User Tools

Site Tools


Sidebar

Innehåll

Ta ställning

Ekonomi

Etanol

Fossila bränslen
Förnyelsebar energi
Global uppvärmning

Klimatförändringen (avvecklas)
Klimatkänslighet

Kärnkraft
−− Teknik
Livsmedel
Moln
Mysteriet med vattenångan

Naturgas

Skatter och avgifter

Sverige
Vatten
Vindkraft
Växthusgaser
Synpunkter
Aktuell statistik
Källor
Ordlista
FAQ om Klimatfakta
Klimatfakta i Facebook
Senaste ändringar

petroleum

Petroleum

Petroleum, även kallat mineralolja, bergolja, råolja och ibland nafta (från Arabiskan naft, är en tunnflytande mörk vätska som naturligt förekommer i delar av berggrunden. Vätskan är en blandning av hundratals olika kolväten, som bildats av växter och djur som inte förmultnat, i en process som tar ungefär 100 000 år. De flesta forskare anser att petroleum nybildas i en takt som är mindre än en procent av dagens utvinningstakt. Utvinning av stora mängder petroleum sker främst genom oljeborrning i oljefält.1)

Global produktion

Produktionen av olja i tusen barrels 2) per dag. Ökningen under perioden är 8,2%.3)


Utvinningsbara reserver, i miljarder barrels. Ökningen är 30 %.4)


Trots den löpande produktionen ökar mängden olja som är tillgänglig för produktion. Några länder som har hittat nya stora fyndigheter mellan 2002 och 2012 (i miljarder barrels).

<barchart>200|Kanada:170,Venezuela:200,Iran:60,Irak:30, Lybien:20,Nigeria:40,Kina:30</barchart> Under 2013 har stora fyndigheter gjorts.

Större produktionsländer

Produktionen av olja 2012.5)

Saudi-Arabien

Saudi-Arabien är värdlden största producent av olja och har dessutom de största utvinningsbara reserverna.6)

Irak

Irak var 1988 den näst efter Saudiarabien största producenten av olja i Mellanöstern, och under åren 1980-1987 svarade oljeexporten för mer än 98 procent av landets exportintäkter. 7) 8)

Irak har 143 miljarder (billion) barrels (2.275×1010 m3) av utvinningsbar olja. Det gör Irak till världens näst mest oljerika land i världen efter Saudiarabien. Produktionen av olja uppgick till 3,4 miljoner barrels per dag i december 2012. Landet har för avsikt att öka produktionen till 5 miljoner barrels per dag 2014. I mars detta år ökade produktionen till 3,6 miljoner barrels. 9)

Irak producerade 2.629 tusen barrels per dag 2012 10) Det är ungefär 1/10-del av produktionen i Mellanöstern eller 3% av världsproduktionen (2012 års uppgifter).

OPEC har försäkrat att gruppens mål att producera 30 miljoner barrels per dag fortsatt gäller. Det innebär att övriga medlemmar kompenserar ev bortfall från Irak. 11)

Det stora raffanaderi i Baiji12) i Irak togs under några timmar över av Islamic State of Iraq and the Levant (Isis)13). Detta raffanaderi producerar oljeprodukter för konsumtion i Irak, bl.a. till elverk. I första hand påverkas Kurdistan. 14)


Ryssland

Rysslands energisektor är avgörande för landets ekonomi. Ryssland har världens största reserver av gas, olja och kol. Verksamheten kräver dock stora investeringar. Energisektorn har liberaliserats påtagligt jämfört med 2002.15)

Martins Kazaks, Swedbanks chefekonom i Baltikum bedömer att den ryska ekonomi faller och hamnar i recession under två års tid, med en krympande BNP på minus 6 procent i år och ytterligare ett fall på 2,5 procent under 2016. 16)

Den ryska energianvändningen är ineffektiv och använder dubbelt så mycket energi per BNP jämfört med medlemmarna i IEA. Beslut har tagits för att öka effektiviteten dock utan resultat.

Distributionsnätet är gammalt och kräver snabbt investeringar. Om investeringar ska komma från in- och utländska företag krävs ändringar av regler, tariffer och skatter. Ökad konkurrens och marknadsorientering är nödvändig. (Till det kan läggas en lösning på krisen i Ukraina)

Norge

Under de kommande fem åren väntas oljeindustrins investeringar i Norge minska med hela 175 miljarder norska kronor, motsvarande omkring 185 miljarder svenska kronor. Oljedirektoratet påpekar dock att mer än hälften av landets olje- och gasresurser ännu ligger kvar på havsbotten.

Från att i två år ha legat på 200 miljarder norska kronor per år kommer investeringarna i år att falla till 147 miljarder kronor, enligt oljedirektoratet. Under de kommande fem åren väntas investeringarna minska med 175 miljarder norska kronor, eller 20 procent.17)

Ekofiskfältet är ett norskt olje- och gasfält beläget i den sydligaste delen av den norska sektorn i Nordsjön. Fyndigheterna ligger i ett 300 meter tjockt kalkstenslager 3000 meter under havsbotten. Fältets operatör är ConocoPhillips.18)

Under de senaste årtiondena har oljeindustrin dominerat norsk industri och Norges ekonomiska utveckling har varierat i linje med oljepriserna på världsmarknaden. Trots att Norges BNP per capita, 99 557 US dollar (2013), är bland de högsta i världen har de genomgått flera lågkonjunkturer de senaste åren. Detta har orsakat svängningar i Norges ekonomi.

