Den som köper el i södra Sverige får betala mer än elanvändaren i norr. När elen kommer från billiga norrland betalar personen i sydsverige. Mellanskillnaden tillfaller inte elsäljaren i norr utan den går till Energiverket. Myndigheten har fn 85 miljarder i sådana inbetalning
Prisskillnaderna skapar intäkter
Flaskhalsintäkter (eller kapacitetsavgifter) uppstår när el marknadsmässigt vill flöda från ett område med lågt elpris till ett område med högt elpris, men elnätets kapacitet inte räcker till för att föra över all den el som efterfrågas.
Här är en steg-för-steg-förklaring av hur processen fungerar rent mekaniskt:
1. Prisskillnaden är motorn Elpriset bestäms på elbörsen (Nord Pool) genom att utbud och efterfrågan matchas. Om det finns gott om billig vindkraft i Norrland (elområde SE1) men stor efterfrågan och lite produktion i Skåne (elområde SE4), blir priset naturligtvis lägre i norr och högre i söder.
f=3&t=title&a=media/adress&ta=text med länk&b=bildtext med/utan länk&p=h&w=bredd
EU-kommissionen la 2025 fram förslag till gemensamt elnät som klarar det framtida gröna samhället. Dessutom ska förslaget öka energisäkerheten. Elnätet är också mycket betydelsefullt i försvaret vid krig. Kritiken mot förslaget är omfattande, inte bara från Sverige.
EU-kommissionen vill styra.
Kommissionen ser elnätet som det största hindret för att nå klimatmålen och har tre må:
Snabba på tillståndsprocesser: Minska tiden det tar att få bygga nya kraftledningar, vilket i dag kan ta över ett decennium.
Öka sammankopplingen: Bygga fler ledningar mellan länder för att kunna flytta el dit den behövs mest.
Digitalisering: Göra näten smartare för att bättre kunna hantera variabel elproduktion som sol och vind.
Den kontroversiella "flaskhals-skatten"
Den mest omdiskuterade delen, särskilt i Sverige, är förslaget om flaskhalsintäkter.
Kommissionen föreslog att minst 25 % av de intäkter som uppstår vid begränsningar i elöverföringen (flaskhalsar) skulle gå till en gemensam EU-pott för att finansiera gränsöverskridande nätprojekt.
Mellanårsvalet (midterm elections) i USA är de val som hålls mitt i en presidents fyraåriga mandatperiod. Det fungerar ofta som en folkomröstning om hur den sittande presidenten och dennes parti har skött sig under sina två första år vid makten. Valet äger rum 3 november 2026.
Val av representanter och senatorer
Mellanårsvalet handlar inte om presidentposten, men det avgör vem som kontrollerar den lagstiftande makten.
Representanthuset: Samtliga 435 platser står på spel. Ledamöterna här väljs om vartannat år.
Senaten: Ungefär en tredjedel (ca 33–35 av 100 platser) väljs om. Senatorer sitter i sex år, men valen är rullande så att en del av senaten alltid förnyas vartannat år.
Svenska regeringen föreslår Importförbud och tullar. Spanien vill avsluta EU:s Israelavtal.
Sverige agerar mot bosättningar på Västbanken
Sverige kräver i möte med EU:s utrikesministrar att EU agerar mot Israel. Bland annat föreslår regeringen tullar, eller totalt importförbud, på produkter från Israels olagliga bosättningar på Västbanken.
Spanien Irland och Slovenien vill avsluta EU:s Israelavtal
Spanien vill att EU ska häva associationsavtalet med Israel. Utrikesministrarna från Spanien, Irland och Slovenien har skrivit till EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas och pekat på att Israel brutit mot avtalets rättighetsklausuler, bland annat genom dödsstraff och våldsamma bosättare på Västbanken. Förslaget kräver enhällighet beslut bland medlemsländerna. En tyskledd grupp går emot förslaget.
