändringar så fort som möjligt och i vart fall inte senare än 2015.

Organisation

Klicka för att förstora bilden

COP - Conference of the Parties (COP)

COP är det högsta beslutande organet. Alla parter som anslutit sig till konventionen UNFCCC är representerat. COP övervakar tillämpningen av Kyotoprotokollet och de tillägg som COP tillfört. samt tar beslut som är nödvändiga för effektiv tillämpning av avtalet inkl organisationer och administration.

CMP - Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Kyoto Protocol

Möten med de parter som anslutit sig till Kyotoprotokollet. Stater som inte anslutit sig kan delta som observatörer. CMP värderar genomförandet av avtalet.

SBSTA - Subsidiary Body for Scientific and Technological Advice

SBSTA stöder COP och CMP med information och råd i vetenskapliga och teknologiska ämnen.

SBI - Subsidiary Body for Implementation

SBI understödjer COP och CMP genom bedömningar och värderingar av av tillämpningen av Kyotoprotokollet.

IPCC - Intergovernmental Panel on Climate Change

IPCC går igen och bedömer aktuella vetenskapliga rapporter om klimatförändringar, men utför ingen egen forskning. COP mottar rapporter från IPCC och använder dem som underlag vid beslut. Den IPCC AR5 som kommer 1914 ger underlag vid COPs bedömning om långsiktiga temperaturmål. Se vidare IPCC.

Övriga enheter inom UNFCCC

Kyoto-protokollet

Överenskommelsen “Kyoto Protocol” fastställdes i Kyoto, Japan, den 11 December 1997 och ratificerades den 16 februari 2005. De 37 industrialiserade länder och EU som anslutit sig till överenskommelsen förbinder sig att stabilisera utsläppen av växthusgaser. Målet var att under 2008 till 2012 minska utsläppen med fem procent jämfört med 1990.

Se vidare Kyoto-protokollet.

COP 19 i Warzava i November 2013

COP 19 hade ett två veckors möte i Warzava i November 2013. 4) Mötet hade att ta ställning till förslag inom tre områden: Adaptation5), Finance6) och Mitigation7).

UNFCCC sammanfattar konferensens resultat: The Warsaw Climate Change Conference 2013 concluded successfully! Key decisions adopted at this conference include decisions on further advancing the Durban Platform, the Green Climate Fund and Long-Term Finance, the Warsaw Framework for REDD Plus, the Warsaw International Mechanism for Loss and Damage and other decisions. 8)

Många deltagare och representanter för klimatorganisationer menade dock att konferensen var misslyckad och inte nådde några konkreta resultat, som åtaganden att minska utsläppen och ersättning från sådana länder som har stor användning av fossila bränslen till länder som drabbas av klimatförändringar.9)

FNs framtida målsättning

FN ser fn över organisationens framtida mål. Ett led i detta arbete är att mäta allmänhetens bedömningar av vad FN bör engagera sig i. Resultatet redovisas på webben My world 2015. Hittills har drygt 1 miljoner personer röstat. Klimatalternativet “Action taken on climate change” hamnar på 16:e och sista platsen. De europeiska rösterna sätter klimatfrågan på 10:e platsen. I Sverige hamnade frågan på tredje plats efter bättre skola och tillgång på rent vatten. 10)

Källor

COP21 i Paris

Vid ett FN-möte i Paris 30 November till 11 December 2015, ska 190 länder komma överens om ett avtal gällande klimatet.11)12) Avtalet kallas för Universal Climate Agreement. 13)

Avtalet är tänkt att ersätta Kyoto-avtalet14) i vilken signatärerna skulle minska utsläppen 2012 med 5% jämför med 1990. Utvecklingsländerna fick individuella mål. Många utvecklade länder, t.ex. Kina, Sydkorea, Mexico, fick inga mål alls. USAs kongress ratificerade inte avtalet. Avtalet trädde inte i kraft då det inte inkluderade minst 55% av utsläppen. 15)

Ett förberedande möte ägde rum i Bonn 1-11 Juni utan större framgångar. Flertalet oklarheter i avtalsutkastet kvarstår. 16) 17) 18) 19)

