Lars Fredric Leijel, 17431808 (64 år gammal)

Namn
Lars Fredric /Leijel/
Förnamn
Lars Fredric
Efternamn
Leijel
AnteckningLars Fredrik Leijel, född 1743, död 1808 i Uppsala, inskrefs i krigstjenst 1755, blef furir vid Upplands regemente 1760, lifdrabant 1765, löjtnant i armén 1769, afsked.

Lars Fredrik Leijel, född 1743, död 1808 i Uppsala, inskrefs i krigstjenst 1755, blef furir vid Upplands regemente 1760, lifdrabant 1765, löjtnant i armén 1769, afsked.

Han blef derefter director musices vid Uppsala akademi och synes hafva erhållit denna befattning, hvartill han var föga lämplig, som en sinekur. Hans verksamhet i denna befattning skildras i »Allmänt Musiklexicon» af Tobias
Norlind sålunda:

»Leijel var mest känd genom den s. k. Musikprocessen och synes hafva varit en mycket dålig lärare och musiker; medverkade dock ej sällan vid konserter i Uppsala under 1800-talets början. Beskow karaktäriserar honom i sina
»Lefnadsminnen» så här — spelade en erbarmelig viol och den, som hört Akademiska kapellet under hans anförande, kan nog fatta, att Hans Järtas målning af musiken vid prins Gustafs födelse den 9 november 1799 (i försvarsskrift för de anklagade i Musikprocessen) var efter naturen. Leijel omtalas ej sällan i Geijers
bref.»

Musikprocessen var en vidlyftig rättegång i Uppsala år 1800, anställd mot några studenter, hvilka nekat spela å det akademiska kapellets öfningar. Dir. mus. Leijel hade på docenten Gustaf Abraham Silfverstolpes inrådan valt till spelning vid en fest till firandet af konung Gustaf IV Adolfs kröning den 4 april 1800 styckat »La Bataille de Fleurus», en mycket känd och populär tonmålning af Hessler, i hvilken var inlagd Marseljäsen. Detta hade i sista stund kommit till akademiens rektor magnificus, processor Emanuel Ekmans kännedom och samma dag på morgonen, som festen skulle hållas, förbjöd han, att
Bataille de Fleurus finge spelas, enär Marseljäsen förekom der.
Oppositionsmännen inom studentkapellet — allessammans utom 4 st. — med Silfverstolpe i spetsen nekade att deltaga i repetionen åsatt nytt nummer, som Leijel framlade, under föregifvande att det nya stycket en symfoni af Haydon var för svårt hvilket uppenbart endast var ett svepskäl. Då musiken i följd häraf blef mycket dålig, enär den utfördes endast af Leijel sjelf och de fyra kapellmedlemmarne, som icke opponerat sig, så att allmän förargelse och skandal
uppstod, anställdes åtal mot de »strejkande». Silfverstolpe, då docent, blef för sitt tilltag afssatt och för alltid förvisad från Uppsala och Leijel miste director musices sysslan.

Lars Fredrik Leijel ingick 1780 äktenskap mecl Helena Dorotea Bratt, född 1763, död 1852, dotter till assessorn och brukspatronen Henrik Bratt, född 1725 död 1779 på Rottneros i Vermland och Helena Catarina Chenon, född
1725, död 1786.
http­://­runeberg­.­org­/­strokirk­/­3­/­0189­.­html­

http­://­runeberg­.­org­/­strokirk­/­3­/­0190­.­html­

Anteckninghttp://www.lindqvists.net/Filer/Stam/Rudb/0001/423_826.htm
Familj med Helena Dorotea Bratt
han själv
17431808
Födelse19 september 1743
Död14 augusti 1808Uppsala, Uppsala län, Sverige
maka
Vigsel Vigsel14 augusti 1780Öjervik, V.Sund
13 månader
son
17811844
Födelse19 september 1781 38 18 Brunna, Vänge, Uppsala län, Sverige
Död16 mars 1844Stockholm, Stockholms län, Sverige
2 år
dotter
1784
Födelse30 januari 1784 40 20 Brunna, Vänge, Uppsala län, Sverige
Död
2 år
dotter
17861787
Födelse15 juni 1786 42 23 Brunna, Vänge, Uppsala län, Sverige
Död15 juli 1787Brunna, Vänge, Uppsala län, Sverige
Namn

Lars Fredrik Leijel, född 1743, död 1808 i Uppsala, inskrefs i krigstjenst 1755, blef furir vid Upplands regemente 1760, lifdrabant 1765, löjtnant i armén 1769, afsked.

Han blef derefter director musices vid Uppsala akademi och synes hafva erhållit denna befattning, hvartill han var föga lämplig, som en sinekur. Hans verksamhet i denna befattning skildras i »Allmänt Musiklexicon» af Tobias
Norlind sålunda:

»Leijel var mest känd genom den s. k. Musikprocessen och synes hafva varit en mycket dålig lärare och musiker; medverkade dock ej sällan vid konserter i Uppsala under 1800-talets början. Beskow karaktäriserar honom i sina
»Lefnadsminnen» så här — spelade en erbarmelig viol och den, som hört Akademiska kapellet under hans anförande, kan nog fatta, att Hans Järtas målning af musiken vid prins Gustafs födelse den 9 november 1799 (i försvarsskrift för de anklagade i Musikprocessen) var efter naturen. Leijel omtalas ej sällan i Geijers
bref.»

Musikprocessen var en vidlyftig rättegång i Uppsala år 1800, anställd mot några studenter, hvilka nekat spela å det akademiska kapellets öfningar. Dir. mus. Leijel hade på docenten Gustaf Abraham Silfverstolpes inrådan valt till spelning vid en fest till firandet af konung Gustaf IV Adolfs kröning den 4 april 1800 styckat »La Bataille de Fleurus», en mycket känd och populär tonmålning af Hessler, i hvilken var inlagd Marseljäsen. Detta hade i sista stund kommit till akademiens rektor magnificus, processor Emanuel Ekmans kännedom och samma dag på morgonen, som festen skulle hållas, förbjöd han, att
Bataille de Fleurus finge spelas, enär Marseljäsen förekom der.
Oppositionsmännen inom studentkapellet — allessammans utom 4 st. — med Silfverstolpe i spetsen nekade att deltaga i repetionen åsatt nytt nummer, som Leijel framlade, under föregifvande att det nya stycket en symfoni af Haydon var för svårt hvilket uppenbart endast var ett svepskäl. Då musiken i följd häraf blef mycket dålig, enär den utfördes endast af Leijel sjelf och de fyra kapellmedlemmarne, som icke opponerat sig, så att allmän förargelse och skandal
uppstod, anställdes åtal mot de »strejkande». Silfverstolpe, då docent, blef för sitt tilltag afssatt och för alltid förvisad från Uppsala och Leijel miste director musices sysslan.

Lars Fredrik Leijel ingick 1780 äktenskap mecl Helena Dorotea Bratt, född 1763, död 1852, dotter till assessorn och brukspatronen Henrik Bratt, född 1725 död 1779 på Rottneros i Vermland och Helena Catarina Chenon, född
1725, död 1786.
http­://­runeberg­.­org­/­strokirk­/­3­/­0189­.­html­

http­://­runeberg­.­org­/­strokirk­/­3­/­0190­.­html­

http://www.lindqvists.net/Filer/Stam/Rudb/0001/423_826.htm

Anteckning

Lars Fredrik Leijel, född 1743, död 1808 i Uppsala, inskrefs i krigstjenst 1755, blef furir vid Upplands regemente 1760, lifdrabant 1765, löjtnant i armén 1769, afsked.

Han blef derefter director musices vid Uppsala akademi och synes hafva erhållit denna befattning, hvartill han var föga lämplig, som en sinekur. Hans verksamhet i denna befattning skildras i »Allmänt Musiklexicon» af Tobias
Norlind sålunda:

»Leijel var mest känd genom den s. k. Musikprocessen och synes hafva varit en mycket dålig lärare och musiker; medverkade dock ej sällan vid konserter i Uppsala under 1800-talets början. Beskow karaktäriserar honom i sina
»Lefnadsminnen» så här — spelade en erbarmelig viol och den, som hört Akademiska kapellet under hans anförande, kan nog fatta, att Hans Järtas målning af musiken vid prins Gustafs födelse den 9 november 1799 (i försvarsskrift för de anklagade i Musikprocessen) var efter naturen. Leijel omtalas ej sällan i Geijers
bref.»

Musikprocessen var en vidlyftig rättegång i Uppsala år 1800, anställd mot några studenter, hvilka nekat spela å det akademiska kapellets öfningar. Dir. mus. Leijel hade på docenten Gustaf Abraham Silfverstolpes inrådan valt till spelning vid en fest till firandet af konung Gustaf IV Adolfs kröning den 4 april 1800 styckat »La Bataille de Fleurus», en mycket känd och populär tonmålning af Hessler, i hvilken var inlagd Marseljäsen. Detta hade i sista stund kommit till akademiens rektor magnificus, processor Emanuel Ekmans kännedom och samma dag på morgonen, som festen skulle hållas, förbjöd han, att
Bataille de Fleurus finge spelas, enär Marseljäsen förekom der.
Oppositionsmännen inom studentkapellet — allessammans utom 4 st. — med Silfverstolpe i spetsen nekade att deltaga i repetionen åsatt nytt nummer, som Leijel framlade, under föregifvande att det nya stycket en symfoni af Haydon var för svårt hvilket uppenbart endast var ett svepskäl. Då musiken i följd häraf blef mycket dålig, enär den utfördes endast af Leijel sjelf och de fyra kapellmedlemmarne, som icke opponerat sig, så att allmän förargelse och skandal
uppstod, anställdes åtal mot de »strejkande». Silfverstolpe, då docent, blef för sitt tilltag afssatt och för alltid förvisad från Uppsala och Leijel miste director musices sysslan.

Lars Fredrik Leijel ingick 1780 äktenskap mecl Helena Dorotea Bratt, född 1763, död 1852, dotter till assessorn och brukspatronen Henrik Bratt, född 1725 död 1779 på Rottneros i Vermland och Helena Catarina Chenon, född
1725, död 1786.
http://runeberg.org/strokirk/3/0189.html

http://runeberg.org/strokirk/3/0190.html