För att motverka detta inrättades 1990 särskild fond, ”Statens petroleumfond”, som idag bytt namn till ”Statens pensjonsfond – Utland”. Statsbudgeten ska finansieras av fastlandsekonomin och inte av de oljeinkomster som man sedan 1995 beslutat ska avsättas i fonden. Dock beslutade Stortinget 2001 att 4 % av den beräknade årliga avkastningen från oljefonden får användas i statsbudgeten.

Under finanskrisen (2009-2010) beslöt man dessutom att öka användningen av oljeintäkter från fonden för att motverka krisen så mycket som möjligt. I oktober 2012 var fondens värde 3 723 miljarder NOK, den blev då världens största statliga investeringsfond. 2001 börsintroducerades oljebolaget Statoil, 2013 ägde staten Norge 67% av aktierna i företaget.

Idag är börsvärdet 563 miljarder NOK. Olja och gas stod 2010 för 21% av norsk BNP, 26% av statens intäkter, 47% av hela exporten och 25% av Norges investeringar. Norges största exportvara är naturligtvis olja och gas, men andra viktiga exportvaror är också metaller, fisk, maskiner, och kemiska produkter.19)

Växthusgaser

Utsläppen av koldioxid från konsumtion av olja har under åren 2002-2011 ökat med 11% till 11.408 metric tons. Volymen 2011 fördelas enligt följande: <barchart>3000|Nordamerika:2856,Central/sydam:916,Europa:2003,Euroasia:509, Mellanöstern:1064,Afrika:481,Asien/Oasien:3579</barchart>

Under perioden har utsläppen förändrats.

Nordamerika Central-, sydamerika Europa Euroasien Mellanöstern Afrika Asien & Oceania
-5% 28% -8% -2% 54% 27% 27%

Konsumtion

Oljan svarar för en stor andel av världens energikonsumtion.20) <barchart>505|Nordamerika:40,Central/sydam:44,Europa:32,Asien:32, Mellanöstern:53,Afrika:41</barchart>

Priser

Råoljeprisets utveckling, US Energy Information Administration, http://www.eia.gov/dnav/pet/hist/LeafHandler.ashx?n=PET&s=RCLC1&f=D

Råoljepriset sätts i dollar och förändras ständigt upp och ner. Råoljan har gått upp från en rekordlåg nivå på 10 dollar per fat i januari 1999, till att ha varierat upp och ned mellan 23 till 30 dollar per fat fram till år 2004 då råoljepriset steg kraftigt. Vid ingången av 2007 stod oljepriset i 53 dollar/fat (9 jan-07) för att i slutet av året landa på 95 dollar/fat. Under 2008 noterades “alltime high” flertalet gånger med toppen under sommaren med 144 dollar/fat. Oljepriset föll sedan mycket kraftigt under hösten för att landa på 37 dollar/fat vid årets slut. Orsaken till det remarkabla prisfallet var den begynnande globala lågkonjunkturen och minskade efterfrågan. 21)

Pris på råolja22) Pris för olja till kund första kvartalet 2013 i USD23)

Sverige är i särklass dyrast inom OECD vad gäller olja till industrin. Sverige är också dyrast vad gäller olja till hushåll, tätt följt av Israel och Danmark och nästan dubbelt upp mot England. Sverige är näst dyrast efter Turkiet på bensin.24)

Råoljepriset är, enligt ovan, 9.484 kr per ton vid dollarkursen 6,50. Ett liter råolja väger 8,6 kg25), vilket betyder att 1 ton olja = 1103 liter vilket ger ett pris på 9.456 kr/1000 liter. Av det utgör skatter, energi- och CO2-skatt, 3.910 kr/1000 liter. 26) 27) Skatten är 41%.

Energi belastas med tre skatter: koldioxidskatt, energiskatt28) och svavelskatt29). På dessa skatter tillkommer moms.

  • Koldioxidskatt utgår på bensin, olja, gasol, naturgas, kol och koks. Samt hushållsavfall! 30)
  • Energiskatt utgår på elkraft (ej vindkraft), motordrivmedel och bränsle för uppvärmning (bensin, olja, gasol, naturgas, kol, koks, råtallolja, hushållsavfall). 31)
  • Svavelskatt är en svensk punktskatt som betalas för svavelinnehållet i många bränslen. Svavelskatt betalas för samma bränslen som är belagda med energiskatt eller koldioxidskatt och dessutom för torvbränsle.

Utöver dessa skatter betalar bilismen även fordonsskatt och vägskatter.32)

Skatteandelen av bensinpriset är ca 70 procent och av eldningsoljepriset utgör skatten mer än 60 procent. Det vill säga att den som tankar bensin för 100 kronor betalar runt 70 kronor i skatt. Totalt uppgår skatterna för oljebranschens försäljning till tiotals miljarder kronor varje år. 33)

Många väljer ändå att äga bil trots de betydande kostnader det innebär i form av löpande nedskrivning av värde, räntekostnad, underhåll. reparationer, vägavgifter och troligen ytterligare kostnader. Bilbeståndet har aldrig vara större än nu: 4.447.165 (2012-12-31).34)

Genomsnittligt använder varje bil 943 liter/år. Vid priset 14,31 kr utgör skatten 8,21 kr/liter eller 7.742 kr/bil och år. Årsbrukningen gånger antalet bilar blir 34.5 miljarder kr i skatter på drivmedel.35)

Försäljningspris vid pump av bensin i Sverige, http://spbi.se/statistik/priser/bensin/

Källor

Synpunkter?

Kom gärna med synpunkter på Klimatfakta

petroleum.txt · Last modified: 2017/04/15 13:40 (external edit)