I oktober kom länderna in med planer för minskad inverkan på klimatet, sk Intended Nationally Determined Contributions (INDC). 20) 21) 22)

Det är uppenbart att ett nytt avtal inte kommer att vara bindande. T.ex. USAs kongress kommer inte ge sitt godkännande. 23)

Kina håller fast vid de planer som presenterades vid Obamas besök i Peking i november. Kina tänker minska CO2 per BNP med 60-65% 2030 jämfört med 2005. Vad det kommer att innebära i praktiken är svårt att bedöma. Kolanvändningen ska minska med 40-45% vilket också motiveras av problem med smog. Landet ska också öka andelen icke-fossilt bränsle i med ca 20% till 2030. Kina motsätter sig extern kontroll av åtgärderna. 24)

Indien planerade först att sända in ett dokument med så detaljerade åtaganden som FN önskar. Men Indien har tänkt om. Efter att New Dehli fått klart över de minimalistiska åtaganden andra länder tänker sig, så drar också Indien ned på ambitionerna. Inget land har t.ex. inkluderat finansiellt eller teknisk stöd till u-länderna.25)

Den 8-10 november träffades ett 80-tal klimat- och miljöministrarna i förberedande diskussioner. Från Sverige deltog Åsa Romson. “Diskussionerna var uppriktiga och ledde fram till en större samsyn om vilka frågor som behöver lösas.” rapporterar regeringen. De frågor som diskuterats är några av de svåraste men också de mest grundläggande, till exempel hur man formulerar ett långsiktigt mål och genererar tekniskt och ekonomiskt stöd för de länder som behöver. 26)

En fråga är i vilken grad avtalet ska kunna bidra att de deltagande ländernas ger bidrag till bl.a. den gröna klimatfonden. En annan grundläggande fråga gäller avtalets reglering av hur ländernas åtaganden ska mätas och kontrolleras liksom hur man ska formulera krav på ländernas framtida utvekling inom klimatområdet.

Frågor

  • Vilka är det som representerar Sverige i de olika organen?
  • Hur behandlas ärendena inom UNFCCC i Sverige, t.ex. i riksdagen?
  • Hur tas beslut inom organisationen?
  • Hur transparent är beslutsprocessen?
  • Vilka parter deltar som inte är stater?

Inverkan på framtida temperaturen

Klicka på bilden för att se den minimala inverkan av ländernas åtaganden

Inför mötet i Paris har alla deltagande länder fått sända in löften på olika klimatåtgärder från 2030 och vad de betyder i utsläpp av koldioxid.

Baserat på dessa uppgifter har Bjorn Lomborg beräknat effekten på den framtida temperaturen. Obs att hans rapport är publicerad i vetenskaplig tidskrift efter vederbörlig vetenskaplig granskning.27) Hans resultat skiljer sig heller inte påtagligt från tidigare publiceringen.28)

Resultatet är häpnadsväckande.

Om alla utställda löften verkligen infrias som så minskar temperaturen med 0.17 grader Cesius år 2100. Av detta bidrar EU med en reduktion på 0.053°C.29)


Parisavtalet

COP21 fastställde till slut ett avtal (2015-12-12). Dokumentet består av ett 20-sidors protokoll med själva avtalstexten i en 11-sidig bilaga. Texten är utan tvekan mycket svårtolkad med en rad expertuttryck vedertagna inom klimataristokratin och många referenser till document som i in tur refererar till dokument, etc. Det tillsammans med vaga formuleringar gör att den slutliga innebörden kommer att fastställas i skilda organ när avtalet ska tillämpas i praktiken.

Beslut inom FN tas med konsensus, dvs att ett beslut kräver att det får stöd av samtliga. Liksom vid tidigare COP-möten valde presidiet att inte höra de som röstade emot. Det gjorde Nicaragua och möjligen ytterligare något land.

Beslutet gällde att fastställa en avtalstext, men de deltagande länder blev inte bundna till avtalet genom att rösta ja. Avtal mellan ett antal länder ingås först när minst 55 länder som svarar för minst 55% av utsläppen under perioden 2016-04-22 och 2017-04-21 undertecknat avtalet.

