##f=2&t=H2 Green Steel stämmer Vattenfall&d=2024-03-04##</p>

Nu eskalerar bråket mellan Harald Mix privata jätteprojekt H2 Green Steel och de statligt kontrollerade företagen i det konkurrerande Hybrit-samarbetet. </p>

H2 Green Steel hotar Vattenfall med rättsliga åtgärder – om inte H2GS får mer el. Vattenfall svarar med att döma ut delar av H2 Green Steels stålverksplaner i Boden.</p>

##f=2&t=Kolstål växer snabbast&d=2024-03-04##</p>

Nya planer för kolbaserad ståltillverkning överträffar grönare stålproduktion.</p>

##f=4##</p>

Endast en tredjedel av världens 50 främsta producenter har satt mål om nettonoll i mitten av seklet. Det visar en rapport från Global Energy Monitor och LeadIT-sekretariatet.</p>

Investeringar i gröna järn- och stålprojekt växer, men mest på utvecklade marknader och inte tillräckligt snabbt för att överträffa utsläppsintensiva tekniker.</p>

Den planerade kolbaserade masugnskapaciteten över hela världen uppgår till 208,2 miljoner ton per år (Mtpa), två och en halv gång mer än de 83,6 Mtpa i planerad primär kapacitet för grönt järn och stål.</p>

Stålsektorn står för uppskattningsvis 7 till 9 % av de direkta globala utsläppen av växthusgaser, och International Energy Agency har sagt att CO2-utsläppen från tung industri måste minska med 93 % för att nå nettonollutsläpp till 2050##f=1&ta=LeadIT Green Steel Tracker shows top 50 producers lag on emission targets, Industrytransition</a>&d=2023-10-25##. </p>

##f=3&t=title&a=media/adress&ta=text med länk&b=bildtext med/utan länk&p=h&w=bredd##</p>

##f=2&t=Fyra svenska företag med grönt stål&d=2024-03-04##</p>

• H2 Green Steel grundades 2020 med syftet att påskynda avkarboniseringen av stålindustrin. Det bygger en storskalig anläggning för tillverkning av grönt stål i Boden. Planen är att använda 20 procent stålskrot i sin produktion##f=1&ta=Grönt stål tillverkat med vätgas </a>&d=2023-08-21##.</li>
• Outokumpu är involverade i utvecklingen av grönt stål genom samarbete inom HYBRIT. De bidrar med expertis inom förnybar energi och vätgasproduktion.</li>
• Hybrit är ett initiativ som kom före H2 Green Steel när det gäller att skapa fossilfri järnsvamp med vätgas. De har tagit steg mot att minska utsläppen genom att använda vätgas i produktionen##f=1&ta=De har nyckeln till ”grön” järnsvamp – med vätgas, SvD</a>&d=2022-04-23##.</li>
• Green Iron bygger på medgrundaren Hans Murray utveckling av företagets teknologi. En produktionsugn har byggts vid SKF Steel-fabriken i Hofors. .##f=1&ta=Green Iron</a>&d=källans datum##. </li> </ul>

  Dessa aktörer, tillsammans med andra som arbetar med grönt stål i Sverige som SSABm Vattenfall och LKAB, strävar efter att producera stål med minimala eller inga koldioxidutsläpp.</p>

  ##f=2&t=Skillnader i produktionen&d=2024-03-04##</p>

  Produktionen av grönt stål skiljer sig mellan Hybrit och Outokumpu på följande sätt:</p>

  Hybrit använder en metod med direktreduktion där vätgas används för att separera järnet från syret utan att använda kol. Det resulterar i produktion av järn och vatten##f=1&ta=Hybrit nu invigt, Metallerochgruvor</a>&d=2024-03-04##.</p>

  Outokumpu är involverade i utvecklingen av grönt stål genom samarbete inom HYBRIT. De bidrar med expertis inom förnybar energi och vätgasproduktion##f=1&ta=Det fossilfria stålets framtidsutsikter och påverkan att nå globala klimatmål, Louise Johansson, Lunds universitet, pdf&d=2023##.</p>

  H2 Green Steel (H2GS) satsar på fossilfritt stål som förväntas vara igång redan 2024, två år före Hybrits. H2GS strävar efter att vara ledande inom produktionen av fossilfritt stål##f=1&ta=H2GS satsning på fossilfritt stål 'blixt från klar himmel', Ny teknik</a>&d=2021-03-01##.</p>

  ##f=2&t=Riskfylld mångmiljardsatsning&d=2024-03-04##</p>

  Satsningarna på grönt stål, alltså fossilfritt stål i Norrland, riskerar att bli en mångmiljardflopp. Det är slutsatsen i en forskningsrapport##f=1&ta=Samhällsekonomiska effekter av och företagsekonomiska risker med att fossilfritt producera stål i norra Sverige</a>&d=källans datum##. I värsta fall kan den tekniska lösning de svenska producenterna satsar på snart vara föråldrad.  </p>

  – Då kommer det här bli en helt misslyckad investering och en enorm kapitalförstöring, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.</p>

  Globalt pågår nu utveckling av andra metoder än den som de svenska satsningarna bygger på. Olika tekniker kan helt slå undan benen för de dyra svenska satsningarna. </p>

  Det som gör att hela samhället kommer att påverkas är en kombination av det enorma finansierings- och energibehov som en grön stålindustri behöver. </p>

  Enbart LKAB planerar att investera 150 till 400 miljarder kronor under de kommande 15 till 20 åren. Var pengarna ska komma ifrån menar rapporten är oredovisat.</p>

  – När pengar är för billiga eller garanterade då tenderar man att bli mindre nogräknade med de investeringar man gör och ta större risker, menar Magnus Henrekson  </p>

  Det handlar också om stora mängder med energi som går åt till produktionen. Enbart LKAB kommer behöva 70TWh el per år (att jämföra med Ringhals kärnkraftverk som tillverkar 17 TWh om året).</p>

  – Det handlar om en elanvändning som motsvara mer än hälften av den el Sverige använder idag, säger Magnus Henrekson  </p>

  – Det kommer inte bara att påverka resten av Sverige som antagligen kommer att få dyrare och mer instabil el. Det kommer att slå ut en del existerande verksamhet i norra Sverige.</p>