User Tools

Site Tools


Sidebar

Innehåll

Ta ställning

Ekonomi

Etanol

Fossila bränslen
Förnyelsebar energi
Global uppvärmning

Klimatförändringen (avvecklas)
Klimatkänslighet

Kärnkraft
−− Teknik
Livsmedel
Moln
Mysteriet med vattenångan

Naturgas

Skatter och avgifter

Sverige
Vatten
Vindkraft
Växthusgaser
Synpunkter
Aktuell statistik
Källor
Ordlista
FAQ om Klimatfakta
Klimatfakta i Facebook
Senaste ändringar

vindkraft

Vindkraft

Vindkraft innebär produktion av elenergi som utvinns ur vinden. Vindkraft används numera över stora delar av världen för att producera el.

Vindkraften är en form av omvandlad solenergi och drivs av vindarna som uppstår då jorden och dess atmosfär värms av solen.[1] Uppvärmningen är ojämn, störst vid ekvatorn och minst vid polerna. Den varierar dessutom med årstiderna och molnigheten. Temperaturskillnaderna gör att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften vill röra sig från det högre till det lägre trycket. Som en följd av jordens rotation förskjuts vindriktningen till att mer följa linjerna för lika lufttryck, isobarerna. Detta kallas för corioliseffekten.

Vindenergin är en förnybar energikälla som i modern tid började utvecklas internationellt i mitten av 1970-talet. Denna utveckling har lett till en teknik med horisontalaxlade, propellerlika vindturbiner med tre vingar, vilka direkt eller via en kuggväxel driver en elgenerator. Tillämpningen för storskalig elproduktion till det nationella elnätet domineras av allt större anläggningar med turbindiametrar om 75 – 125 m på torn av ungefär samma storlek. De största verken, med idag upp till 164 m turbindiameter och 8 MW effekt, används för havsbaserad vindkraft. För anläggningar utanför elnätet och i viss mån för enskilda fastigheter används betydligt mindre vindkraftverk. Vindens energi utnyttjas också som energikälla för segelbåtar och segelfartyg och för att spara bränsle på en del moderna fartyg. 1)

Nyheter

Höjd skatt på vind- och skolkraft

Regeringen vill höja skatten på småskaligt producerad elkraft från exempelvis vind och sol med närmare 100 miljoner kronor. Förslaget slår mot bland annat ett 60-tal av landets kommuner som satsat på vindkraft.

Enligt förslaget i budgetpropositionen för 2016ska skattelättnaden tas bort från och med den 1 juli nästa år. De allra minsta anläggningarna, under 32 kilowatt, föreslås även i fortsättningen få slippa energiskatt. Samtidigt vill regeringen satsa på att fram till 2020 finansiera två terrawattimmar förnybar elproduktion genom ett norsk-svenskt samarbete om elcertifikat.

Regeringen stöder också solceller med ett investeringsstöd och ett skatteavdrag med 60 öre per kilowattimme.2)

Regeringens politik

Regeringens politik omfattar

  • de beslut som riksdagen antagit och som regeringen ska verkställa
  • de beslut som regeringen själv tar
  • de beslut som tas av myndigheter (förordningar, mm)
  • de direktiv som EU fastställer

I början av 2009 antog EU ett direktiv3) om främjande av användningen av förnybar energi.4) I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 procent förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50 procent i enlighet med propositionen om “En sammanhållen klimat- och energipolitik”.5)6)

En uppföljning av hur främjandet och användningen av energi från förnybara energikällor utvecklas i förhållande till målet ska lämnas till kommissionen vartannat år. Sveriges senaste rapportering i december 2011 visar att den totala andelen energi från förnybara energikällor i Sverige uppgick till 47,8 procent 2010. Andelen förnybar energi i transportsektorn uppgick till 8,0 procent 2010.7)

Vid sidan om utbyggnadsmålet inom elcertifikatsystemet har riksdagen beslutat om en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020 varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Syftet med planeringsramen är att uppmärksamma vindkraften i den fysiska planeringen.8)

I budgetpropositionen för 2008 aviserades en satsning på ett nationellt nätverk för vindbruk som nu arbetar med full kraft. Energimyndigheten är utsedd till knutpunkt med uppgift att förstärka det regionala arbetet med vindkraft. 9)

År 2011 producerade vindkraften i Sverige 6,1 TWh el, vilket är en ökning med 74 procent jämfört med föregående år. Det innebär att elproduktionen från vindkraft motsvarar 4,4 procent av den totala elanvändningen i Sverige. Total installerad effekt var vid 2011 års slut omkring 2 769 MW. Energimyndigheten bedömer i sin prognos att år 2020 kommer årsproduktionen att vara drygt 12 TWh.10)

Riksdagens partier

Miljöpartiet: Högre mål för förnybar el i elcertifikatsystemet. Flera satsningar på stöd till vindkraft.

