170 länder möts in Geneva, Switzerland, för slutförhandlingar om en överenskommelse om global hantering av plast, främst platsavfall.</p>

##f=2&t=Aktuella förslag&d=ändringsdatum##</p>

De viktigaste förslagen vid slutförhandlingarna – den andra delen av den femte sessionsomgången (INC?5.2) – mellan den 5 och 14 augusti 2025 i Genève:</p>

1. Tvingande begränsningar av plastproduktion</p>

Över 100 länder, som tillhör "High Ambition Coalition", trycker på för bindande gränser för plastproduktion. De vill även fasa ut engångsplast, reglera giftiga kemikalier och ta ett helhetsgrepp på plastens hela livscykel. ##f=1&ta=Negotiations on a global plastic pollution treaty opens in Geneva,UNEP</a>&d=källans datum##
##f=1&ta=Plast, Wikipedia</a>&d=källans datum## Å andra sidan motsätter sig oljeproducerande länder (t.ex. Saudiarabien, USA, Kina, Ryssland, Iran) dessa begränsningar och föreslår istället frivilliga insatser fokuserade på återvinning och avfallshantering. </p>

##f=4##</p>

2. Uteslutning av produktion från traktatets målsättning</p>

USA har lämnat ett formellt memo där de förespråkar att stryka all referens till "full livscykel" i den officiella överenskommelsen, vilket i praktiken innebär att plastproduktion inte skulle regleras. ##f=1&ta=Exclusive: Trump administration memo urges countries to reject plastic production caps in UN Treaty. Reuters (2025-08-06)</a>&d=källans datum##</p>

3. Möjlighet till valfria eller utträdesbara komponenter</p>

För att övervinna oenighet diskuteras nu att vissa delar av traktaten skulle kunna vara "opt-in" eller "opt-out" – alltså frivilliga för vissa länder. Kritiker menar att detta skulle urvattna traktatets effektivitet. ##f=1&ta=Nations gather in Geneva to again confront the world’s spiraling plastic pollution crisis, AP (2025-08-05)</a>
&d=källans datum##</p>

4. Ersättningsbara material och smart förpackningsdesign</p>

Andra förslag innefattar att ersätta mjuk, icke-återvinningsbar plast med rigid plast, främja återfyllningssystem och smart digital spårning av återanvändbara förpackningar, samt utveckla komposterbara alternativ som t.ex. alger- eller cellulosa-baserade material. </p>

5. Införande av urbefolkningsrättigheter i avtalet</p>

Kanada har särskilt lyft att traktatet bör innehålla erkännande av urfolkens rättigheter – ett betydelsefullt inslag i den text som förhandlas fram. </p>

6. Hälsorisker och kostnader i fokus</p>

Med en färsk rapport från The Lancet i ryggen understryks hälsofarorna av mikroplaster och plastkemikalier – kopplingar till cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och mer. Författarna kräver reglering av icke-nödvändiga plastanvändningar, särskilt engångsplast som står för 40?% av produktionen. </p>

##f=2&t=Förhandlingarna&d=ändringsdatum##</p>

Förhandlingarna i Genève präglas av en tydlig klyfta mellan:</p>

Miljorienterade länder och koalitioner – förespråkar bindande åtgärder som produktionsbegränsningar, kemikaliekontroll och omställning mot återanvändbara alternativ.</p>

Industriella och oljeberoende stater – förespråkar frivilliga lösningar, fokus på återvinning och att undvika reglering av produktion.</p>

Andra kritiska element – som inkludering av urfolksrättigheter och hälsoaspekter – spelar också en roll och kan påverka traktatets bredare sociala legitimitet.</p>

##f=2&t=Sveriges uppfattning i plastförhandlingarna&d=ändringsdatum##</p>

1. Plastens hela livscykel ska omfattas</p>

Sverige vill att det globala avtalet ska omfatta hela plastens livscykel – från produktion och design till konsumtion och avfallshantering. Även farliga kemikalier i plastprodukter ska fasas ut.</p>

2. Förorenaren ska betala</p>

Sverige förespråkar principen att den som orsakar plastföroreningar ska bära kostnaden. Det innebär också ett stärkt producentansvar (EPR),</p>

3. Bindande åtgärder – inte bara frivilliga</p>

Sverige är del av den så kallade High Ambition Coalitionok</p>

• Bindande regler för att minska plastproduktion,</li>
• Förbud eller utfasning av engångsplast,</li>
• Reglering av plastens kemiska innehåll.</li> </ul>

  4. Använda befintliga miljöfonder</p>

  Sverige föreslår att man inte skapar nya fonder, irödMprivat handling–</p>

  5. Sveriges egna mål och handlingsplan</p>

  Sverige har redan en nationell plan med mål som:</p>

  • Max 40 plastpåsar per person till 2025,</li>
  • Halverad användning av engångsplastkoppar till 2026,</li>
  • Mer återanvändning och återvunnet material i förpackningar till 2030.</li> </ul>

    6. Expertstöd från Naturvårdsverket</p>

    Naturvårdsverket deltar i förhandlingarna och bidrar med expertkunskap kring plastföroreningar, tillsyn och miljödata.</p>