Aktuellt

Filmen "Why the Sahara is Turning Green (Again)" beskriver varför Sahara blivit öken och varför det nu åter grönskas.

Saharaöknen, som idag är en av världens torraste platser, en gång var ett grönt landskap med floder, sjöar och ett rikt djurliv bestående av bland annat flodhästar och giraffer under den så kallade "afrikanska fuktiga perioden".

Här är en sammanfattning av filmen baserat på källorna:

Filmen "Climate The Movie (The Real Truth)" presenterar tesen att berättelsen om en pågående klimatkris är ett "stor pengabedrägeri" (big money scam) driven av egenintresse och omfattande statlig finansiering. Den hävdar att det inte finns några vetenskapliga bevis för en klimatnödsituation och beskriver klimatalarmismen som ett sätt för regeringar att öka sin makt och kontroll över befolkningen.

Filmen fokuserar på flera huvudområden:

* Vetenskaplig kritik av temperaturdata: Källorna hävdar att den officiella globala temperaturstatistiken är artificiellt uppblåst av urbanisering, den så kallade "urban heat island effect", där mätstationer som förr låg på landsbygden nu omges av värmeabsorberande betong och asfalt. Satellitdata och lantliga mätstationer visar enligt filmen en mycket mildare uppvärmning.

⇑ Tom Nelson Podcast

Tom Nelson har publicerat fler än 369 youtube-filmer i sin podkast, Bland podcastgäster har bland annat Richard Lindzen, Will Happer, Marc Morano, Judith Curry, Carl-Otto Weiss, Valentina Zharkova, Ivor Cummins, Malcolm Roberts, Christopher Essex, Carol Roth, Henrik Svensmark, Nir Shaviv, Ian Plimer, Dave Collum, Mark P. Mills, Patrick Moore, Ross McKitrick, Willie Soon, Susan Crockford, Peter Ridd, Donna Laframboise och Christopher Monckton

Tom Nelson är producent för Martin Durkins "Climate: The Movie", som släpptes i mars 2024, och han har även arbetat med Martin på "Gorilla Science". Tom Nelson har en masterexamen i elektroteknik och elektronik.

CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är en EU-mekanism som innebär en gränsjustering för koldioxid, en sorts klimattull, för att prissätta koldioxidutsläpp på importerade varor som stål, cement, aluminium, gödsel, el och vätgas, på samma sätt som produkter inom EU har en prissatt kostnad via ETS (EU ETS) utsläppshandelssystemet.

Syftet är att förhindra att EU:s klimatmål undergrävs av att produktion flyttas till länder med lägre miljökrav, genom att skapa likvärdiga konkurrensvillkor och uppmuntra globala utsläppsminskningar.

Tuvalus justitie- och utrikesminister håller tal till COP2026

Roger Hammarström i forumet Klimatsans på Facebook ställde denna fråga till Google AI (Gemini Google search?)

Fråga :

Korallöarna i södra stilla havet, hur mycket landyta har de förlorat kontra den naturliga tillväxten av land som hittills till och med 2024 har skett på dessa öar genom nybildning av koraller, samtidigt som havsnivån stiger? Svara bara med att redovisa fakta från faktiska mätningar och observationer !

Google AI:

Här är de observerade fakta från vetenskapliga studier:

Alice Teodorescu Måwe (KD)

Anledningen är bland annat att resten av världen ökar sina utsläpp medan EU sätter upp "alltmer ambitiösa klimatmål". Teodorescu Måwe vill därför att EU ska avvakta med att skärpa reglerna tills samtliga större aktörer presenterar planer som minskar utsläppen omedelbart.

"Jag bryr mig om klimatet men jag slår också vakt om europeisk konkurrenskraft och vårt välstånd", säger hon.

⇑ Utsläppsrätter

EUs tanke är att de länder som inte klarar sina mål 2030 ska tvingas att köpa utsläppsrätter från de länder som klarat mer än sitt mål. Kostnaden på en utsläppsrätt avgörs av hur mycket dessa länder har rättigheter att sälja.

Enligt mycket preliminära beräkningar skulle det kunna leda till att Irland måste köpa rättigheter för 8-27 miljarder euro och Tyskland 16 miljarder euro.

⇑ Kvar till målet

Hur långt har medlemsländerna kommit?

Ole Humlum, Emeritus Professor of Physical Geography at the University of Oslo. Based on observational data rather than climate models, the report provides an evidence-based overview of global climate trends.

Key Findings

2024 was the warmest year on record in all major temperature datasets, and was significantly influenced by a strong El Niño event that persisted through much of the year.

Recent warming remains uneven, with most temperature increases occurring in the Northern Hemisphere.

Wopke Hoekstra leder EU:s klimatarbetek

⇑ 90% minskning av nettoutsläppen

Danmark, som är ordförandeland för EU till årsskiftet, vill driva på avvecklingen av fossilt bränsle enligt målen för 2040. Kommissionen fastställde sitt förslag till plan i juli som ska fastställas av miljöministrarna den 18 september. Målet är 90 procents minskning av nettoutsläppen till 2040, jämfört med 1990. Planen har krav som är obligatoriska för medlemsländerna. Dessutom ingår krav fastställda av FN som ska vara uppfyllda 2035. FNs krav följer av Parisavtalet.

⇑ Motreaktion

Men nu reagerar en rad medlemsländer. De tycker att beslutet ska skjutas fram till i slutet av oktober och att beslutet ska tas av Europeiska rådet med medlemsländernas regeringschefer. Beslut ska där tas med enhällighet. Det kan betyda att EU står utan plan 2040 vid FNs stora (mycket stora!) klimatkonferens COP30 i Brazilien i november

⇑ Skogsbränderna minskar

Skogsbränder har alltid varit en del av naturens kretslopp. Media rapporterar om allt fler och större bränder. Men globalt har den totala arealen som brinner minskat påtagligt sedan början av 2000-talet - främst i Afrika och Europa. För andra regioner finns det ingen tydlig tren men har upplevt fler extrema bränder med allvarliga konsekvenser för människor, natur och klimat.

Wildfire area burned by land cover type, 2002 to 2022, Our World in Data

Sommaren 2025 har visar hur sårbart Europa är. Spanien, Grekland, Italien och Portugal har drabbats hårt, med tiotusentals hektar skog som gått upp i rök.

⇑ Klimatforskningens problem

Dagens forskning om klimatet begränsas av en rad problem

Gör en egen klimatprognos

1. De globala klimatmodeller har rutnät på 50-100 km. Därför måste man göra grova approximationer (s.k. parametriseringar).

2. Modellerna har svårt att förutsäga extrema händelser - värmeböljor, skyfall, tropiska cykloner - eftersom de är ovanliga och ofta sker snabbt.

3. Beräkningarna tar veckor på superdatorer för att simulera framtidsscenarier

4. Det tar tid att inkludera aktuella väderdata i modellserna

5. De globala modellerna gäller inte för mindre områden och för dem krävs egna beräkningar.

6. Osäkerheten är stor vid tröskeleffekter, t.ex. Golfströmmens kollaps, permafrostens metanavgång eller isavsmältning.

⇑ AI höjer kvaliteten

Inom alla dessa områden är utrymmet stort för forskares egna övertygelser om klimatets utveckling. Med AI minskar utrymmet för gissningar.