Inför så kallad ”nettodebitering” på vindkraft. Den som har en egen vindsnurra ska kunna sälja överskott på den egenproducerade energin tillbaka till elproducenterna.

Vänsterpartiet: Mer statligt stöd för att underlätta produktionen av vindkraft, exempelvis ekonomiskt stöd vid etablering av havsbaserad vindkraft. Höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet.

Socialdemokraterna: Inga subventioner till vindkraften via statskassan. Istället vill man att stödet via elcertifikaten ska utökas. Samtidigt ser man ett problem på sikt när etableringen av havsbaserad vindkraft gör kvoterna ohållbara. Det är ett problem man vill lösa tillsammans med övriga partier.

Centerpartiet: Föredrar elcertifikatsystemet framför rena subventioner till vindkraft och annan förnybar el. Systemet för elcertifikat ger långsamma effekter på förnybar elproduktion, men det skapar en mer konkurrenskraftig vindkraft. Långsiktigt ska vindkraften klara sig utan stimulanspaket.

Folkpartiet: Står bakom regeringens energiöverenskommelse, men är samtidigt generellt sett mot subventioner. Vindkraften är vare sig kostnadseffektiv eller ett stabilt sätt att producera el. Sverige bärs upp av vatten- och kärnkraft.

Moderaterna: Systemet med elcertifikat fungerar bra. Mer riktade stödåtgärder med statliga medel säger man nej till. Moderaterna vill generellt sett se energineutrala stödsystem.

Sverigedemokraterna: Inga subventioner till vindkraft därför att det är för dyrt och pengarna används bättre till andra energisatsningar. Miljöargumenten för vindkraften inte håller. Elcertifikatsystemet ska avskaffas.

Kristdemokraterna: Stödet till den förnybara elen och vindkraften genom elcertifikate ska vara borta 2020. 11)

Energimyndigheten, andra aktörer

Energimyndighetens12) uppdrag fastställs i en instruktion samt ett årligt regleringsbrev från regeringen.13) Myndighetens långsiktiga och övergripande mål är att verka för att de så kallade 20/20/20-målen 14), generationsmålen15) och miljökvalitetsmålen.16)17)

Energimyndigheten erbjuder en karttjänst som visar områden och infrastruktur som är relevanta för utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Karttjänsten kan bland annat visa olika riksintressen, natur- och kulturmiljöområden, den nationella vindkarteringen, skyddszoner kring väderradar och mycket mer. Tjänsten kräver inloggning vilket gör att allmänheten inte ges information om tänkbar utbyggnad.18)

Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information om vindkraft och stöttar regionala initiativ av nationell betydelse. Nätverket grundades år 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimyndighetens arbete med att främja utbyggnaden av vindkraft. 19)

Energimyndigheten fungerar som ett nav i nätverket. Energimyndigheten samordnar nätverket och har det formella ansvaret, vilket bland annat innebär att fatta beslut om de medel som via årliga utlysningar fördelas till projekt inom nätverket.

Energimyndigheten är kritiserad. Folkpartiet anser att myndigheten ska läggas ned eller göras om.20) Även andra är kritiska.21)

Elforsk AB, som startade sin verksamhet 1993, ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Det övergripande syftet är att rationalisera den branschgemensamma forskningen och utvecklingen. 22)

Svensk Energi är en branschförening med cirka 380 företag. Tillsammans arbetar vi för att skapa goda förutsättningar för våra medlemmar. Men också för att öka förståelsen för elens viktiga roll för samhällets utveckling och förmåga att möta utmaningar - som klimatfrågan. 23)

Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med många olika verksamhetsområden. En viktig uppgift för Svenska Kraftnät är att transportera el på det så kallade stamnätet för el - elens motorvägar. Elen transporteras från de stora kraftverken till de regionala elnäten.24)

