Minskade klimatkrav på industrin

EU-kommissionen vill minska klimatkraven på industrin. Det omstridda förslaget om utsläppshandeln föreslås mildare krav på EU:s industrier och kraftbolag. Sverige är emot.

– EU-kommissionen går den fossilkramande industrin till mötes, dagens besked är chockerande dåligt, säger Centerpartiets Emma Wiesner som förhandlar dessa frågor för den liberala gruppen i EU-parlamentet

Europas länder och politiker har varit djupt splittrade i frågan. Länder som Italien och Polen och tyska industriföretag har tryckt på för stora förändringar. Sverige, Finland och Spanien har velat behålla systemet som det är.

Nu föreslår kommissionen mildare krav på företagen inom utsläppshandeln. Från 2031 ska utsläppen minskas med 3,7 procent per år, istället för tidigare 4,4 procent. Från 2036 blir kravet bara 1,7 procent per år.

EU-kommissionen: Trygga konkurrenskraft

EU-kommissionen menar att förändringen ska trygga konkurrenskraften hos Europas industrier, men försäkrar att EU:s utsläpp totalt fortfarande ska ner med 90 procent till 2040.

– Systemet ska få utsläppare att betala, men säkrar också pengar till investeringar i minskade utsläpp, säger kommissionen vice ordförande Teresa Ribera.

Man vill behålla en andel gratis utsläppsrätter efter 2030, men mottagande företag måste då också investera för minskade utsläpp.

Kommissionen vill också tillåta fler internationella koldioxidkrediter som länder kan köpa upp och ökade möjligheter att använda koldioxidlagring.

Intäkter till industrin

Både Sveriges regering och industri har varnat för denna typ av förändringar.

– Förslaget rubbar spelreglerna för alla företag som ligger i framkant och investerat i sitt klimatarbete. Regeringen kommer att kämpa med näbbar och klor, med svenskt näringsliv och industri i ryggen, mot denna uppluckring, skriver klimatminister Romina Pourmokhtari till SVT.

En förändring är att intäkterna från utsläppshandeln i mycket högre grad föreslås gå tillbaks till de industribranscher som betalar, och inte som idag ofta gå in i ländernas statsbudgetar.

Kristersson skrev brev

EU:s handel med utsläppsrätter gäller industrier, kraftbolag och allt större delar av flyg- och sjöfart och har ansetts vara en av den främsta förklaringen till att utsläppen inom sektorn nära halverats sedan 2005.

Statsminister Ulf Kristersson skrev brev till EU-kommissionen ordförande, och menade att förändringar i systemet betyder att EU:s länder tvingas kompensera med ännu hårdare klimatkrav på andra sektorer som transporter och skog – för att klara klimatmålen. Något Kristersson menade vore orimligt, och svårt att få folkligt stöd för.

Källor