⇑ Nytt stort polska oljefältet

Polen största oljefynd Wolin East 1 (WE1) upptäcktes i juli 2025 av Central European Petroleum (CEP) i polska delen Östersjön.

Den initiala bedömningen anger 22 miljoner ton återvinningsbar råolja, samt 5 miljarder kubikmeter naturgas. Hela koncessionsområdet (593 km²) beräknas ha över 33 miljoner ton oljeekvivalenter och uppemot 27 miljarder kubikmeter gas.

Detta fynd är Polens största konventionella olje- och gasfynd hittills. Det kan mer än fördubbla Polens oljereserver och kan minska Polensbehov av importerade fossila bränslen och stärka nationell energisäkerhet.

⇑ Nya oljefält globalt

Det har upptäckts många hundratals nya fält globalt de senaste 20 åren, inklusive några tiotal jättelika (giant) fält. Exempelvis brukar man prata om 200+ fynd per år i mitten av 2010-talet, vilket innebär över 4 000 fält under en 20 årsperiod, om man tar alla storlekar i beaktande.

De flesta nya fält är små till medelstora och framgår inte i mainstream-statistik. Giant-fält är mycket färre - tiotals upptäcktes under vissa år, men trenden är nedåtgående jämfört med historiska nivåer.

⇑ Antalet i världen

Det finns totalt omkring 25 000 olja- och gasfält i världen, där cirka 1 500-2 000 är de så kallade "giant fields" (fynd med över 500 miljoner fat oljeekvivalenter)

Under perioden 2000-2011, en uppåtgående trend noterades i antalet stora fynd, vilket gjorde det till tredje bästa decenniet för upptäckter av jättefält i den moderna historien. Mellan 2000-2006 upptäcktes ungefär 69 jättelika olja-/gasfält.

⇑ Trend efter 2010

Enligt IFP Energies Nouvelles upptäcktes över 200 fossila fynd varje år under 2015-2017, även om dessa mestadels var små till medelstora, och volymen minskade.

Under 2022 gjordes flera större nyupptäckter som står för cirka 60 % av resurserna, vilket är ovanligt högt (endast tre sådana år på 20 år). Samma år godkändes minst 20 nya olje-/gasfält för utvinning efter upptäckt.

Enligt BP/Energy Institute låg de globala bevisade oljereserverna på cirka 1?637 miljarder fat i 2010 och ökade till ungefär 1?732 miljarder fat vid utgången av 2020 (bp global).

Under samma period varierade nettoökningen årligen, men de bevisade reserverna har endast minskat under tre av de senaste 38 åren, vilket indikerar generell stabilitet eller lätt ökning.

⇑ Fler källor i Östersjön

Bedömningen av möjligheten till fler utvinningsbara olje- eller gasfält i Östersjön bygger på flera vetenskapliga, tekniska och politiska faktorer. Östersjön har flera potentiella, ännu ej utforskade strukturer, särskilt i de sydliga delarna (Polen, Lettland, Litauen, Kaliningrad).

Möjligheten att hitta fler utvinningsbara olje- och gasfält i Östersjön är reellt hög i vissa områden (särskilt södra och sydöstra bassängerna). Fyndet i Polen 2025 kan leda till ökad prospektering, men miljö- och politiska hänsyn kommer fortsatt begränsa utbyggnaden i norra delen av havet.

1. Geologisk potential

Geologer bedömer möjligheten till fler fynd baserat på:

a) Sedimentära bassänger
Östersjön innehåller flera sedimentära formationer (t.ex. Gotlandssänkan, Gdansk-bassängen, Bornholm-bassängen). Många har liknande geologiska egenskaper som fyndrika områden på land.

b) Stratigrafi och struktur
Man analyserar bergartslager (särskilt skiffrar, sandsten, kalksten) och hur de bildats. Strukturer som antikliner (upphöjningar) och saltkupoler kan binda olja/gas.

c) Termisk mognad och organiskt material
Viktigt att källbergarterna varit utsatta för rätt tryck/värme under miljontals år för att generera kolväten.

2. Historik & borrningar

a) Tidigare prospektering
Under Sovjettiden och därefter har borrningar skett vid:
- Gotland (Sverige)
- Danzigbukten (Polen)
- Kaliningrad (Ryssland)

b) Kända fält i regionen
- Litauen har små fält (t.ex. Gargždai)
- Kaliningrad-regionen har betydande produktion, mest på land men vissa marina fynd finns

Trots tidigare resultat, har tekniken förbättrats så att områden som avfärdades förr nu kan bli intressanta.

3. Ekonomisk och teknisk möjlighet

Havsdjupet i Östersjön är relativt grunt - oftast under 100 meter - vilket gör offshore-produktion billigare än i t.ex. Nordsjön. Isförhållanden och miljörestriktioner kan dock öka kostnaderna.

4. Miljö och politik

a) Miljörisker
Östersjön är ett känsligt innanhav med dålig vattenomsättning. Ett större oljeutsläpp skulle få långvariga konsekvenser.

b) Politiska begränsningar
Sverige, Finland och Danmark är mycket restriktiva. Polen, Litauen, Lettland och Ryssland är mer aktiva eller öppna för offshore-prospektering.