AktuelltRapporterFritextsökInnehållGamla klimatfaktaOmWebbsidorLogga in

Klimatfakta.info

2020-07-01

Atmosfären

Innehåll

  • Översikt
  • Jorden utan atmosfär
  • Temperaturen
  • Europa
  • Sverige
  • Vattenånga
  • Källor
  • Översikt

    Jordens atmosfär är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft. Den består av omkring 78% kväve och 21% syre. Dessa gaser tillsammans med argon står för mer än 99 % av atmosfärens massa, om vattenånga inte har räknats in. Hela denna gasblandning kallas allmänt för luft.

    Atmosfären skyddar livet på jorden genom att absorbera skadlig ultraviolett strålning från solen och kosmisk strålning från rymden och även genom att minska temperaturskillnaderna mellan dag och natt samt att höja medeltemperaturen på jorden.

    Atmosfären har inget abrupt slut utan tunnar gradvis ut i tomma rymden. Inom rymdfarten definieras rymden som 100 km ovanför havsnivå. Spår av atmosfären finns ända ut till ungefär 1 000 km höjd.

    Jorden utan atmosfär

    Om jorden saknade atmosfär skulle den absorbera inkommande strålning och inte reflekterar någon strålning. Däremot skulle jorden stråla till följd av de den värme jorden absorberat. Jordens utstrålning sker enligt Plancks strålningslag styrt av jordens temperatur.

    Solens temperatur är ca 5772 K[1]

    Temperaturen

    Lufttemperatur är ett mått på luftmolekylernas genomsnittliga rörelseenergi. Temperaturen är traditionellt en av de viktigaste parametrarna både inom klimatologin och i väderprognoser. Temperaturen kan i vissa vädersituationer variera kraftigt över ett visst bestämt område och över tiden. Då har meteorologerna ofta svårt att ange en exakt temperaturuppgift.[2]

    Mätning av temperatur

    Europa
    2020-04-22

    2019 var det varmaste året som någonsin uppmätts i Europa, enligt en årlig klimatrapport som EU beställt rapporterar OMNI[3] Samma text finns i 27 tidningar. Ingen av dem anger källa utöver att "EU beställt".

    Dags för faktakoll! Här är ett diagram framtaget av climate.copernicus.eu, dvs ett EU-organ[4]

    Monthly European-mean surface air temperature anomalies
    Källa:

    Visst var vädret svalare före år 2000, men sedan är det inga förändringar att tala om. Det var varmare 1990 än nu och lika varmt 1995, 2003, 2015 och 2016.

    Sverige
    2020-04-21

    Enligt SMHI liknar den långsiktiga temperaturökningen i Sverige från år 1860 den globala förändringen men både ökningen och variationerna mellan åren är större.

    SMHI förväntar att medeltemperaturen i Sverige fortsätter att öka. I slutet av seklet kan årsmedeltemperaturen vara 2-6 °C högre än i perioden 1961-1990, beroende på vilket scenario som används.

    Temperaturen beräknas öka under alla årstider, men mest i norra Sverige på vintern. Vintern är också den årstid då variationen mellan enskilda år är som störst. Det betyder att vi även i framtiden kommer att uppleva vintrar som både är betydligt varmare och kallare än medelklimatet.[5]

    Vattenånga

    Se Vattenånga.

    Källor

    Fotnoter

    1) Sun Fact Sheet
    2) Temperatur, SMHI
    3) 2019 blev det varmaste året någonsin i Europa
    4) Surface air temperature for March 2020
    5) Klimatindikator - temperatur, SMHI

    Klimatfakta

    Klimatfakta.info
    Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com