Innehåll
Norska släkter • Svenska släkter • Guttorm Eysteinson Kvåle (ca. 1325–1410) • Nils Brath
2026-06-28
Svenska ättens Bratt ursprung
Ordet bratt har många betydelser. I engelska (West Midlands): från Middle English brat "cloak of grov cloth" (Gamla engelska för kappa av grovt tyg) kan eventuellt beteckna en tillverkare eller vanlig användare av sådana kläder. I fornnordiska personnamn Brattr betyder "majestisk stolt" (även av platser "steep").[1] [2]
I svenska akademiens ordbok redovisar en rad betydelser av Bratt.[3]
Bratt är namnet på flera norska familjer, ursprungligen ett smeknamn som betyder 'brant', 'plötsligt'. Namnet är känt från Sogn, Bergen, Trøndelag, Gudbrandsdalen och Båhuslen under medeltiden.[4]
Bratt (ätt) – svensk ätt som enligt traditionen är av norskt adligt ursprung
1423 personer bosatta i Sverige har efternamnet Bratt. [6]
Guttorm är en nyckelperson i ättens genealogi då han utgör den direkta länken mellan västra och östra Norge. Genom sin position kom han att binda samman de olika släktarven som lade grunden för den mäktiga Bratt-släktens framtida expansion.
Guttorm föddes runt 1325 och härstammade från den inflytelserika medeltida aristokratin på kungliga herresätet Kvåle i Sogndal (Sogn).Under sin livstid expanderade han familjens maktbas avsevärt österut.Han ärvde eller köpte mark i Lom i Gudbrandsdalen (Oppland fylke). Han kom i historiska dokument att bli starkt förknippad med Kvåle-namnet även i denna region, där han flyttade delar av sina intressen över bergen.
Den historiskt sett viktigaste händelsen i Guttorms liv var hans strategiska giftermål med Gudfrid Eysteinsdatter Bratt.Hon tillhörde en mycket inflytelserik östnorsk stormannasläkt som ägde stora arealer i de centrala dalgångarna.Det var genom detta äktenskap som namnet Bratt och det tillhörande heraldiska arvet smälte samman med Kvåle-ätten.Deras son var Eystein Guttormsson Bratt (f. 1360), som blev far till sysselmannen Steinar Bratt.
Guttorm var inte en del av den allra högsta riksadeln (som riksråden), men han tillhörde den regionala elit som styrde det dagliga livet i medeltidens Norge:Lagrettemann: Han finns dokumenterad i skriftliga källor (bland annat år 1382) i rollen som lagrettemann i Lom. Det innebar att han var en svuren domare och nämndeman på tingen, ett ämbete som på 1300-talet uteslutande gavs till respekterade och förmögna storbönder och lågadelsmän.
Överlevare av digerdöden: Eftersom han föddes ca 1325 levde han i högsta grad när digerdöden slog till mot Norge 1349. Att han och hans familj lyckades behålla sina jordegendomar och sin politiska status under den efterföljande krisen (då stora delar av den norska adeln utraderades ekonomsikt) visar på en mycket stark och stabil ekonomisk grund.Guttorm Eysteinson Kvåle dog i hög ålder strax före år 1410, efter att ha lagt fundamentet för den släktlinje som långt senare skulle nå hela vägen till det svenska Riddarhuset.
Diplomatarium Norvegicum (DN)Detta är den absolut viktigaste källan för spårning av norsk medeltidsadel. Diplomatarium Norvegicum är ett samlingsverk av tusentals bevarade norska originalbrev, köpehandlingar, domslut och testamenten från tiden före år 1590.
Dokumentet från år 1382: Guttorm finns skriftligen dokumenterad i ett diplom utfärdat år 1382. Brevet rör ett rättsligt ärende eller en egendomstvist i Lom i Gudbrandsdalen. Guttorm undertecknar här i egenskap av lagrettemann (en svuren domare/nämndeman på tinget).
Arvskiften och ägande: Genom samma eller angränsande dokumentation framgår det att han detta år (1382) tillträder eller ärver rättigheter i egendomen Kvåle i Lom.2.
