2026-05-04

Avtal om styrning av produktionen av fossilt bränsle.

En rad organisationer arbetar för att skapa ett nytt klimatavtal (TAFF) som kompletterar Parisavtalet. Det ska gälla produktionen av fossila bränslen i stället för utsläpp. Det nya avtalet ska vara bindande för deltagarna.

⇑ Bindande avtal

Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty Initiative (som driver sidan) är ett internationellt nätverk av organisationer, forskare, politiker och aktivister.

Syftet är att få världens länder att enas om ett bindande globalt avtal (“fördrag”) som stoppar ny utvinning av kol, olja och gas, fasar ut befintlig produktion och ersätter fossil energi med förnybar energi på ett rättvist sätt.

Initiativet bygger på tre huvudidéer:

  • Stoppa expansionen
    • Inga nya olje-, gas- eller kolprojekt.
  • Fasa ut befintlig produktion
    • Länder ska minska sin produktion i linje med klimatmålen.
  • Rättvis omställning
    • Rikare länder ska gå före och hjälpa fattigare länder ekonomiskt

Tanken är att detta ska komplettera klimatavtal som Parisavtalet, som främst fokuserar på utsläpp – inte själva produktionen av fossila bränslen

Det finns ingen färdig fördragstext utan är en politisk kampanj som försöker skapa ett nytt internationellt klimatfördrag. Målet är satt mycket högt; att gå från att minska utsläpp till att styra själva produktionen av fossila bränslen globalt.

⇑ Är det möjligt att nå målet

Är projektet genomförbart

1. Svårt att genomföra politiskt

Många menar att idén är oerhört svår att få igenom globalt. Stora producenter som Saudiarabien, USA och Ryssland är beroende av olje- och gasintäkter. Dessa länder har hittills inte visat vilja att begränsa produktionen.

2. Krockar med nationell suveränitet

Att ett skapa ett globalt avtal som ska styra vad länder får utvinna ur sin egen mark är kontroversiellt. Naturresurser ses ofta som en nationell rättighet. Länder i utveckling kan uppleva det som orättvist. Det kan uppfattas som att rika länder “stänger dörren” för andras utveckling.

3. Ekonomiska risker

Ett snabbt stopp för fossila bränslen kan få stora konsekvenser i form av förlorade jobb i energi- och industrisektorn, minskade statsinkomster i oljeberoende ekonomier och isk för energibrist om omställningen går för snabbt

4. Risk för högre energipriser

Om produktionen minskar snabbare än efterfrågan stiger energipriserna vilket påverkar påverkar hushåll och industri,
Det slår särskilt mot låginkomsttagare

5. Fokus på “produktion” ifrågasätts

Nuvarande klimatpolitik (som Parisavtalet) fokuserar på utsläpp, inte produktion. Vissa ekonomer menar att det är effektivare att minska efterfrågan eller använda koldioxidskatter.

6. Risk för “läckage”

Om vissa länder minskar produktionen kan andra öka sin produktion vilket minskar den global effekten.

7. Teknikoptimister är skeptiska. Forskare och företag tror mer på teknik som koldioxidinfångning (CCS), effektivare energisystem och kärnkraft.

⇑ Deltagande länder

Länder som deltar i förhandlingarna om det nya avtalet

  • Antigua and Barbuda
  • The Bahamas
  • Cambodia
  • Colombia
  • Federated States of Micronesia
  • Fiji
  • Nauru
  • Niue
  • Pakistan
  • Palau
  • Republic of Marshall Islands
  • Samoa
  • Solomon Islands
  • St. Kitts and Nevis
  • Timor-Leste
  • Tonga
  • Tuvalu
  • Vanuatu

⇑ Initiativtagarna

1. Tzeporah Berman (huvudinitiativtagare)
Kanadensisk klimataktivist. Grundare och ordförande för initiativet[1] Idén utvecklades inom organisationen Stand.earth[2] Hon är den tydligaste “arkitekten” bakom hela projektet.

2. Alex Rafalowicz
Tidig operativ ledare och direktör. Har formulerat strategin att komplettera Parisavtalet.

3. Mark Campanale
Grundare av Carbon Tracker Initiative.[3] En av de tidiga drivande rösterna bakom idén om ett globalt fossilavtal.

4. Andrew Simms
Medgrundare till New Weather Institute.[4] Tidig idéutvecklare (koppling till konceptet via forskare som Peter Newell)

5. Kumi Naidoo
Tidigare chef för Greenpeace. Blev president för initiativet (2024).