Beslut om flerårsbudgeten 2028-2034 ska tas 2027. Kommissionen föreslår 1 984,9 miljarder för perioden. Det motsvarar 1,26% av medlemmarnas totala BNI. Budgeten för nuvarande period 2021-2027 uppgår till 1 074,3 miljarder euro. Budgeten för nästa sjuårsperid ökar alltså med 54%!
Rikare länder betalar mer
EU:s budget finansieras i huvudsak av EU-ländernas medlemsavgifter. Ett syfte med budgeten är att jämna ut skillnaden mellan rikare och fattigare regioner i EU och att finansiera delar av det europeiska jordbruket.
Inom EU har budgeten namnet Multiannual Financial Framework (MFF)
Rikare länder betalar mer än fattiga i medlemsavgift men Sverige har rabatt på sin avgift. De två största utgiftsposterna i budgeten går till regioner och till jordbrukare. Budgetens storlek motsvarar 1,02 procent av EU-ländernas BNP.
Beslut 2027
Kommissionen har presenterat sitt första förslag till nästa flerårsbudget för 2028 - 2034. Diskussionerna mellan EU-länderna har startat och de väntas nå en budgetuppgörelse under 2027.
Totalt uppgår den nya sjuårsbudgeten i förslaget till 1 984,9 miljarder euro och då ingår återbetalningen av lånen (168 miljarder euro) till EU:s stora återhämtningsfond efter coronapandemin. Storleken beror både inflationen, återbetalning av coronofonden och på att medlemsländerna har lagt till nya prioriteringar som säkerhet och konkurrenskraft.
Alla EU-länder har veto när unionens flerårsbudget beslutas.
Vid mötet 21-22 är det tre frågor som har extra betydelse: Stöd till Ukraina, försvarskostnaderna och medlemmarnas åtaganden. Till det kommer ämnen som totalförsvaret, civilt försvar och motståndskraft.
Möte med utrikesministrarna
Den 21–22 maj står Sverige värd för Natos informella utrikesministermöte, som äger rum i Helsingborg. Genom värdskapet visar Sverige sin ambition att vara en aktiv och konstruktiv allierad i Nato.
Sveriges roll i Nato
Nato är en försvarsallians som syftar till att värna de allierades frihet och säkerhet. Här hittar du frågor och svar och information om regeringens arbete och politik i Nato och vad Natomedlemskapet innebär för Sverige.
EUs roll
Försvarsminister Jonson: EU kan göra mer – utan egen armé f=2&t=Toppmöte i Ankara i sommar&d=ändringsdatum##
Vidmötet ligger fokus på ett antal centrala och aktuella säkerhetspolitiska frågor. Mötet, som leds av Natos generalsekreterare Mark Rutte med Sverige som värdland, fokuserar framför allt på följande huvudämnen:
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz förklarade på torsdagen att Tyskland inte kan stödja ny gemensam EU-upplåning för att finansiera unionens kommande flerårsbudget, skriver Financial Times. Merz, som talade vid Karlspriset i Aachen, vill i stället se omprioriteringar mot konkurrenskraft och försvar. Uttalandet skärper motsättningarna med Frankrike, som driver på för ny gemensam upplåning inför flerårsbudgeten från 2028.
EU-parlamentet i Strasbourg: Budget
Europaparlamentets utskott har föreslagit en budget på totalt 1,8 biljoner euro för åren 2028 till 2034, vilket är mer än vad EU-kommissionen har föreslagit. Både Charlie Weimers (sd) och Evin Incir (s), somföljer en traditionell svensk restriktiv budgetlinje, var kritiska mot att budgeten föreslås bli större och tänkte rösta ner förslaget.
Har den europeiska industrin kapacitet att tillverka den utrustning som militära försvaret kräver? Finns det tillräckligt med personal med rätt kompetens, t.ex. drönarpiloter.
Frågan om den europeiska försvarsindustrins kapacitet och tillgången på rätt militär kompetens är ett av de mest kritiska och debatterade säkerhetspolitiska ämnena. Erfarenheterna från kriget i Ukraina har tvingat Europa att tänka om, och svaret på din fråga är tvådelat: kapaciteten och kompetensen håller på att byggas upp i ett rasande tempo, men de akuta bristerna och utmaningarna är fortfarande mycket stora.
1. Industriell kapacitet: Från fredsekonomi till högvarv
Historiskt har den europeiska försvarsindustrin varit dimensionerad för fredstida behov och högteknologiska men små serier (så kallad "skräddarsydd" produktion). Att ställa om till massproduktion av utrustning och ammunition har visat sig vara svårt, men stora framsteg har gjorts.
Konventionell utrustning och ammunition&d=ändringsdatum
Artilleriammunition: Detta var Europas absolut största flaskhals efter 2022. Genom EU-initiativ har produktionen av 155 mm artillerigranater skalats upp kraftigt och beräknas nå en kapacitet på cirka 2 miljoner granater per år.
Den som köper el i södra Sverige får betala mer än elanvändaren i norr. När elen kommer från billiga norrland betalar personen i sydsverige. Mellanskillnaden tillfaller inte elsäljaren i norr utan den går till Energiverket. Myndigheten har fn 85 miljarder i sådana inbetalning
Prisskillnaderna skapar intäkter
Flaskhalsintäkter (eller kapacitetsavgifter) uppstår när el marknadsmässigt vill flöda från ett område med lågt elpris till ett område med högt elpris, men elnätets kapacitet inte räcker till för att föra över all den el som efterfrågas.
Här är en steg-för-steg-förklaring av hur processen fungerar rent mekaniskt:
1. Prisskillnaden är motorn Elpriset bestäms på elbörsen (Nord Pool) genom att utbud och efterfrågan matchas. Om det finns gott om billig vindkraft i Norrland (elområde SE1) men stor efterfrågan och lite produktion i Skåne (elområde SE4), blir priset naturligtvis lägre i norr och högre i söder. *
EU-kommissionen la 2025 fram förslag till gemensamt elnät som klarar det framtida gröna samhället. Dessutom ska förslaget öka energisäkerheten. Elnätet är också mycket betydelsefullt i försvaret vid krig. Kritiken mot förslaget är omfattande, inte bara från Sverige.
EU-kommissionen vill styra.
Kommissionen ser elnätet som det största hindret för att nå klimatmålen och har tre må:
Snabba på tillståndsprocesser: Minska tiden det tar att få bygga nya kraftledningar, vilket i dag kan ta över ett decennium.
Öka sammankopplingen: Bygga fler ledningar mellan länder för att kunna flytta el dit den behövs mest.
Digitalisering: Göra näten smartare för att bättre kunna hantera variabel elproduktion som sol och vind.
Den kontroversiella "flaskhals-skatten"
Den mest omdiskuterade delen, särskilt i Sverige, är förslaget om flaskhalsintäkter.
Kommissionen föreslog att minst 25 % av de intäkter som uppstår vid begränsningar i elöverföringen (flaskhalsar) skulle gå till en gemensam EU-pott för att finansiera gränsöverskridande nätprojekt.
Mellanårsvalet (midterm elections) i USA är de val som hålls mitt i en presidents fyraåriga mandatperiod. Det fungerar ofta som en folkomröstning om hur den sittande presidenten och dennes parti har skött sig under sina två första år vid makten. Valet äger rum 3 november 2026.
Val av representanter och senatorer
Mellanårsvalet handlar inte om presidentposten, men det avgör vem som kontrollerar den lagstiftande makten.
Representanthuset: Samtliga 435 platser står på spel. Ledamöterna här väljs om vartannat år.
Senaten: Ungefär en tredjedel (ca 33–35 av 100 platser) väljs om. Senatorer sitter i sex år, men valen är rullande så att en del av senaten alltid förnyas vartannat år.
Svenska regeringen föreslår Importförbud och tullar. Spanien vill avsluta EU:s Israelavtal.
Sverige agerar mot bosättningar på Västbanken
Sverige kräver i möte med EU:s utrikesministrar att EU agerar mot Israel. Bland annat föreslår regeringen tullar, eller totalt importförbud, på produkter från Israels olagliga bosättningar på Västbanken.
Spanien Irland och Slovenien vill avsluta EU:s Israelavtal
Spanien vill att EU ska häva associationsavtalet med Israel. Utrikesministrarna från Spanien, Irland och Slovenien har skrivit till EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas och pekat på att Israel brutit mot avtalets rättighetsklausuler, bland annat genom dödsstraff och våldsamma bosättare på Västbanken. Förslaget kräver enhällighet beslut bland medlemsländerna. En tyskledd grupp går emot förslaget.
Kristen sionism är en politisk och teologisk uppfattning, främst inom vissa evangelikala kristna grupperingar, som innebär ett aktivt stöd för det judiska folkets återkomst till det heliga landet och upprättandet samt bevarandet av staten Israel.
Teologisk grund
Kärnan i kristen sionism är övertygelsen om att löftena i Bibeln (främst i Gamla testamentet) gällande landet Israel fortfarande är giltiga för det judiska folket.
Guds förbund: Man anser att Gud gav landet till Abrahams ättlingar som en "evig besittning".
Ersättningsteologi avvisas: Rörelsen vänder sig mot idén att kyrkan skulle ha ersatt det judiska folket som Guds utvalda folk.
Forskningen kring skolan i år (2026) präglas av en tydlig "back-to-basics"-rörelse kombinerat med en djup analys av hur AI och digitalisering påverkar vår kognition.
Kognitionsvetenskap och "Kunskapens renässans
En av de starkaste trenderna just nu är betoningen på kognitionsvetenskap – hur hjärnan faktiskt tar till sig information.
Kunskap som fundament: Ledande forskare (t.ex. Åsa Wikforss och Torkel Klingberg) lyfter fram att vi inte kan "googla fram" kritiskt tänkande. Ny forskning understryker att man behöver ett gediget nätverk av faktakunskaper i långtidsminnet för att överhuvudtaget kunna vara kreativ eller källkritisk.
Kognitiv belastning: Det finns ett ökat fokus på att inte överbelasta elevernas arbetsminne. Forskning visar att tydlig, lärarledd instruktion ofta är mer effektiv än "eget arbete", särskilt för elever som har det svårare hemma.
