AktuelltRapporterFritextsökInnehållGamla klimatfaktaOmWebbsidorLogga in

Klimatfakta.info

2020-08-10

EU

Innehåll

  • Översikt
  • Parlamentet
  • Utskottet för bl.a. klimatfrågor
  • Europeiska rådet
  • Europeiska miljörådet
  • EU-kommissionen
  • Kommissionens mål
  • Energiunionen
  • Europeiska gröna giv
  • EUs klimatlag
  • Tusen miljarder till de mest berörda
  • Forskning
  • Webbar om EU och klimatet
  • Svensk kritik mot EU-kommissionen
  • Källor
  • Översikt

    Kommissionen är tvingad av parlamentat att driva en extrem klimatpolitik. Europeiska rådet, med representanter för regeringarna är mer direkt beroende av den egna opinionen och dess politiska situation kan inte ta lika lätt på konsekvenserna av olika beslut som parlamentarikerna.

    Utom i undantagsfall fattar parlamentet beslut med enkel majoritet bland sina ledamöter. Europeiska rådet däremot tar besluta med konsensus, utom i vissa fall som specificeras i fördragen. 1993 fick Europaparlamentet delad lagstiftande makt med rådet inom en rad politikområden.

    Vad beslöt Europeiska rådet om klimatneutralitet 2050? Klart är att Polen inte står bakom beslutet. Intet förpliktande? Expressen skriver "EU-länderna säger ja till ett klimatneutralt EU år 2050"[1]. Andra svenska tidningar ger samma information.

    Politico skriver "EU leaders failed to find unanimity on the goal of making every country in the bloc climate-neutral by 2050, as Poland refused to sign up to the target."[2]. Verge skriver "The European Union couldn’t agree on a 2050 deadline for slashing greenhouse gas emissions"[3]

    Vem har rätt? Svaret ligger i att beslut i Europeiska rådet ska ske i konsensus. Alla länder ska vara för. Så det är Politico och Verge som har rätt.

    Parlamentet

    Europaparlamentet (EP), även känt som EU-parlamentet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europeiska unionens råd.

    Parlamentet, som består av 705 ledamöter som väljs genom allmänna och direkta val vart femte år, företräder unionsmedborgarna direkt på unionsnivå. Parlamentets funktioner och befogenheter kan förenklat liknas vid de som ett underhus typiskt har i en stat med tvåkammarsystem.

    Parlamentet ansvarar för att, tillsammans med rådet, lagstifta och anta unionens årliga budget. Lagförslag läggs i regel fram av Europeiska kommissionen och måste godkännas av både parlamentet och rådet för att antas. Parlamentet utövar även parlamentarisk kontroll över kommissionen, med möjligheten att avsätta den genom en misstroendeförklaring. En ny kommission kan inte tillträda utan att först ha genomgått utfrågning och godkännande av parlamentet.

    Parlamentet leds av en talman, som sedan den 3 juli 2019 är David Sassoli (PES).Ledamöterna är organiserade efter politisk tillhörighet i olika politiska grupper, och inte efter nationalitet. De utses genom direkta val; det senaste ägde rum den 23–26 maj 2019 och nästa är planerat till den 6–9 juni 2024. Europaparlamentets officiella säte ligger i Strasbourg, Frankrike, men parlamentet har även förberedande och kompletterande sammanträden i Bryssel, Belgien.[4]

    Utskottet för bl.a. klimatfrågor

    Parlamentets utskott för Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet[5] är också ansvarit för klimatåtgärder. Svenska deltagare är Malin Björk (v), Fredrick Federley (c), Jytte Guteland (s), Pär Holmgren (mp) och Karin Karlsbro (l). SD inte är representerat.

    Parlamentet deklarerade klimatnödläge 2019-11-29 och ställde tre krav på unionen:
    * Kommissionen måste garantera att alla förslag uppfyller målet på 1,5 grader C
    * Eu ska minska utsläppen med 55% till 2030 och bli klimatneutralt 2050.
    * Begär att globala utsläpp från sjö- och flygtrafik minskas.[6]

    Kommissionen planerar en debatt, öppen för att parlamentsledamöter, med klimataktivisten  Greta Thunberg. Debatten är tänkt att hållas 2020-03-04.

    Europeiska rådet

    • Europeiska rådet (medlemsländernas stats- och regeringschefer plus Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande.)

    Europeiska miljörådet

    Sheʼll have to oversee tricky negotiations on raising the bloc’s 2030 emissions reduction goal from 40 percent to as high as 55 percent.

    Thereʼs also a big question over whether member countries will be content to have ministers agree on a politically fraught new emissions reduction target — which would only require qualified majority support — or insist on having a unanimous sign-off by national leaders.

