User Tools

Site Tools


Sidebar

Innehåll

Ta ställning

Ekonomi

Etanol

Fossila bränslen
Förnyelsebar energi
Global uppvärmning

Klimatförändringen (avvecklas)
Klimatkänslighet

Kärnkraft
−− Teknik
Livsmedel
Moln
Mysteriet med vattenångan

Naturgas

Skatter och avgifter

Sverige
Vatten
Vindkraft
Växthusgaser
Synpunkter
Aktuell statistik
Källor
Ordlista
FAQ om Klimatfakta
Klimatfakta i Facebook
Senaste ändringar

moln

Moln

Ett moln är en synlig ansamling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären. Ett moln kan också innehålla flytande eller fasta gas-, rök- eller stoftpartiklar, som exempelvis härstammar från vulkanutbrott eller sandstormar. Dimma skiljer sig från moln endast genom att dimman når ända ner till marken.

Molnbildning utgår vanligen från mycket små partiklar, kondensationskärnor, på vilka vattenånga antingen kondenserar och bildar små droppar eller deponerar och bildar små iskristaller. Iskristaller kan även bildas från frusna molndroppar. En sådan droppe eller kristall ihop med miljoner andra är för oss synlig som moln. Som regel skapas molnen i samband med vertikala luftrörelser, som exempelvis konvektion, luft som tvingas över en högre liggande terräng eller storskaliga luftrörelser i samband med väderfronter.

Molnbildning är en följd av att atmosfären är en blandning av ämnen med olika aggregationstillstånd. Därför är det inte bara jorden som har moln, utan många himlakroppar med atmosfär har det. Beroende på atmosfärens sammansättning och temperatur kan de bestå av andra ämnen än vatten. Även i utrymmet mellan stjärnorna, i det så kallade interstellära mediet, förekommer så kallade interstellära moln.1)

Forskning om avkylande moln

Moln på fem kilometers höjd i tropikerna har en tydlig avkylande effekt på klimatet. Det konstaterar forskare vid Stockholms Universitet och Universitet i Miami i en uppsats som just publicerats i Nature Communications. Denna effekt är inte inkluderad i klimatmodellerna.

Moln spelar en central roll vid bedömningar av jordens klimat och strålningsbalansen. Det återstår mycket att lära sig om moln, säger forskarna, speciellt molnen på fem km höjd och önskar att klimatforskare ska ta större hänsyn till moln i klimatmodellerna för att de ska bli mer exakta.

Moln täcker vid varje tidpunkt ungefär 70% av jordens yta. Olika molntyper har olika inverkan på klimatet. Låga moln med stor vattenmängd som Cumulus kyler jorden, medans högre moln med is värmer klimatet.2)

IPCC AR5 WG1 Moln och aerosoler

Moln och aerosoler fortsätter att bidra med den största osäkerheten på bedömningar och tolkningar av jordens föränderliga energibudget.3)

Aerosol är små partiklar som är suspenderade i en gas. Partiklarna kan endera vara fasta eller flytande, och aerosolen innefattar både gasen och partiklarna. Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma och luftföroreningar.

En övre gräns för partikelstorleken sätts av att partiklarna ska befinna sig svävande några sekunder i gasen innan de faller ut vilket ger en storlek runt 100 µm, mätt som aerodynamisk diameter. Den undre gränsen dras när partiklarna börjar bli så små att de består av enskilda molekyler, några nanometer.

Kvantifiering av aerosolers inverkan på klimatet är fylld av osäkerheter och det dominerar osäkerheten vid beräkningen av människans inverkan jordens energibalans.4)

CERES - Clouds and the Earths Radiant Energy System

CERES är ett projekt för mätning av inkommande och utgående strålning vid TAO, Top of the Atmospere. Mätningarna inleddes 1997.5)

En huvuduppgift är att mäta molns inverkan på jordens energibudget. Solens strålar till jorden beräknas till 342 w/m2 6) vara moln, aerosoler och atmosfär reflekterar 77 w/m2 till rymden. 7)

En av de viktigaste källorna för osäkerhet vid bedömningen av klimatförändringar är vilken inverkan moln har på strålningsenergins flöde genom jordens atmosfär. Det största osäkerheten i klimatmodellerna är hur effekten av moln bör beräknas. Klimatförändringar kan också inverka på molnen. Molnligheten kan öka eller minska. Mätningarna tyder på att relativt små ändringar i molnligheten jan ha stor inverkan på klimatsystemet.8)

Net Cloud Forcing från CERES/Terra juli 2000. Gult=ingen inverkan, Rött=varmare, Grön/blått=kallare.

Mätningar tyder på att moln har i huvudsak en avkylande verkan på jorden, se bilden “Net Cloud Forcing”. Det krävs dock betydligt mer information för att kunna bedömma molnens roll.9)

En aktuell rapport från CERES tyder på svårigheter vid mätningarna. “Despite recent improvements in satellite instrument calibration and the algorithms used to determine SW and LW outgoing top-of-atmosphere (TOA) radiative fluxes, a sizeable imbalance persists in the average global net radiation at the TOA from CERES satellite observations. With the most recent CERES Edition3 Instrument calibration improvements, the SYN1deg_Edition3net imbalance is ~3.4W m2, much larger than the expected observed ocean heating rate ~0.58 Wm2.”10)


Inverkan av aerosoler

Studier har visat att interaktionen mellan aerolsoler och moln är mer komplicerad än man tidigare trott. Beroende på den aktuella meteorologiska situationen kan aerosoler dramatiskt öka eller minska molnens inverkan på solinstrålningen. Kunskapen är än sämre vad gäller aerosolens inverkan före industrialismen,11)


Källor

Synpunkter?

Kom gärna med synpunkter på Klimatfakta

moln.txt · Last modified: 2017/04/15 13:40 (external edit)