Svenska Kraftnät bildades 1992 och är ett statligt affärsverk. Verksamheten finansieras genom de avgifter som regionnät och stora elproducenter, som exempelvis kärnkraftverk, betalar Svenska Kraftnät för att få nyttja stamnätet. Regeringen har fastställt en instruktion och skickar varje år ett regleringsbrev som vi följer. Riksdagen anger ramarna för Svenska Kraftnäts investerings- och finansieringsverksamhet.25)

Svensk Vindkraftförening är en förening öppen för såväl privatpersoner som företag. Föreningen har till uppgift att främja vindkraftens utveckling.26)

Föreningen Svenskt Landskapsskydd - FSL är ett nätverk av privatpersoner och föreningar, som ville skydda landskapet och människors boendemiljö mot okänsligt placerade vindkraftverk.27)

Vindkraften i Sverige

Energimyndigheten fram prognoser på kort och lång sikt. Beräkningarna bygger på beslutade styrmedel. Den senaste kortsiktsprognosen från hösten 2013 bedömer att vindkraften kommer att öka till 9,3 TWh år 2013 och till 10,8 TWh år 2014. Året därpå år 2015 bedöms den öka till 12 TWh.28)

Det är i nivå med antagandet i den senaste långsiktsprognosen från 2012 där det bedöms att vindkraften kommer att producera 12 TWh år 2030. Energimyndighetens bedömning är att Sverige klarar målet om 50 procent förnybart till år 2020.29)

Branschens bedömning är betydligt mer optimistisk vad gäller utvecklingen i Sverige. Enligt Svensk Vindenergis senaste prognos från 2013 kommer vindkraften leverera 16 TWh år 2020. En annan bild ger databasen Vindbrukskollen. Här finns projekt registrerade som gör att Sverige, om de byggs, når långt över 30 TWh.30)

Vindkraftverk

Vindkraftverk förväntas ha en livslängd på 20-30 år. Det vanligt att vindkraftverk på land har en effekt på ca 2 MW, en tornhöjd på ca 100 meter och en rotordiameter på ca 100 meter, vilket ger en totalhöjd på 150 meter. Vindkraftverk i skog behöver vara högre. Det placeras på platser med goda vindresurser, men också nära väg- och elnät samt tillräckligt avstånd från bostäder och skyddsvärda natur- och kulturområden. 31)

För större anläggningar krävs miljötillstånd enligt miljöbalken. Detta innebär en ansökan om miljötillstånd till länsstyrelsen där en omfattande miljökonsekvensbeskrivning ingår. När miljötillstånd sedan erhållits krävs inget separat bygglov. Miljökonsekvensbeskrivningen är en omfattande rapport som beskriver områdets naturvärden och kulturhistoriska värden, och redovisar de miljökonsekvenser en etablering av vindkraft förväntas få. tillståndsprocessen för miljötillstånd ingår ett samråd med berörda myndigheter, organisationer och enskilt berörda. I samrådet inhämtas synpunkter och yttranden som sedan vägs in i den slutliga utformningen av vindparken.32)

Elen som produceras från vindkraftverken i en vindkraftpark kopplas oftast på närliggande regionnät, om det rör sig om enstaka verk kan dessa också kopplas direkt på lokalnät. Det interna nätet mellan verken i vindkraftparkerna kopplas samman i en transformatorstation. I transformatorstationen transformeras elen upp, till exempel från 30 kV (interna nätet) till 130 kV (regionnät), och transporteras vidare till anslutningspunkten till det befintliga regionnätet. Markkablar dras i möjligaste mån längs befintliga vägar.33)

Det är svårt att få fram uppgifter om kostnaderna för att bygga, driva och avveckla vindkraftverk. Kostnaden beror bl.a. på

  • hur många som byggs samtidigt till en vindkraftspark
  • om bygget sker på land eller hav
  • markkostnader
  • typ av transporter till platsen
  • fundamentet
  • storlek på aggregat med torn, rotor, mm
  • transformator
  • kabeldragning
  • drift
  • underhåll
  • rivning

