##f=2&t=Vad är energi?&d=ändringsdatum##</p>

Energi förväxlas med exergi, som är arbete eller förmåga till arbete. Sambandet mellan energi och exergi framgår av termodynamikens andra huvudsats. Energi kan vara lagrad (till exempel som lägesenergi) eller något som överförs.</p>

</span></p>

Grundenheten för energi är joule (J), men även enheterna kalori (cal), voltamperesekund (V · A · s), wattimme (W · h) och elektronvolt (eV). I SI (internationella måttenhetssystemet) används definitionen av energi och effekt tillsammans med grundenheten strömstyrka för att definiera övriga elektriska enheter.</p>

Energin har olika former, t.ex elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi, värmeenergi, elastisk energi, elektromagnetisk strålning, kinetisk energi, kärnenergi, magnetisk energi och mekanisk energi.</p>

##f=2&t=Energitillförsel i världen 2020&d=ändringsdatum##</p>

Oljan utgjorde 31 procent av den totala tillförseln i världen 2020. Förenklat kan olja delas upp i två delar, drivmedel och eldningsoljor. Historiskt har trenden varit sådan att efterfrågan på drivmedel, som till exempel diesel och bensin, ökat snabbare än de tunga eldningsoljorna.</p>

Kolet utgjorde 27 procent av den tillförda energin i världen under 2020. Mellan 2019 och 2020 minskade kolanvändningen med 3,9 procent. Samtidigt minskade den totala tillförda energin med 4,3 procent vilket medförde att andelen kol i energimixen ökade.</p>

##f=4##</p>

Naturgasens andel av energitillförseln uppgick 2020 till 25 procent av den totala energitillförseln. Vattenkraften stod för 7 procent och  de förnybara källorna utgjorde 6 procent. Slutligen stod kärnkraften för resterande 4 procent. ##f=1&ta=Energi, Ekonomifakta</a>&d=källans datum##</p>

##f=3&t=title&a=media/Energy supply.png&ta=&b=World total energy supply by source, 1971-2019, IEA</a> (gul=vattenkraft, orange=övrigt) &p=h&w=bredd##</p>

##f=2&t=Ryssland&d=2022-09-07##</p>

Sveriges import från Ryssland minskade med 87 procent under andra kvartalet jämfört med motsvarande period förra året. Sanktionerna mot Ryssland förklarar en stor del. Den kraftiga nedgången i handeln med Ryssland märktes redan första kvartalet 2022 och förstärktes under andra kvartalet. Importen av bland annat olja, anrikat uran och stenkol till Sverige från Ryssland har i princip upphört. ##f=1&ta=Historiskt stor nedgång i handeln med Ryssland, Kommerskollegium</a>&d=2022-09-02##</p>

Rysslands försäljning av olja och naturgas översteg vida de initiala prognoserna för 2021 som ett resultat av skyhöga priser och stod för 36 % av landets totala budget.</p>

De ryska olje- och gasintäkterna översteg de ursprungliga planerna med 51,3 % 2021, totalt 9,1 biljoner rubel (119 miljarder dollar). Bara i oktober var intäkterna 1,1 biljoner rubel, eller nästan 500 miljoner dollar per dag.</p>

De totala budgetintäkter nådde 25,29 biljoner rubel förra året, upp från 18,72 biljoner rubel 2020. Ryssland hade initialt prognostiserat ett oljepris på 45 dollar per fat i budgeten för 2021. Priset har istället varit i genomsnitt 69 dollar. ##f=1&ta=Factbox: Russia?s oil and gas revenue windfall, Reuters</a>&d=2022-01-21##</p>

Ryska källar tror att ökad export av olja, tillsammans med stigande bensinpriser, kommer att öka Rysslands intäkter från energiexport till 337,5 miljarder dollar i år, en ökning med 38 procent från 2021. Det var dock en bedömning gjorde innan Nord stream stängdes. ##f=1&ta=Russia sees 38% rise in energy export earnings this year: Report, Aljazeera</a>&d=2022-08-17##</p>

##f=2&t=Europa&d=2021-10-08##</p>

The EU?s Energy Crisis Explained - TLDR News (2021-10-08)</a></p>

EU har en mekanism kallad Singel Day Coupling C för att  alla medlemsländerna ska ha ett gemensamt elsystem och harmonisera elpriser enligt en algoritm. Det innebär att de svenska priserna som tidigare varit jämförelsevis låga höjs till europeisk nivå. </p>

##f=2&t=Nasdaq&d=2022-09-06##</p>

Nasdaq (Nasdaq: NDAQ) är leverantör av handel, börsteknologi, information och offentliga företagstjänster på sex kontinenter. Genom sin portfölj av lösningar gör Nasdaq det möjligt för kunder att planera, optimera och genomföra sin affärsvision med hjälp av teknik som ger transparens och insikt för att navigera på de globala kapitalmarknader. Med den elektroniska aktiemarknad drivs mer än 70 marknadsplatser i 50 länder och 10% av världens värdepapperstransaktioner. Nasdaq har mer än 3 600 börsnoterade företag med ett marknadsvärde på över 8,8 biljoner dollar och mer än 10 000 företagskunder. </p>