Det kommer alltså hända mycket innan avtalet träder i kraft, t.ex. ett val i USA. Det är ju inte otänkbart att den amerikanska kongressen då säger nej. Om det då även triggar Kina att avstå, så uppfylls inte avtalets krav om att länderna ska svara för minst 55% av utsläppen. 2013 svara USA för 16% av världens utsläpp och Kinas utsläpp var samma år 28%. Det blir 44% varför det räcker med ytterligare ett land för att avtalet inte godkänns.

Requests the Secretary-General of the United Nations to be the Depositary of the Agreement and to have it open for signature in New York, United States of America, from 22 April 2016 to 21 April 2017;30)

Avtalet innebär att det ska tillsättas en arbetsgrupp “Ad Hoc Working Group on the Paris Agreement”.31)

Avtalet uppmanar länder att inkomma med “intended nationally determined contributions” - så kallade INDC -, dvs hur länderna avser att att medverka till att avtalet syfte uppnås. I punkt 17 säger man att inkomna INDCs inte räcker för 2 grader utan leder till 55gigatons 2030 och att det därför krävs ytterligare åtgärder genom att reducera utsläppen till 40 gigatons eller 1,5 grader. Avtalets parter ska träffas i 2018 för att utvärdera uppnådda resultat baserat på en ny rapport från IPCC.32)

Ländernas löften gäller olika perioder. Avtalet uppmanar därför att alla att starta 2020 och därefter var femte år.33)

Avtalet sägar att Warsaw International Mechanism for Loss and Damage34) 35) ska fortsätta att gälla efter översynen 2016. 36)

I avtalet används orden adoption och mitigation

  • Adaptation. Åtgärder som försöker begränsa skaderisken i biologiska system beroende på klimatförändringar.
  • Mitigation. Åtgärder som begränsar, förhindra eller återställer storleken eller förhindrar klimatändringar.

I avtalet har “Least developed countries” en viktig roll. Dessa länder kommer att få minimala eller obefintliga krav att minska sina utsläpp, inte bara i absoluta termer utan även jämfört med business as usual. De kommer inte att behöva ta fram lika tydliga planer för sitt klimatarbete. 50 % av Gröna Klimatfondens medel ska gå till LDC, utöver den särskilda klimat-LDC-fond som redan finns. Sedan tidigare godkänner EU bara CDM-utsläppsrätter (CERs) från LDC-länder.

Gruppen LDC består av ca 50 länder med låg BNP, HAI (Human Assets Index, bl.a. kaloriintag, men bara för de under 55 år, hur många som gått i gymnasium) och EVI (sju indikatorer, bl.a. hur stor exportindustrin och hur stor del av denna export som kan påverkas av plötsliga efterfrågeförändringar). Kriterierna fastställs av Committee for Development Policy (CDP)37)of the UN Economic and Social Council (ECOSOC) 38). Observera att kraven inte har har någon direkt kopplig till klimatförändringar. 39) 40)

Andras kommentarer

Vi har analyserat texten nedan och menar att den i stort är det bästa som går att nå i FN-sammanhang. Men att det på inte sätt innebär att klimatet är ”räddat”.41)

– Ländernas nuvarande löften av utsläppsminskningar är dock helt otillräckliga och leder istället mot tre graders höjd global medeltemperatur. Dessa åtaganden måste skruvas uppåt. Det är olyckligt att de konkreta målen om 70-95 procents utsläppsminskningar plockades ur texten de sista dagarna. Därför är det en tröst att ländernas egna klimatmål ska revideras var femte år.

– Det är skamligt att världens rika länder inte redan nu lovar nya pengar för klimatarbetet till de fattiga ländernas klimatomställning efter 2020. För att klara av den höjda ambitionen måste utvecklingsländerna få nya pengar, så att de under mycket kort tid kan ställa om till 100 procent förnybar energi. De rika länderna har redan utnyttjat den största delen av vårt gemensamma utsläppsutrymme, och då är det inte mer än rätt att betala för den skada utsläppen har orsakat.42)

fn.txt · Last modified: 2017/04/15 13:40 (external edit)