Installation av ett landbaserat vindkraftverk kan kosta runt 8.500 kr/installerad kilowatt. Ett 600 kW kraftverk kan alltså kosta 5 miljoner kronor. Drift och underhåll kan kosta 1,5-3% av kostnaden för inköp och installation. Alternativt kan drift och underhåll uppskattas till 8.5 öre/kWh. Vid en ränta på 5% kan kostnaden bli 0.4 kr/kWh. 34)

Ett exempel är att ett havsbaserat vindkraftverk på 1 MW (kabeldragning inräknat) ca 15 miljoner kronor. Beräknat på 20 års livstid, 5 % realränta och 0.1 kr/KWh i drift och underhåll får man en kostnad på 0.45 kr/kWh.35)

Riksområden

Energimyndigheten har uppdraget att utse riksintresseområden för vindbruk, samt att löpande se över dessa områden. Områden pekas ut bland annat med hänsyn till den genomsnittliga vindhastigheten i området och är ett verktyg för kommuner och länsstyrelser i deras uppgift att planera för den lokala mark- och vattenanvändningen.36)

Kartan visar förslaget till nya indelning av riksområden under remiss.37)

  • På land: Ytanspråk: 3 750 km². Antal områden: 242 stycken (jmf 2008: 5 886 km²)
  • Till havs: Ytanspråk: 3 730 km². Antal områden: 25 stycken (jmf 2008: 3 856 km²)

En detaljerad karta finns på kartskikt på Vindbrukskollen.

Till dessa förslag till riksintresseområden för vindbruk kvarstår 91 riksintresseområden från 2008 (1 610 km²) som i vissa fall även sammanfaller med nya förslag till riksintressen.

Riksintresse är områden som är nationellt betydelsefulla. Områdena kan vara viktiga av olika skäl, till exempel innehålla natur- eller kulturvärden, rennäring eller försvaret. Att ett område anges som riksintresse för vindbruk innebär att det ska vara särskilt lämpligt för utvinning av elproduktion från vindenergi ur ett nationellt perspektiv. Det är dock marknaden som slutligen bestämmer om, hur mycket och var någonstans vindkraften kommer att byggas.38)

Antalet vindkraftverk

Det finns 2.385 vindkraftverk med en installerad effekt på 3.607 MW. 39)

Vindkraftproducenternas intäkter

Priserna har olika bindningstider. Spotpriserna varierar ständigt upp och ner, men det går också att köpa och sälja el på längre sikt genom så kallade terminer. Sverige är indelat i fyra olika prisområden för el, vilket också påverkar priset. En dag i februari 2013 låg spotpriset för 1 kWh el i de olika prisområdena i spannet 35,7 till 36,4 öre.40)

Förutom intäkten från försäljningen av elen får vindkraftsägaren också en intäkt i form av försäljning av elcertifikat. Medelpriset för elcertifikat per kWh var under perioden februari 2012 till februari 2013 drygt 20 öre.41)

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och har funnits i Sverige sedan år 2003. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer.42)

Vindkraftens elproduktion

Vindstat43) redovisar driftsstatisk, men endast 60% av landets vindkraftsproducenter rapporterar sin statistik. I medeltal producerade vindkraftverken på max under 2 400 fullasttimmar under år 2011, men siffrorna visar att ju större verken är desto fler blir dessa fullasttimmar. Något lägre är siffrorna i den senaste årsrapporten för 2012.44)

Vindkraften producerar normalt sett bara el vid vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid kraftigare vindar stängs verken av säkerhetsskäl. Vanligtvis är de konstruerade för att tåla vindhastigheter upp till 70 m/ sek.45)

I ett genomsnittligt vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 2 MW drygt 4 miljoner kWh per år. Det motsvarar årsförbrukningen i cirka 160 eluppvärmda villor. Till havs blåser det betydligt fler timmar varför det lönar sig med större vindkraftverk.46)

De havsbaserade vindkraftverken kom under 2011 upp i 3000 timmar medan de äldre, mindre vindkraftverken bara nådde motsvarande drygt 2000 fullasttimmar. Genomsnittsproduktionen på 2 400 kWh per installerad effektenhet (kW) innebär alltså att ett vindkraftverk på 2 megawatt i snitt producerade 4 800 MWh detta år.47)