    Environment ministers from the Visegrad 4 countries — the Czech Republic, Poland, Hungary and Slovakia — as well as Romania and Bulgaria made clear they first want to see the Commission’s impact assessment before proceeding with talks. In a letter to EU Green Deal chief Frans Timmermans this month, seen by POLITICO, they say any change has to go through EU leaders.

    Environment ministers from the Visegrad 4 countries — the Czech Republic, Poland, Hungary and Slovakia — as well as Romania and Bulgaria made clear they first want to see the Commission’s impact assessment before proceeding with talks. In a letter to EU Green Deal chief Frans Timmermans this month, seen by POLITICO, they say any change has to go through EU leaders.

    EU-kommissionen


    EU-kommissionens 27 ledamöter
    EU-kommissionens 27 ledamöter

    Kommissionen leds av det så kallade kollegiet som består av 27 kommissionärer – en från varje EU-land. Tillsammans fattar de beslut om kommissionens strategier och politiska inriktning. Kommissionärerna tillsätts för fem år. [7]

    Ansvaret för klimatärenden vilar primärt på två generaldirektorat Klimatpolitik och Miljö.

    Kommissionens mål

    EU-kommissionens nya chef Ursula von der Leyen har höga målsättningar inom klimatområdet. Nederländaren Frans Timmermans får i uppgift att ställa om EU:s klimatpolitik och ta fram en ”ny grön giv” som gör kontinenten klimatneutral. (Fast EU bestämmer ju inte över hela kontinenten.) Timmermans blir vice president för European Green Deal och får ansvar över investeringar, skatter, livsmedelsstandarder och ren energi. der Leyen har uppdragit åt Timmermans minska koldioxidutsläppen 2030 till 40% i stället för tidigare beslutade 50%.

    Energiunionen

    En europeisk energiunion ska se till att EU har säker och miljövänlig energi till rimligt pris. Bättre energianvändning och klimatinsatser kan skapa tillväxt och nya jobb och är en investering för framtiden.

    Rapporten om tillståndet i energiunionen[8] beskriver vilka framsteg som gjorts sedan EU antog sin strategi för att ställa om till en koldioxidsnål, säker och konkurrenskraftig ekonomi.

    Strategin för EU:s energiunion består av fem delar. Enligt de nya reglerna om energiunionens styrning måste EU-länderna utveckla nationella energi- och klimatplaner som omfattar de här fem delarna för åren 2021–2030.

    1. Trygghet, solidaritet och tillit. Samarbete mellan EU-länderna för att diversifiera EU:s energikällor och trygga energiförsörjningen.

    2. En helt integrerad energimarknad i EU. Energi bör kunna överföras fritt i hela EU, utan några tekniska eller rättsliga hinder. Då kan energileverantörerna konkurrera fritt och främja förnybar energi samtidigt som de erbjuder de bästa priserna.

    3. Energieffektivitet. Med bättre energieffektivitet kan vi minska vårt beroende av importerad energi, minska utsläppen och skapa jobb och tillväxt.

    4. Klimatpolitik för en koldioxidsnål ekonomi. Det behövs rejäla klimatinsatser för att skapa en energiunion. Politiken bygger på EU:s system för handel med utsläppsrätter, tuffa men rättvisa nationella mål för de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln för att minska utsläppen av växthusgaser, en färdplan för transporter med låga utsläpp och en energipolitik som gör EU världsledande inom förnybar energi. EU arbetar också för en snabb ratificering av Parisavtalet, ett långtgående globalt klimatavtal som antogs i Paris i december 2015.

    5. Forskning, innovation och konkurrenskraft .Stödja utvecklingen av koldioxidsnål teknik och teknik för ren energi genom att prioritera forskning och innovation som driver på energiomställningen och stärker konkurrenskraften.

    Europeiska gröna giv

    Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen genom en grön omställning som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen jämför med att sätta en människa på månen.

    EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade på onsdagen sitt flaggskepp – EU:s strategi för att hantera klimatförändringarna som som fått namnet den Europeiska gröna given.

    – Den Europeiska gröna given är å ena sidan vår vision för en klimatneutral kontinent 2050 och å andra sedan en mycket målmedveten vägkarta för detta mål, sade den tyska kristdemokraten von der Leyen.

    Klimatneutraliteten – att inte släppa ut mer växthusgaser än jorden kan absorbera och helt få bort utsläppet jämfört med referensåret 1990 – ska skrivas in vad som kan bli EU:s första klimatlag.