Kristen sionism är en politisk och teologisk uppfattning, främst inom vissa evangelikala kristna grupperingar, som innebär ett aktivt stöd för det judiska folkets återkomst till det heliga landet och upprättandet samt bevarandet av staten Israel.
Teologisk grund
Kärnan i kristen sionism är övertygelsen om att löftena i Bibeln (främst i Gamla testamentet) gällande landet Israel fortfarande är giltiga för det judiska folket.
Guds förbund: Man anser att Gud gav landet till Abrahams ättlingar som en "evig besittning".
Ersättningsteologi avvisas: Rörelsen vänder sig mot idén att kyrkan skulle ha ersatt det judiska folket som Guds utvalda folk.
Forskningen kring skolan i år (2026) präglas av en tydlig "back-to-basics"-rörelse kombinerat med en djup analys av hur AI och digitalisering påverkar vår kognition.
Kognitionsvetenskap och "Kunskapens renässans
En av de starkaste trenderna just nu är betoningen på kognitionsvetenskap – hur hjärnan faktiskt tar till sig information.
Kunskap som fundament: Ledande forskare (t.ex. Åsa Wikforss och Torkel Klingberg) lyfter fram att vi inte kan "googla fram" kritiskt tänkande. Ny forskning understryker att man behöver ett gediget nätverk av faktakunskaper i långtidsminnet för att överhuvudtaget kunna vara kreativ eller källkritisk.
Kognitiv belastning: Det finns ett ökat fokus på att inte överbelasta elevernas arbetsminne. Forskning visar att tydlig, lärarledd instruktion ofta är mer effektiv än "eget arbete", särskilt för elever som har det svårare hemma.
EU satsar inte på program i stil med Windows. I stället verkar EU för öppna ekosystem, öppen källkod och europeiska alternativ, snarare än att bygga ett enskilt centralt operativsystem eller kontorspaket..
EU:s strategi: “digital suveränitet”
EU vill minska beroendet av amerikansk teknik (Microsoft, Google m.fl.) och få kontroll över data, infrastruktur och programvara.
Inför valet 2026 är skolfrågan hetare än på länge. Debatten domineras av tre huvudspår: hur friskolesystemet ska regleras, om staten ska ta över ansvaret från kommunerna, samt hur ordning och kunskapsfokus ska säkras i klassrummet.
Friskolor och vinster
Detta är kanske den mest skiljande frågan mellan blocken.
Vänsterpartiet & Socialdemokraterna: Driver hårt att vinstuttag i skolan ska förbjudas eller kraftigt begränsas. De vill avskaffa "marknadsskolan" och se till att skattemedel stannar i verksamheten.
Elever med särskilda behov har speciella rättigheter i skolan. Hur många elever omfattas av dessa rättigheter.
Det finns ingen exakt siffra på hur många elever som omfattas av "särskilda behov", eftersom begreppet är brett och omfattar allt från läs- och skrivsvårigheter till omfattande funktionsnedsättningar.
I den svenska skolan skiljer man juridiskt på extra anpassningar och särskilt stöd. Statistiken ser ut baserat på Skolverkets senaste mätningar:
Elever med åtgärdsprogram (Särskilt stöd)
Detta är den grupp som har lagstadgad rätt till mer omfattande insatser som inte kan tillgodoses inom den ordinarie undervisningen.
Grundskolan: Cirka 5–6 % av alla elever har ett formellt åtgärdsprogram.
Vilka ska vara skolans viktigaste uppgifter? Regeringen tänker tillsätta flera utredningar. Vad tycker partierna? Vad säger forskningen?
Skolan i Sverige har ett tydligt och ganska brett uppdrag – det handlar inte bara om att förmedla kunskap utan också om att forma individer och samhällsmedborgare. Detta regleras framför allt i Skolverket och i Skollagen.
Kunskapsuppdraget
Skolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter inom olika ämnen – som svenska, matematik, naturvetenskap, samhällskunskap m.m. Målet är att eleverna ska:
