Gröna Klimatfonden

Vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009 enades parterna om att etablera en ny klimatfond: Gröna Klimatfonden (Green Climate Fund, GCF). Fondens uppdrag är att stödja utvecklingsländer genom insatser för klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser, inklusive skogsrelaterade insatser. Fonden, som nu är under uppbyggnad, väntas få en central betydelse i den framtida klimatfinansieringen.

Gröna klimatfonden styrs av en styrelse som består av 24 medlemmar, som lika representerar utvecklingsländer och utvecklade länder. Styrelsen träffas ca 3 gånger per år. Den operativa verksamheten bedrivs av ett sekretariat som är placerat i Songdo, Sydkorea.

Fonden kommer inledningsvis att stödja utvecklingsländerna genom att tillhandahålla bidrag och förmånliga lån. Fondens syfte är att skala upp den privata sektorns investeringar i utsläppsminsknings- och anpassningsåtgärder och kommer att anslå en betydande del av resurserna för att finansiera verksamhet inom den privata sektorn.

FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyotoprotokollet innebär dubbla åtaganden för Sverige och andra industriländer: att minska sina egna utsläpp samt att finansiera utsläppsminskningar och anpassning till ett förändrat klimat i fattiga länder. Att de rika länderna lever upp till sina åtaganden är en förutsättning för framgångar i det avgörande klimattoppmötet i Paris 2015 (COP21). Enligt beslut på FN:s klimatmöten under 2010 och 2011 har höginkomstländerna ett åtagande om en målsättning att via olika finansieringskällor - privata, offentliga och innovativa - mobilisera 100 miljarder US-dollar årligen från och med 2020 till klimatåtgärder i utvecklingsländer. 1)

Aktuellt insamlingsläge är att ett antal länder att uttalat att de avser att bidra med 10 miljarder doller, men har endast avtalat om 6 miljarder. Skillnaden förklaras främst av att USA inte skrivit på något avtal. Men Kina, Indien, Ryssland, Saudiarabien, Turkiet är exempel på länder som saknas på listan. De har inte uttalat om eller hur mycket de tänker bidra med. Sverige har avtalat om ett bidrag på 581 miljoner doller till fonden - utöver andra bidrag till globala klimatprojekt. 2)

Kyotoprotokollet förlängdes i Doha 2013 med en ny åtagandeperiod från 2013-01-01 till 20201231. Vad det innebär ekonomiskt är oklart, men framgår möjligen av regeringens proposition 2014/15:81 Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod.3)

Källa