##f=2&t=Miljöprövning av vattenkraften&d=2022-12-12##</p>

Regeringen meddelade 2022-12-12 att miljöprövningen skjuts upp ett år för att ge utrymme för en analys av dess inverkan på elsystemet. </strong></p>

Från och med 2022 ska alla svenska vattenkraftverk miljöprövas. Det är en del av energiöverenskommelsen. Enligt den nationella planen ska prövningarna leda till största möjliga nytta för vattenmiljön - och även en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.</p>

Vattenkraften står för ungefär 45 procent av Sveriges totala elproduktion. År 2020 producerades 159 TWh el i Sverige, varav vattenkraften stod för 71 TWh. Enligt energiöverenskommelsen får som mest 1,5 TWh av vattenkraften försvinna.</p>

När drygt 2 000 svenska vattenkraftverk ska miljöprövas blir det upp till domstolen att i varje enskilt fall göra en avvägning mellan miljönytta och elproduktionen. Svenskt Näringsliv och LRF gjorde beräkningar 2014 som visar att upp till 9 TWh per år riskerar att försvinna vid miljöprövningarna.</p>

Den lagstiftning som vattenkraften ska prövas mot har som mål att alla vattendrag och sjöar i EU ska uppnå en status som om människan inte hade påverkat dem. Det vill säga om man inte har undantagit vattendragen eller sjöarna från det målet. För att genomföra EU:s mål klassificeras alla vattendrag och sjöar av myndigheterna utifrån en skala.</p>

I Sverige har myndigheterna, trots intentionerna i energiöverenskommelsen, inte velat undanta så många vattendrag från EU:s mål. I vattenkraftens fall är det tydligt. Hittills har runt 1300 vattendrag klassats. Av de har endast fyra procent fått ett klassificeringsundantag som kraftigt modifierat.</p>

##f=2&t=EUs vattendirektiv&d=2021-12-22##</p>

EU:s vattendirektiv har tagits fram av EU för att skapa en likadan förvaltning av medlemsländernas vatten. Syftet är att vi ska ta hand om våra vattenresurser så att kommande generationer ska få tillgång till vatten av bra kvalitet i tillräcklig mängd.</p>

Vatten är en gemensam resurs som inte följer de administrativa gränser som människan har skapat. Floder rinner genom flera länder på sin väg ut till havet. Sjöar ingår i omfattande vattensystem. Grundvattnet följer också bara naturens gränser. EU:s vattendirektiv slår därför fast att arbetet med vattenförvaltning behöver utgå från hur vattnet rinner, så kallade avrinningsområden. EU har delats in i 110 vattendistrikt, som avgränsas av hur vattendragen rinner utan hänsyn till administrativa gränser.</p>

Med EU:s vattendirektiv från år 2000 finns det ett gemensamt regelverk som gäller för alla vattendistrikt i Europa. Det innebär att samma regler gäller och att alla bedömningar görs på samma sätt för att säkra en god vattenkvalitet i europeiska vatten.</p>

Även om det var EU som införde direktivet så ingår förutom alla EU-länder även Norge i arbetet. EU:s vattendirektiv infördes i svensk lagstiftning år 2004 genom bland annat vattenförvaltningsförordningen.</p>

##f=2&t=Andra EU-direktiv om vatten&d=2021-12-22##</p>

EU:s vattendirektiv har kompletterats med ett direktiv om grundvatten, ett om miljögifter och ett om kemiska analyser. Dessutom finns ytterligare direktiv som handlar om bland annat avloppsvatten, badvatten, Natura 2000-områden, dricksvatten, översvämning, havsmiljö och havsplanering.</p>

##f=2&t=Kritik mot vattendirektivet&d=2021-12-22##</p>

##f=3&t=title&a=media/Skogaholms_bruk,_Närke.jpg&ta=text med länk&b=Skogaholms bruk&p=h&w=50##</p>