Nasdaq Commodities är varumärket för en svit av råvarurelaterade produkter och tjänster som erbjuds av Nasdaq. Nasdaq Commodities inkluderar kraft-, naturgas- och koldioxidutsläppsmarknader, eldningsolja, skaldjursderivat, järnmalm, elcertifikat och clearingtjänster.</p>

Nasdaq Oslo ASA är en råvaruderivatbörsen auktoriserad av det norska finansdepartementet och under tillsyn av den norska finansinspektionen. Alla affärer med Nasdaq Oslo ASA är föremål för clearing med Nasdaq Clearing.</p>

Nasdaq Clearing är handelsnamnet för Nasdaq Clearing AB som är auktoriserat och övervakat som ett clearinghus för flera tillgångar av den svenska Finansinspektionen i Sverige samt auktoriserat att bedriva clearingverksamhet i Norge av det norska finansdepartementet.</p>

Nasdaq Oslo ASA har en licens som derivatbörs enligt Exchange Act (2007). Licensen är beviljad av Finansdepartementet och Nasdaq Oslo ASA står under tillsyn av Finanstilsynet i Norge. Clearinghuset, Nasdaq Stockholm AB, har tillstånd från Finansinspektionen, Finansinspektionen.##f=1&ta=Nasdaq</a>&d=källans datum##</p>

##f=2&t=Statliga kreditgarantier till elföretagen&d=2022-09-96##</p>

Riksdagen har beslutat att ge elföretagen kreditgarantier. Energiföretagen förklarar: "Företagens likviditetsproblem beror framför allt på att elpriserna ökat ca 1100% på ett år. Detta innebär ett problem då de handlande företagen måste täcka skillnaden mellan det elpris som tecknats i långtidskontrakten för framtida leveranser och det nu aktuella elpriset. Denna mellanskillnad måste tillhandahållas som en garanti i kontanta medel vilket påverkar företagens likviditet. Företagen som är drabbade är dock i grunden solida företag."</p>

Energiföretagen ger ett exempel; "En producent säljer ett kontrakt för leverans under kvartal 4 2022 den 26 augusti 2021 för 33 EUR/MWh. Den 26 augusti 2022 handlas Q4-22 för 417 EUR/MWh. Mellanskillnaden på 384 EUR/MWh måste säljaren kunna garantera att betala. Inkomsten för producenten kommer löpande under kvartal fyra, men under tiden uppstår en betydande likviditetsbrist." ##f=1&ta=Regeringen ställer ut kreditgarantier till aktörer på Nasdaq, Energiföretagen</a>&d=2022-09-03##</p>

Om priset inte sjunker är elföretagen skyldiga att  köpa till det högre priset och höja priset till elkund för att återbetala pengarna till staten. Elföretagen ska alltså då samtidigt höja elpriserna för att de sålt terminer till för lågt pris och dessutom för att kunna köpa ny el på den högre prisnivån. </p>

##f=2&t=Sverige - energisystemet&d=2023-01-16##</p>

##f=3&t=title&a=media/Energisystemet 2020.png&ta=text med länk&b=Under 2020 uppgick den totala tillförseln i Sverige till 508 TWh. Vindkraften svarade för 5%. Energiläget 2020, Energimyndigheten</a>&p=h&w=bredd##</p>

##f=2&t=Sverige - fjärrvärme&d=2022-01-16##</p>

Fjärrvärme är en storskalig metod för produktion och distribution av värme. Värmen produceras i en central produktionsanläggning och fördelas genom ett rörsystem till konsumenterna, flerbostadshus, lokaler eller småhus, där den används för uppvärmning genom radiatorer och/eller för tappvarmvattenproduktion. Fjärrvärme bygger på skalekonomi, det vill säga att ett stort system levererar till många användare inom ett visst geografiskt område (till exempel tätort).</p>

Jämfört med småskaligare alternativ är värmeproduktion i ett fjärrvärmeverk mer effektivt och förbrukar därför en mindre mängd bränsle, vilket innebär både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Den tillåter dessutom samtidig elproduktion och mer avancerad rökgasrening. För konsumenten är det en enkel uppvärmningsform som kräver liten arbetsinsats.</p>

Ibland används också begreppet närvärme, om småskaliga fjärrvärmenät med ett mindre antal småhus anslutna.##f=1&ta=Fjärrvärme, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>

##f=2&t=Sverige - energiskatter&d=2022-01-09##</p>

Jan Ericson, riksdagsledamot för M, har skrivit ett inlägg på Facebook om energiskatter i Sverige: ##f=1&ta=Jan Ericson, Facebook (2022-01-07)&d=källans datum##</p>

