AktuelltRapporterFritextsökInnehållGamla klimatfaktaOmWebbsidorLogga in

Klimatfakta.info

2020-03-24

Metan

Innehåll

  • Metan
  • Utvinning
  • Källor och sänkor i atmosfären
  • Växthuseffekt
  • SMHI
  • Källor
    1. Metan

    Metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4. Metan är en luktfri och färglös gas. När den säljs kommersiellt blandas den vanligen med små mängder illaluktande svavelföreningar såsom THT (tetrahydrotiofen) för att läckor lättare ska kunna upptäckas.

    Metan kallas även sumpgas, eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer, till exempel bottnen på kärr. Ett annat namn är gruvgas då den kan sippra fram i gruvgångar där den kan antändas. Det är ett allvarligt hot mot arbetare i kolgruvor.

    Metan är den största beståndsdelen i naturgas och biogas. Förbränning av en molekyl metan i närvaro av syre frisläpper en molekyl koldioxid och två vattenmolekyler.

    CH4 + 2O2 -> CO2 + 2 H2O

    Metan är en så kallad växthusgas. Metangas bryts dock ner i atmosfären på ungefär 8 år och är därför en mer kortlivad växthusgas i atmosfären, och den försurar heller inte världshaven så som koldioxid gör.

    Metan är mycket vanligt i världen, gasen förekommer som fria stråk i världsrymden och det finns jätteplaneter bestående till stor del av metangas.

    Utvinning

    Metan utvinns från berg, främst i kolgruvor, tillsammans med andra kolväten som används som bränslen. Metan tillverkas också industriellt genom olika kemiska reaktioner, till exempel rötning av organiskt avfall.

    Det är osäkert hur mycket metan som finns på jorden, men med nuvarande utvinningstakt skulle de kända reserverna räcka i 60 år till. Metan utgör omkring 30% av den globala användningen av fossila bränslen. Kol står för en lika stor del medan oljan i princip utgör de resterande 40 procenten.[1]

    Källor och sänkor i atmosfären

    Atmosfärisk metan (CH4) var 1803,2 ppb 2011, det är 150% större än före 1750. CH4 började att öka 2007 efter att ha varit nästan konstant från 1999 to 2006. [2]

    Koncentrationen av metan i atmosfären har mer än fördubblats på hundra år. De naturliga utsläppen är av ungefär samma storleksordning som människans. Under de senaste 650 000 åren har koncentrationen av metan pendlat mellan 400 och 700 ppb (part per billion), för att under 1900-talet stigit upp till dagens nivå på över 1700 ppb. De största utsläppskällorna till metan i Sverige är boskapsskötsel, närmare bestämt kornas ämnesomsättning, och deponier.5 Globalt är de största utsläppen risodling, utsläpp från kolgruvor och naturgas, avfallsförbränning, avloppshantering och boskapsskötsel.[3]

    Utsläpp av metan beror främst läckage från olje- och gasutvinning, gasdistribution, gruvor, asfalt och soptippar. Under de senaste 200 åren har halten av metan i atmosfären fördubblats, från 0,8 till 1,85 miljondelar av volymen.

    De huvudsakliga källorna till metan är:

    • utsläpp från ansamlingar av metan på havsbotten och från manteln i jordens innandöme, bland annat genom lervulkaner
    • utvinning från fossila bränslen, främst i kolgruvor
    • djurs matsmältningsprocess, främst boskap, speciellt kor och andra idisslare.
    • anaerob[4] nedbrytning av organiskt material
    • industriella källor
    • föråldringsprocessen i vanlig asfalt

     

    Forskare har mätt metannivån i gammal luft och menar att människans utsläpp genom fossila bränslen har underskattats kraftigt,[5]

    Kunskapen om utsläppen av metan är bristfällig. Det gäller speciellt utsläppen från arktiska havet som kraftigt överskattats.[6]

    Den största sänkan för atmosfäriskt metan är den fria hydroxylradikalen (OH), som bildas genom en fotokemisk reaktion i atmosfären.

    Växthuseffekt

    Växthuseffekten per extra CH4-molekyl är ca 30 gånger starkare än extra CO2-molekyl. Det beror på den kraftiga mättnaden av absorptionsbandet för CO2.

    Men ökningstakten för CO2-molkyler är ca 2,3 ppm/år vilket är ca 3000 gånger mer än för CH4-molekylerna som ökar med 0,0076 ppm/år sedan 2008. Så metanets bidrag till den årliga ökningen av växthuseffekten är en 10-del av koldioxiden.

    Tillsamman ökar CH4 och CO2 effekten med 0,05 Wm-2år-1, vilket ökar temperaturen med ca 0,012 grader celsius per år. Regler om begränsningar av metanutsläpp grundas inte på fakta.

    Uppgifterna är hämtade ur uppsatsen Methane and Climate, W. A. van Wijngaarden and W. Happer (2019-11-22). Den verkar inte vara publicerad i vetenskaplig tidskrift.

    SMHI

    "Metan är en av de viktigaste växthusgaserna och är efter koldioxid den gas med störst påverkan på växthuseffekten. Metan står för 20% av växthuseffekten om vattenånga ej tas med. Dock räknas metan inte till de långlivade växthusgaserna då den har en livslängd i atmosfären på omkring 8-10 år. Därför räknas metan, tillsammans med sotpartiklar och marknära ozon, som kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar."[7]

    Källor

    Fotnoter

    1) Troligen stora reservoarer, Metan, SMHI
    2) Atmospheric Composition, sida 161,
    3) Utsläpp i siffror, Metan,
    4) Process eller organism som inte kräver syre för tillväxt.
    5) Methane emitted by humans vastly underestimated
    6) Climate gas budgets highly overestimate methane discharge from Arctic Ocean (2020-01-13)
    7) Metan, SMHI (2020-01-21)

    Klimatfakta

    Klimatfakta.info
    Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com