Lars Fredric Leijel, 1743–1808?> (64 år gammal)
- Namn
- Lars Fredric /Leijel/
- Förnamn
- Lars Fredric
- Efternamn
- Leijel
Lars Fredrik Leijel, född 1743, död 1808 i Uppsala, inskrefs i krigstjenst 1755, blef furir vid Upplands regemente 1760, lifdrabant 1765, löjtnant i armén 1769, afsked.
Han blef derefter director musices vid Uppsala akademi och synes hafva erhållit denna befattning, hvartill han var föga lämplig, som en sinekur. Hans verksamhet i denna befattning skildras i »Allmänt Musiklexicon» af Tobias
Norlind sålunda:
»Leijel var mest känd genom den s. k. Musikprocessen och synes hafva varit en mycket dålig lärare och musiker; medverkade dock ej sällan vid konserter i Uppsala under 1800-talets början. Beskow karaktäriserar honom i sina
»Lefnadsminnen» så här — spelade en erbarmelig viol och den, som hört Akademiska kapellet under hans anförande, kan nog fatta, att Hans Järtas målning af musiken vid prins Gustafs födelse den 9 november 1799 (i försvarsskrift för de anklagade i Musikprocessen) var efter naturen. Leijel omtalas ej sällan i Geijers
bref.»
Musikprocessen var en vidlyftig rättegång i Uppsala år 1800, anställd mot några studenter, hvilka nekat spela å det akademiska kapellets öfningar. Dir. mus. Leijel hade på docenten Gustaf Abraham Silfverstolpes inrådan valt till spelning vid en fest till firandet af konung Gustaf IV Adolfs kröning den 4 april 1800 styckat »La Bataille de Fleurus», en mycket känd och populär tonmålning af Hessler, i hvilken var inlagd Marseljäsen. Detta hade i sista stund kommit till akademiens rektor magnificus, processor Emanuel Ekmans kännedom och samma dag på morgonen, som festen skulle hållas, förbjöd han, att
Bataille de Fleurus finge spelas, enär Marseljäsen förekom der.
Oppositionsmännen inom studentkapellet — allessammans utom 4 st. — med Silfverstolpe i spetsen nekade att deltaga i repetionen åsatt nytt nummer, som Leijel framlade, under föregifvande att det nya stycket en symfoni af Haydon var för svårt hvilket uppenbart endast var ett svepskäl. Då musiken i följd häraf blef mycket dålig, enär den utfördes endast af Leijel sjelf och de fyra kapellmedlemmarne, som icke opponerat sig, så att allmän förargelse och skandal
uppstod, anställdes åtal mot de »strejkande». Silfverstolpe, då docent, blef för sitt tilltag afssatt och för alltid förvisad från Uppsala och Leijel miste director musices sysslan.
Lars Fredrik Leijel ingick 1780 äktenskap mecl Helena Dorotea Bratt, född 1763, död 1852, dotter till assessorn och brukspatronen Henrik Bratt, född 1725 död 1779 på Rottneros i Vermland och Helena Catarina Chenon, född
1725, död 1786.