Höga energikostnader beror till största delen på politiska beslut</strong></p>

Sverige har idag extremt höga elpriser, och vi har nästan världens högsta priser på bensin och världens absolut högsta på diesel. Detta är inte något som beror på omvärlden eller slumpen, utan det beror till största delen på politiska beslut, inte minst vad gäller energiskatter och moms på både marknadspris och energiskatt.</em></p>

Stigande elpriser och drivmedelspriser är en riktig kassako för staten. För varje krona som priset på el, diesel, bensin eller biodrivmedel ökar så tar staten in 25 öre ytterligare i moms. Staten har tjänat en massa miljarder i moms på de höga energipriserna under hösten och vintern. Detta betyder också att staten kan sänka kostnaderna för konsumenten genom att lindra skatten när priset ökar - utan att det kostar statskassan något. Det är bara de extra oväntade skatteintäkterna som betalas tillbaka till medborgarna.</em></p>

När det gäller elkostnaderna drabbas många hushåll just nu extremt hårt, särskilt i södra Sverige. De som har rörligt elpris har fått elräkningar nu i januari som är helt extrema. Moderaternas förslag är att lindra hushållens elkostnad genom att slopa elskatten under januari och februari i år. Det motsvarar runt 1.500-2.000 kronor per månad för en normalvilla, och täcker en stor del av extrakostnaden för många hushåll.</em></p>

När det gäller drivmedelspriserna är det inte bara marknadspriserna som drivet upp priset vid pumpen. Även reduktionsplikten, alltså att bensinbolagen tvingas blanda in biodrivmedel i bensinen driver upp priset. Dels för att biodrivmedlen är dyrare än bensin och diesel, dels för att de har sämre verkningsgrad, vilket gör att bilen drar mer bränsle. Årets ökade inblandning är ganska liten, men har ändå påverkat priset en del. För framtiden väntar större och större inblandning år för år, vilket kommer att driva upp priset kraftigt. Om vi inte sätter stopp för ökad reduktionsplikt (alltså inblandning av biodrivmedel) kommer diesel och bensin snart att kosta 30 kronor/liter.</em></p>

För dieseln är situationen extra allvarlig och inte ens miljövänlig. Drygt 25% av allt biodrivmedel till diesel kommer från palmolja som skövlar regnskog. Koldioxidutsläppen från denna palmolja är tre gånger så stor (!) som från dieseln. Samtidigt driver inblandningen alltså upp priset för konsumenten - vilket sedan kryddas av staten med moms på alltihop. </em></p>

Diesel används i många arbetsfordon, traktorer, lastbilar och andra fordon. Stigande dieselpriser kommer att slå direkt mot exempelvis jordbruket, men också driva upp konsumentpriserna på en mängd andra varor och tjänster när transporterna blir dyrare. Så utöver stigande kostnader för drivmedel vid pumpen kommer det också en extra nota i samband med köp av olika konsumentprodukter och tjänster.</em></p>

Och nu kommer ytterligare ett hot. Regeringen vill att de idag koldioxidskattebefriade E85 och HVO-diesel beläggs med full skatt, vilket skulle höja priset på E85 med 8,50/liter och HVO100 med 6 kronor per liter. Det skulle också fördyra inblandning i bensin och diesel ytterligare. Staten beräknas dra in 1,8 miljarder på den nya skatten. Orsaken till förslaget är att regeringen "befarar" att det svenska undantaget från EU för beskattning av dessa biobränslen kommer att tas bort. Därför föreslår man den nya skatten från den 1/1 2023.</em></p>

Min undran är varför man inte väntar och ser vad EU kräver? Och argumenterar och tar strid för skattebefrielsen? Det är inte heller särskilt bråttom att följa EU heller, och finns definitivt ingen anledning att föregå ett EU-beslut som inte ens har kommit. Det mesta tyder på att man helt enkelt vill plocka in mer skattepengar så snart som möjligt, och skyller detta på EU.</em></p>

Moderaterna är idag det parti som sänker skatterna på el och drivmedel mest av alla partier. Idag har vi ju förslaget om tillfälligt slopad energiskatt på el under januari och februari, och vi har ett förslag om sänkt skatt på drivmedel med 1 krona per liter i vårt budgetmotion. Hittills har vi fått riksdagen att rösta för i vart fall hälften av detta.</em></p>

Jag och ett antal andra moderater i riksdagen ser samtidigt behov av en ännu vassare moderat linje i dessa frågor, exempelvis stopp för ytterligare skattehöjning på drivmedel genom slopad reduktionsplikt.</em></p>

För egen del tycker jag också att statens beskattning av energi generellt borde minska, och att de extra skattepengar som kommer in till staten i form av moms på stigande marknadspriser på energi borde gå tillbaka till konsumenterna. Energisektorn ska inte vara en kassako för staten. Energi till rimligt pris är själva grunden för svensk välstånd, svenska företag och svenska jobb, och för att hela Sverige ska kunna fungera.</em></p>