Detta ska inte förväxlas med det antal timmar per år som ett vindkraftverk producerar el. I dag räknar branschen med att ett modernt vindkraftverk på 2 megawatt är i gång 8 000 av årets 8760 timmar. Det motsvarar 90 procent av tiden. Enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi är verkningsgraden för moderna vindkraftverk på land betydligt högre än vad genomsnittssiffrorna visar. I goda vindlägen produceras cirka 2 800 kWh per installerad kilowattimmes effekt. Vindkraftverket producerar alltså för fullt i motsvarande 2 800 av årets timmar. Ett vindkraftverk på 2 megawatt producerar då 5 600 megawatt per år.48)

Utnyttjningstid definieras som årsproduktionen (kilowattimmar) dividerad med anläggningens maximala effekt (kilowatt). Sorten blir därmed “timmar”, och begreppet anger den tid som anläggningen skulle köra om all produktion skedde vid den maximala effekten. Ibland används i stället begreppet kapacitetsfaktor, som utgör utnyttjningstid dividerad med årets timmar (8 760). Exempel: 2 000/8 760 = 0,23 eller 23 %.49)

Typiskt för vindkraftverk är att de producerar el nästan hela tiden (ca 90 %), men går med maximal effekt bara en liten del av tiden (ca 10%). Därför är utnyttjningstiden för vindkraftverk förhållandevis liten, traditionellt omkring 2 000 timmar. Som jämförelse har vattenkraftverk ofta omkring 4 000 timmars utnyttjningstid och värmekraftverk för baslast 6 000 timmar eller mer. 50)

I det korta tidsperspektivet är vindenergin slumpmässigt tillgänglig. Eftersom el är svår och dyr att lagra får de övriga kraftverken i systemet anpassa effekten, så att den totala produktionen och konsumtionen hela tiden matchar varandra.51)

Vindkraftens kostnader

Enligt Elforsks siffror kostade elen från vindkraft på land under denna period i genomsnitt 57-59 öre per producerad kilowattimme (kWh). Vindkraften till havs kostade betydligt mer och uppgick till mellan 87 och 96 öre per producerad kWh. Men i dessa kostnader är inte stödet i form av elcertifikaten för förnybar energi inräknat. I samma rapport beräknas kostnaderna för el från kärnkraft och kolkondenskraft till 44 öre.52)

Men enligt branschen har utvecklingen gått snabbt sedan dessa siffror togs fram. Priserna på turbiner har pressats, samtidigt som de blivit mer effektiva. Dessutom har kronan stärkts i förhållande till andra valutor, vilket gjort importen av vindkraftverken billigare. Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi var de totala intäkterna från vindkraften under hösten 2012 cirka 53 öre per kWh. Detta är baserat på ett elpris på cirka 33 öre och en intäkt via elcertifikaten på 20 öre. Att företag fortsätter att investera i ny vindkraft tyder på att det verkliga produktionspriset i många projekt hamnar under 53 öre, menar Svensk vindenergi.53)

Skatter

Sedan elmarknaden avreglerades år 1996 har skattenivån nästan tredubblats och staten tar in cirka 40 miljarder kr per år från elsektorn. Till det kommer avgifterna för handeln med utsläppsrätter. 54)

Elkunden betalar ett grundpris för sin el som utgår ifrån förändringarna på Nord Pool Spot. Utöver det betalar elkunden kostnader för elöverföringen samt skatter och avgifter.55)

Diagrammet visar kostnadsutvecklingen för tre typhushåll. För en lägenhetskund uppgick skatterna 2012 till 1.400 kr/år. Motsvarande kostnad för en villaägare utan elvärme var 3.400 kr/år och för en villaägare med elvärme 11.800 kr/år.56)

Ekonomiskt stöd via elcertifikat

Sverige har, till skillnad från många andra europeiska länder, ett marknadsbaserat stödsystem för att öka andelen förnybar el. Det bygger på elcertifikat och kan sökas av den som producerar förnybar energi. 57)

Ett elcertifikat motsvarar en megawattimme (MWh) producerad el. En marknad för dessa certifikat har skapats genom att införa kvotplikt för elleverantörer och vissa andra elanvändare. Kvotplikten innebär att elleverantörer måste köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till den el som de hanterar.58)

Målet i elcertifikatsystemet är att öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh till år 2020 jämfört med år 2002. Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att det ska produceras ytterligare 13,2 TWh förnybar el mellan åren 2012 och 2020.59)