http://runeberg.org/strokirk/3/0189.html
http://runeberg.org/strokirk/3/0190.html
Födelse
|
|
---|---|
Vigsel
|
|
Yrke
|
Musikdirektör
|
Sons födelse
|
|
Dotters födelse
|
|
Dotters födelse
|
|
Dotterns död
|
|
Död
|
|
han själv |
1743–1808
Födelse: 19 september 1743
Död: 14 augusti 1808 — Uppsala, Uppsala län, Sverige |
---|---|
maka | |
Vigsel | Vigsel — 14 augusti 1780 — Öjervik, V.Sund |
13 månader
son |
1781–1844
Födelse: 19 september 1781
38
18
— Brunna, Vänge, Uppsala län, Sverige Död: 16 mars 1844 — Stockholm, Stockholms län, Sverige |
2 år
dotter |
1784–…
Födelse: 30 januari 1784
40
20
— Brunna, Vänge, Uppsala län, Sverige Död: |
2 år
dotter |
1786–1787
Födelse: 15 juni 1786
42
23
— Brunna, Vänge, Uppsala län, Sverige Död: 15 juli 1787 — Brunna, Vänge, Uppsala län, Sverige |
Namn |
Lars Fredrik Leijel, född 1743, död 1808 i Uppsala, inskrefs i krigstjenst 1755, blef furir vid Upplands regemente 1760, lifdrabant 1765, löjtnant i armén 1769, afsked. Han blef derefter director musices vid Uppsala akademi och synes hafva erhållit denna befattning, hvartill han var föga lämplig, som en sinekur. Hans verksamhet i denna befattning skildras i »Allmänt Musiklexicon» af Tobias »Leijel var mest känd genom den s. k. Musikprocessen och synes hafva varit en mycket dålig lärare och musiker; medverkade dock ej sällan vid konserter i Uppsala under 1800-talets början. Beskow karaktäriserar honom i sina Musikprocessen var en vidlyftig rättegång i Uppsala år 1800, anställd mot några studenter, hvilka nekat spela å det akademiska kapellets öfningar. Dir. mus. Leijel hade på docenten Gustaf Abraham Silfverstolpes inrådan valt till spelning vid en fest till firandet af konung Gustaf IV Adolfs kröning den 4 april 1800 styckat »La Bataille de Fleurus», en mycket känd och populär tonmålning af Hessler, i hvilken var inlagd Marseljäsen. Detta hade i sista stund kommit till akademiens rektor magnificus, processor Emanuel Ekmans kännedom och samma dag på morgonen, som festen skulle hållas, förbjöd han, att Lars Fredrik Leijel ingick 1780 äktenskap mecl Helena Dorotea Bratt, född 1763, död 1852, dotter till assessorn och brukspatronen Henrik Bratt, född 1725 död 1779 på Rottneros i Vermland och Helena Catarina Chenon, född http://runeberg.org/strokirk/3/0190.html http://www.lindqvists.net/Filer/Stam/Rudb/0001/423_826.htm |
---|---|
Anteckning
|
Lars Fredrik Leijel, född 1743, död 1808 i Uppsala, inskrefs i krigstjenst 1755, blef furir vid Upplands regemente 1760, lifdrabant 1765, löjtnant i armén 1769, afsked. Han blef derefter director musices vid Uppsala akademi och synes hafva erhållit denna befattning, hvartill han var föga lämplig, som en sinekur. Hans verksamhet i denna befattning skildras i »Allmänt Musiklexicon» af Tobias »Leijel var mest känd genom den s. k. Musikprocessen och synes hafva varit en mycket dålig lärare och musiker; medverkade dock ej sällan vid konserter i Uppsala under 1800-talets början. Beskow karaktäriserar honom i sina Musikprocessen var en vidlyftig rättegång i Uppsala år 1800, anställd mot några studenter, hvilka nekat spela å det akademiska kapellets öfningar. Dir. mus. Leijel hade på docenten Gustaf Abraham Silfverstolpes inrådan valt till spelning vid en fest till firandet af konung Gustaf IV Adolfs kröning den 4 april 1800 styckat »La Bataille de Fleurus», en mycket känd och populär tonmålning af Hessler, i hvilken var inlagd Marseljäsen. Detta hade i sista stund kommit till akademiens rektor magnificus, processor Emanuel Ekmans kännedom och samma dag på morgonen, som festen skulle hållas, förbjöd han, att Lars Fredrik Leijel ingick 1780 äktenskap mecl Helena Dorotea Bratt, född 1763, död 1852, dotter till assessorn och brukspatronen Henrik Bratt, född 1725 död 1779 på Rottneros i Vermland och Helena Catarina Chenon, född http://runeberg.org/strokirk/3/0190.html |