2026-05-28
Antisemitism
Antisemitism är fördomar, fientlighet, hat eller diskriminering riktad mot judar just för att de är judar.
Antisemitism är ett samlingsbegrepp för fördomar, fientlighet, hat eller diskriminering riktad mot judar just för att de är judar. Det är en form av rasism och främlingsfientlighet som har en mycket lång och komplex historia.
Begreppet myntades i Tyskland under slutet av 1800-talet för att ge judehatet en "vetenskaplig" eller sekulär klang, men fenomenet är betydligt äldre än själva ordet. Här är en sammanfattning av hur antisemitism brukar delas upp historiskt och hur den tar sig uttryck:
⇑ Historiska former av antisemitism
- Religiös intolerans (Antijudaism): Under medeltiden i Europa var fientligheten främst religiöst motiverad. Judar anklagades bland annat för att ligga bakom Jesu död, och tvingades ofta leva i isolerade områden (ghetton) eller fördrevs från hela länder.
- Rasbaserad antisemitism: Under 1800- och 1900-talen övergick hatet i stor utsträckning till att bli pseudovetenskapligt. Judar betraktades som en specifik, biologisk "ras" med inneboende negativa egenskaper som inte gick att ändra på, vilket lade den ideologiska grunden för Förintelsen under nazismen.
- Politiska konspirationsteorier: Judar har historiskt sett ofta gjorts till syndabockar för samhällsproblem. De har i konspirationsteorier anklagats för att i hemlighet styra banker, medier eller regeringar, eller för att ligga bakom motstridiga politiska system (som att samtidigt anklagas för både rå kapitalism och kommunism).
⇑ Antisemitism idag
Idag kan antisemitism ta sig uttryck på flera olika sätt, från dolda fördomar till direkt våld:
- Stereotyper och fördomar: Att tillskriva judar som grupp specifika egenskaper, ofta kopplade till makt, pengar eller illojalitet mot det land de bor i.
- Förintelseförnekelse: Att helt förneka eller systematiskt spela ner omfattningen av det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget.
- Våld och trakasserier: Allt från skadegörelse mot synagogor och judiska begravningsplatser till verbala påhopp och fysiskt våld mot individer.
- Koppling till Mellanösternkonflikten: Att hålla judar runt om i världen kollektivt ansvariga för staten Israels handlingar och politik
⇑ Antisemitism i Europa
Antisemitismen i Europa har ökat kraftigt under de senaste åren. Omfattande undersökningar från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Eurobarometern visar att oron för säkerheten är stor och att hatbrott, trakasserier och antisemitisk retorik har blivit en del av vardagen för många judar i Europa.
Den senaste Eurobarometern om antisemitism (publicerad i januari 2026) visar att en växande majoritet av européerna ser antisemitism som ett samhällsproblem. Sverige sticker ut i statistiken tillsammans med Frankrike och Italien som ett av de länder där befolkningen i högst grad anser att problemet är utbrett.
Nyckelresultat från studien:
- Utbrett problem: 55 % av alla EU-medborgare anser att antisemitism är ett problem i deras hemland.
- Negativ utveckling: 47 % uppger att antisemitismen har ökat under de senaste fem åren.
- Påverkan utifrån: Hela 69 % av européerna menar att konflikter i Mellanöstern påverkar hur judiska personer uppfattas i deras respektive land.
- Oro i vardagen: Majoriteten uppger att fientlighet på offentliga platser, antisemitisk graffiti, vandalism och hat på nätet är stora problem.