Energimyndigheten gjorde tidigare bedömningen att ungefär 10-12 TWh av den ursprungliga elcertifikatsmarknaden på 25 TWh skulle utgöras av vindkraft år 2020. Det motsvarar ungefär 2 000 till 3 000 landsbaserade vindkraftverk med en effekt på 2,5 MW, eller cirka 5 000 MW installerad effekt.60)

Precis som på andra marknader så svänger priserna på elcertifikaten över tiden. Förutom kvotplikten som nämns ovan påverkas priserna också av hur mycket el som används och utbudet av elcertifikat. Våren 2012 var elcertifikatspriserna rekordlåga med ett snittpris runt 160 kronor. I februari 2013 hade elcertifikatspriset stigit till cirka 200 kronor. Under de tio år systemet varit i bruk, har ett elcertifikat i genomsnitt kostat 237 kronor.61)

För elkunden motsvarade marknadspriset på elcertifikaten en kostnad på mellan 2,5-3,5 öre per kilowattimme under en viss period år 2011, visar Energimyndighetens rapport ”Särredovisning av elcertifikatskostnaden på elkundens faktura”. (Svensk Energi anger denna kostnad till 6,3 öre mer kilowattimme.62)) Ungefär en tredjedel av detta utgjordes av vindkraft. Det betyder att elkundens kostnad för stödet till vindkraften uppgick till cirka 1 öre per kilowattimme förbrukad el detta år.63)

Ursprungsgarantier

En intäktskälla för den som producerar förnybar el är de så kallade ursprungsgarantierna. Garantierna gäller inom hela EU och syftar till att göra det möjligt för elkonsumenter att följa elens ursprung. På det sättet går det att skapa en marknad för förnybar el.64)

Ursprungsgarantierna köps och säljs på en öppen marknad där elproducenter och elleverantörer är aktörer. Priserna på ursprungsgarantierna varierar väldigt mycket, men ett vanligt värde för el från vindkraft är 1 krona per MWh, dvs omkring 0,1 öre per kilowattimme (kWh). Ansvarig myndighet är Energimyndigheten.65)

Vindkraftssamordnare

Vindkraftsamordnarna ska underlätta samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. En vindkraftsamordnares uppgift är framförallt att lotsa fram stora anläggningar.66)

Elkundens kostnader för vindkraften

I kundens elpris ingår en avgift för elcertifikat. År 2012 var den genomsnittliga kostnaden 3,6 öre per kilowattimme. Avgiften bidrar till att elproducenter i allt större utsträckning väljer att satsa på förnybara energikällor. 67)

Elcertifikatsystemet ska ge Sverige en ökad elproduktion från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 25 terawattimmar (TWh) från 2002 års nivå fram till år 2020. Från år 2002 till och med år 2012 har elproduktionen från förnybara energikällor inklusive torv, ökat med 15 TWh. Det motsvarar el till cirka 600 000 eluppvärmda villor på ett år. 68)

Systemet fungerar så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme el. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. 69)

Producenterna kan sedan sälja elcertifikaten till bland andra elleverantörer, som är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning. Elleverantören tar sedan ut en kostnad för elcertifikaten via elräkningen. År 2012 var elkundernas genomsnittliga kostnad för elcertifikat 3,6 öre per kilowattimme exklusive moms. Variationen är stor mellan elkunder då priset på elcertifikat varierar med tiden och elleverantören själv bestämma när de vill köpa elcertifikat. 70)

Inverkan på miljön

Buller

Svensk rättspraxis, som grundar sig på Naturvårdsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer 71)72), är att ljud från vindkraftverk inte får överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA vid bostadshus när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Det innebär att avståndet från ett enstaka vindkraftverk till närmaste bostadshus behöver vara omkring 600 m, om de ligger i skogen, annars längre.73) I Danmark tillämpas i motsvarande fall 44 respektive 45 dBA.74) 75)

Ljud med frekvens under 20 Hz kallas infraljud. De nivåer av infraljud som vindkraftverk avger är låga jämfört med andra källor och kan inte uppfattas av människan. Forskningen har inte funnit några belägg för att det skulle vara skadligt.76) 77)

Andra miljöproblem

Wikipedia har information om andra miljöproblem: Visuell påverkan, Hinderljus, Fåglar och fladdermöss, Renar och andra däggdjur, Marin miljö och Avdunstning.78)

Vattenfall

Vattenfall AB är ett av Europas ledande energiföretag och är helägt av Svenska staten. Företaget är producent av elektrisk energi, fjärrvärmeleverantör samt elnätägare.79)

Vindkraft

Vattenfall har över 900 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Tillsammans producerar dessa omkring 4 TWh el varje år.

Från 2009 till 2012 fördubblade vi vår vindkraftsproduktion. Ett av våra hållbarhetsmål är att växa snabbare inom förnybara energislag än den genomsnittliga tillväxttakten på våra marknader. Därför ska vi under de närmaste fem åren investera 20 miljarder SEK i vindkraft i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien.

I Sverige har vi cirka 120 vindkraftverk. Vid Lillgrund i Öresund har vi byggt den hittills största svenska havsbaserade vindkraftparken. Under 2009-2010 byggdes två vindkraftparker på land i Sverige, Stor-Rotliden i norr och Östra Herrestad i söder. Just nu bygger vi Hjuleberg vindkraftpark utanför Falkenberg som blir vår största vindkraftpark på land i södra Sverige. 80)

Vattenfall kommer att halvera sina satsningar på nya vindkraftverk. Anledningen är att investeringar i bolagets befintliga kol-, vatten och kärnkraftverk är mer lönsamma. Trots att vindkraften subventioneras genom elcertifikatsystemet i Sverige med omkring 20 öre per kWh kommer Vattenfall att drastiskt dra ner på investeringarna i nya vindkraftverk, både i Sverige och i resten av Europa.

Förra året gjorde Vattenfall ett betydligt sämre resultat jämfört med tidigare år och därför väljer man nu att endast investera 11 miljarder kronor i nybyggnation av vindkraftverk, istället för de 20 miljarder som man tidigare planerade.

– Lönsamheten och prisnivåerna måste upp till en annan nivå än de är idag. Lite förenklat kan man säga att all ny energiproduktion kräver ett pris på mellan 50 till 70 öre per kWh och kanske ännu högre, jämfört med dagens 30 öre per kWh, säger Vattenfall Nordens strategichef Andreas Regnell till SVT.81)

Vattenfall har stängt sitt första havsbaserade vindkraftpark med fem vindkraftverk efter bara 9 år.82)

Källor

Vindkraft i motvind

Utbyggnaden av Europas största vindkraftspark i Markbygden utanför Piteå kan komma att stoppas på grund av för låga elpriser. 1.100 verk ska byggas – men hittills har det bara blivit knappt 50. Investeringen beräknas till 70 miljarder.83) 84)

Markbygden Vind är ett enormt projekt. 1.100 vindkraftverk, vardera med en höjd på upp till 200 meter inräknat torn och rotorblad. Den samlade produktionen kan bli 8-12 TWh. Vindkraftanläggningen kommer, fullt utbyggd, att vara en av de största i världen.85)Bakom projektet står vindkrafttillverkare Enercon86) och Svevind87).

Entusiasmen för projetet har varit stor: Vindkraften växer fram som en ny industrigren i Norrland. Stora obefolkade områden med få markägare och få motstående intressen har gjort den norrländska lands- och glesbygden till ett eldorado för produktion av vindkraftsel. Utbyggnaden av vindkraft har också visat sig skapa starkt tillväxt i näringslivet och en bred samhällsnytta. Byar som under långt tid sett flyttlassen gå och den inhemska befolkningen minska andas i dag optimism för första gången på decennier.88)

“Med Tyskland i spetsen ska Europa öka sina fossila koldioxidutsläpp och det kan genomföras när man bygger vindkraftverk i Markbygden, Piteå och runt om i Sverige. För när Sverige exporterar el till bland annat Tyskland får Tyskland tillgodoräkna sig ökade utsläppsrätter genom att importera miljövänlig el.” “För om Sverige tog bort de subventioner som vindkraftverken har skulle det inte byggas några ”miljövänliga vindkraftverk” i Sverige. ”89)

“Winwind har gått i konkurs90), Triventus, som 2010 betecknades som ett av årets ”gasellföretag”, befinner sig under rekonstruktion, trots att statliga Industrifonden bidragit med närmare 100 miljoner kronor91). Nästan alla övriga vindkraftsbolag går också med stora förluster. Nu senast Arise Windpowers92) halvårsbokslut som redovisar en förlust på 16 miljoner. Och allt detta trots subventioner som för 2013 kan uppskattas till cirka 2 miljarder kr.”93)

Källor

Vattenfall

Vattenfall minskar investeringarna i vindkraft med 46%.94)

Källor

Vindkraft i andra länder

Precis som i Sverige är vindkraften även internationellt på stark frammarsch, i dag är det den asiatiska marknaden som växer allra mest, visar rapport från EU. 95)

På bara två decennier har den installerade effekten växt gobalt från 3 gigawatt (GW) i början på nittiotalet, för att nå 280 GW i slutet av 2011 enligt statistik från EU-kommissionen. Det är ungefär tio gånger mer än effekten i hela det svenska elsystemet. Av all installerad vindkapacitet i världen står EU i dag för lite mer än en tredjedel. Under 2012 passerade EU 100 GW i installerad effekt vindkraft, och är nu uppe i närmare 106 GW enligt siffror från det europeiska branschorganet för vindkraft, EWEA. Danmark, Portugal, Irland och Spanien tillhör de europeiska länder som har störst andel vindel i sina energisystem. I Danmark står vindkraften för över 20 procent av elen. Enligt EWEA stod vindkraften för 26 procent av all ny produktionskapacitet i EU under år 2012. Det motsvarade investeringar på omkring 125 miljarder kronor. Tyskland är det europeiska land med mest vindkraft, följt av Spanien, Storbritannien och Italien. Totalt hade landet 2012 drygt 31 gigawatt i installerad kapacitet. Kina är i dag det land i världen med mest installerad vindkraftskapacitet.96)

EU-kommissionen räknar med att vindkraften kommer att stå för minst 12 procent av all el i Europa år 2020. Vindkraften kommer därför att spela en viktig roll i att uppnå unionens gemensamma klimatmål.97) Inom EU ökade den landbaserade vindkraften 2012 med 11,6 MW till 105,6 MW. Tillskottet utgör 26% av all kraft som installerades 2012. Vindkraften svarar för 7% av EUs elkraftsbehov.98) EWEA använder enheten GW, men det är förmodligen fel. Rätt enhet bör vara MW. /Red.

Sett ur ett affärsperspektiv stod Kinas marknadsandel för 42 procent av all ny installerad vindkraftskapacitet under 2012. EU stod för 24 procent av marknaden. EU är fortfarande störst sett till total installerad effekt, men det är framför allt i Asien som den växande marknaden finns i dag visar 2012 Wind Status Report från EU:s forskningscenter ”Joint Research Centre”.99). Även IEAwind redovisar rapporter om vindkraften från ett stort antal länder.100)

Den globala vindkraften ökade 2012 med 44.711 megawatt till 282.482 megawatt. I Europa var ökningen 2012 12.416 megawatt till 109.237 megawatt. Kina, USA och Europa installerade ungefär lika mycket under 2012 (13.200, 13.124, 12416)101))

Skillnaden mellan uppgifterna ovan om utbyggnaden och kapaciteten i Europa kan bero på att den senare uppgiften även inkluderar havsbaserade vindkraftverk./Red.

Källor

Forskning

För att få en överblick av vad som sker inom vindkraftsforskningen i Sverige har Högskolan på Gotland, som är noden för utbildnings- och kompetensfrågor i nätverket för vindbruk, tagit fram en förteckning av pågående och nyligen genomförd forskning om vindkraft102). Rapporten har fokus på tvär- och samhällsvetenskaplig forskning, men berör även teknisk forskning. Den hänvisar till akademiska avhandlingar, rapporter, artiklar och uppsatser under åren 2011-2012.103)

Frågor

  • Hur stort område kräver ett enskilt vindkraftverk?
  • Hur kan elen användas? Kopplas vindkraftverket ihop med det nationella nätet?
  • Hur vet man vad som är grön resp vanlig el?

Har du frågor om hav och klimatet? Ställ dem till Klimatfakta: hibratt@gmail.com.

Källor

Synpunkter?

Kom gärna med synpunkter på Klimatfakta

31) , 32)
http://www.scanergy.se/lampliga-omraden-vindkraft|Lämpliga områden för vindkraft, Scanergi
vindkraft.txt · Last modified: 2017/04/15 11:40 (external edit)