Eftersom Guttorms ättlingar långt senare introducerades på det svenska Riddarhuset (1625) under namnet Bratt af Höglunda, finns hans placering i släktträdet bevarad via genealogisk källforskning:Släktböcker och Riddarhusstamtavlor: Hans roll som fader till Eystein Guttormsson Bratt (f. 1360) och hans giftermål med Gudfrid Bratt finns dokumenterad i äldre svenska adelsgenealogier, såsom Elgenstiernas ättartavlor och dokument i Riddarhusets databas Minerva.Historisk litteratur: Litteratur som exempelvis boken "Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors" analyserar de medeltida källorna kring hur Guttorms västnorska arv vävdes ihop med de östnorska linjerna.3. Arkeologiska kvarlevor och gårdsarkivUtöver de rent textbaserade breven fungerar de fysiska platserna som historiska indirekta källor:Gården Kvåle i Lom (och Sogndal): Lokala gårdsarkiv (bygdebøker) för Lom och Sogndal styrker gårdarnas ägarlängder och hur namnet Kvåle vandrade med Guttorms släktgren från västkusten inåt landet.Kä
Far: Eystein Bjørnson (Tofte / Kvåle).
Son: Eystein Guttormsson (ca. 1360–1452), som senere bodde på Fron og var far til Erling Eysteinson Mytting.
Släkten Bratt härstammande från väpnaren och fogden i Värmland Nils Brath, vilken skall ha inkommit från Norge och adlades 1456. Han ska ha tillhört en gammal norsk adelssläkt Bratt. Två ättlingar till honom, bröderna Per Jönsson Bratt till Vik och Nils Jönsson Bratt till Höglunda levde i början av 1600-talet. [7]
Enligt ofullständigt utforskade traditioner ska flera släkter Bratt i Värmland ha gemensamt ursprung i Nils Brath som skulle ha varit bördig från Norge och där skulle ha varit adlig, och som år 1469 adlades i Sverige av kung Karl Knutsson (Bonde). En ättegren introducerades sedermera med namnet Bratt af Höglunda och en annan som von Bratt. Ätten von Bratt anses tillhöra Bratt från Mariestad och kopplingen till de andra Brattsläkterna är inte utredd. Även släkten Bratt från Brattfors anses tillhöra denna ätt.fotnot("Bratt (ätt), Wikipedia";"https://sv.wikipedia.org/wiki/Bratt_(rätt)")
Bratt af Höglunda var en svensk adelsätt med samma ursprung som flera andra släkter och ätter med namnet Bratt i Värmland. Namntillägget kommer från gården Höglunda som ätten besatt under lång tid.
Ättens stamfader var en Nils Brath som enligt traditionen skulle ha varit bördig från Norge där han skulle ha varit adlig, och som år 1469 adlades i Sverige av kung Karl Knutsson (Bonde). Han var bosatt i Fryksdalen i Grums härad och var lantvärnsman. Gabriel Anrep [8] uppger att Nils Braths hustru var Margit Ivarsdotter från Burvik i Gillbergs härad, som fick Grufvan i morgongåva. En ättling till honom, Nils Bratt till Höglunda, introducerades på Sveriges riddarhus år 1625 på nummer 49. Hans hustru tillhörde släkten Skragge, och han fick med henne en son, Anders Bratt till Höglunda, som gifte sig ofrälse varför hans barn fick inhämta kungens tillstånd att få ärva fädernegårdarna Höglunda och Höllene.
Ätten fortlevde på svärdssidan med deras son Johan Bratt till Höglunda, gift med Bureättlingen, friherrinnan Christin Charlotta Kruse af Verchou, som var kapten vid Dalregementet. Ett av deras barn, löjtnanten Johan Bratt vid Dalregementet, sålde Höglunda år 1728. Under ståndssamhällets tid var medlemmar av ätten verksamma i militären. Grenar av ätten utvandrade till Amerika och Norge under slutet av 1800-talet där de var verksamma i näringslivet, bland annat som apotekare. Ätten slocknade på svärdssidan år 1984.