    Den gröna given innehåller ett 50-tal åtgärder som alla syftar till att minska EU-ländernas negativa påverkan på klimatet. Det handlar om åtgärder som att minska utsläppen och energianvändningen, skydda den biologiska mångfalden, säkra livsmedel och öka återvinningen av varor.

    – Den Europeiska gröna given är vår nya tillväxtstrategi. Vårt mål är att förena ekonomin med vår planet, sade Ursula von der Leyen som tillade att detta blir Europas motsvarighet till att sätta en människa på månen.

    EUs klimatlag

    EU-kommissionen presenterar 2020-03-04 sitt förslag om en klimatlag för hela EU som ska komplettera befintlig lagstiftning på energi- och klimatområdet.

    EU-parlamentet beslöt 2020-03-03 att ledamoten Jytte Guteland (S) får huvudansvar, så kallad föredragande, för EU:s klimatlag. Det innebär att hon leder arbetet med att försöka få en majoritet av parlamentarikerna att ställa sig bakom EU-parlamentets ståndpunkt.[9]

    Den europeiska gröna given beskriver EU:s mål om ett klimatneutralt samhälle 2050. Det målet ska nu omsättas i lagstiftning. EU-ländernas samlade nettoutsläpp ska bli noll genom minskade utsläpp, investeringar i miljövänlig teknik och insatser för naturskydd.

    Klimatlagen ska se till att all EU-politik bidrar till målet och att alla sektorer i ekonomin och samhället tar sitt ansvar.[10]

    Med start 2030 ska kommissionen, enligt utkastet, vart femte år uppdatera sina utsläppsmål för att bli klimatneutralt 2050. Målen ska sättas utifrån ”den bästa tillgängliga forskningen”.  

    Kärnan i förslaget är att kommissionens femåriga utsläppsmål automatiskt blir lag såvida inte en så kallad kvalificerad majoritet av medlemsländerna och en majoritet av EU-parlamentarikerna röstar emot. Det gör det svårare för medlemsländerna att stoppa nya och högre utsläppsmål. När väl EU-kommissionen presenterat sitt skarpa förslag på onsdag måste EU-länderna och EU-parlamentet enas om dess slutliga utformning.[11]

    Tusen miljarder till de mest berörda

    För att övertyga EU-länder som kolberoende Polen att ställa om att bli mer klimatvänliga föreslår von der Leyen en omställningsfond som ska mobilisera motsvarande 1 000 miljarder kronor under en sjuårsperiod. Det ska gå till de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen.

    – Denna övergång kommer antingen att fungera för alla och vara rättvis, eller inte fungera alls, sade von der Leyen.

    Enligt kommissionen riskerar medlemsländerna samlade förluster på motsvarande 1 900 miljarder kronor varje vid en tregradig ökning av världens medeltemperatur.

    Von der Leyen lovar även att genom handelsavtal, diplomati och bistånd påverka länder utanför EU att bli mer klimatvänliga för att de globala klimatmålen som man enades om i Paris 2015 kan bli verklighet.[12]

    Forskning

    EU bedriver och stöder forskning. Inte sällan är denna forskning politiskt styrd.

    Webbar om EU och klimatet

    Webbar som i huvudsak tar upp EU-relativa ämnen och följer klimatfrågan.

    Svensk kritik mot EU-kommissionen

    Trots EU:s åtagande i Agenda 2030 rapporterar inte EU-kommissionen om hur unionens budget och politik bidrar till en hållbarutveckling. Här finns fyra utmaningar, skriver Eva Lindström Sveriges ledamot av EU:s revisionsrätt.

    Sammanfattningsvis identifierar Sverige fyra utmaningar för EU framöver:
    • En EU-strategi för hållbarhet och målen för hållbar utveckling efter 2020
    • Integrering av hållbarhet och målen för hållbar utveckling i EU:s budget och prestationsplaner
    • Utveckling av hållbarhetsrapportering för EU:s institutioner och organ
    • Säkerställande av tillförlitlighet av informationen genom revision[13]

    Källor

    Fotnoter

    1) Beslutet: EU ska vara klimatneutralt år 2050
    2) EU fails to find unanimity on 2050 climate neutrality goal
    3) Europe
    4) Europaparlamentet
    5) Europaparlamentet Utskott ENVI Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
    6) The European Parliament declares climate emergency
    7) Hur är kommissionen organiserad?
    8) Fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen
    9) Svensk EU-politiker får huvudansvar för klimatlag
    10) EU:s klimatlag
    11) Ny klimatlag ska försvåra urvattnade utsläppsmål
    12) Tusen miljarder ska göra EU grönast i världen
    13) Debatt: Sverige behövs för en mer hållbar utveckling i EU

    Klimatfakta

    Klimatfakta.info
    Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com