Sverige kanske inte klarar EUs ECR-mål för bl.a. transporter. Det gör inte heller Tyskland, Frankrike och flera andra länder. ESR kräver 50% minskning till 2030 jämfört med 2005. Det Sverige gjort före detta datum räknas inte. Sverige har mycket låga utsläpp jämfört med övriga länder.
Innehåll: Klimatmålet ECR * Nära målet, men inte när det gäller skogen * Dyrt att missa mål * 1. Den årliga utsläppsbudgeten (AEA) * 2. Flexibilitet över tid (Spara och låna)) * 3. Handeln mellan medlemsländerna * 4. Kopplingen till skogen (LULUCF) * Varför dyrare bensin * 1. EU:s nya utsläppshandel (ETS 2) ökar priset * 2. Reduktionsplikt * 3. Kompensation till hushåll och näringsliv * Politisk sprängkraft * Skogen * 1. Skogen har sitt eget bindande EU-beting * 2. Den "svenska paradoxen" (Minskande kolsänka) * 3. Begränsad flexibilitet (Kopplingen till ESR och bensinpriset) * Sverige straffas hårdast * 1. Hög BNP ger det absolut högsta målet * 2. Minskade utsläpp före 2005 stryks * 3. Dyrare att minska det som är kvar * Borgerliga regeringens ansvar
I Sverige går vindkraftföretagen med jätteförluster. Hur är det i Danmark? Det sägs ofta att Danmark är det ledande vindkraftlandet, Stämmer det?
Svenska vindkraftsbolagen har röda siffror
Preciseringen om att den svenska vindkraften har stora lönsamhetsproblem stämmer väl överens med verkligheten — enligt ekonomiska granskningar visar runt 80 % av de svenska vindkraftsbolagen röda siffror, tyngda av höga räntekostnader, gamla olönsamma fastprisavtal (PPA) och perioder med extremt låga eller negativa elpriser när det blåser mycket.
Tittar vi på Danmark ser vi en bild som till stora delar speglar de strukturella utmaningarna i Sverige, men med några viktiga skillnader i hur marknaden och de stora globala aktörerna agerar.
Samma ekonomiska verklighet, men olika effekter
Förlust när vinden är stark
Danmark drabbas av precis samma marknadskrafter som Sverige. Vindkraften är så utbyggd att när det blåser rejält mättas marknaden direkt. Det skapar så kallade "cannibalization"-effekter, där elpriset faller mot noll (eller blir negativt) just under de timmar då vindkraftverken producerar som mest. Branschen blöder därför pengar även i Danmark under dessa perioder.
Det finns dock fundamentala skillnader i hur länderna hanterar utbyggnad och hur de stora bolagen klarat sig:
LULUCF är en förkortning för Land Use, Land Use Change and Forestry (på svenska: Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk).
EUs reviderade förordning om markanvändning och skogsbruk innebär betydande konsekvenser för Sverige, särskilt för skogsnäringen.
Stora konsekvenser för Sverige
Från och med 2026 skärps reglerna, vilket tvingar fram en högre kolinlagring i skog och mark.
1. Skärpta krav på kolsänka (Skogssektorn)
Ökat bindande mål: Sverige har fått ett av de mest ambitiösa målen i EU och ska öka inbindningen av koldioxid i skog och mark med ca 4 miljoner ton CO2-ekvivalenter till 2030, jämfört med referensperioden 2016–2018. För att nå dessa mål kan det bli nödvändigt att minska skogsavverkningen, vilket skapar en konflikt mellan klimatmål och skogsnäringens produktion av förnybara råvaror. Om avverkningen minskar blir den svenska skogen äldre, vilket i sin tur ökar risken för skador från insekter, bränder och vind, samt kan sänka skogens tillväxttakt på lång sikt.
2. Ekonomiska effekter
Rapporter tyder på att strängare LULUCF-mål kan hota 35 000 svenska jobb inom skogsindustrin. Minskad tillgång på trävaror kan påverka svensk ekonomi negativt. Om Sverige inte når de bindande målen för upptag av koldioxid riskerar landet böter.
Regeländringen påverkar anläggningar med mindre än fem procent fossila utsläpp, som från och med 2026 inte kommer tilldelas fria utsläppsrätter. I Sverige innebär det att mer än hälften av anläggningarna, 25 av 45 massa- och pappersbruk, blir utan utsläppsrätter till ett uppskattat värde av 1,5 miljarder kronor per år.
Den negativa effekten förstärks av att anläggningarna som blockeras från utsläppshandelssystemet dessutom måste betala full koldioxidskatt för sina kvarvarande fossila utsläpp. Kostnaden beräknas uppgå till 130–250 miljoner kronor per år, tills anläggningarna omfattas av det nya systemet ETS2 år 2028. Svenska massa- och pappersbruk som ställt om snabbare än sina europeiska konkurrenter riskerar därmed både uteblivna intäkter och ökade kostnader på upp till 1,85 miljarder kronor per år.
En rad organisationer arbetar för att skapa ett nytt klimatavtal (TAFF) som kompletterar Parisavtalet. Det ska gälla produktionen av fossila bränslen i stället för utsläpp. Det nya avtalet ska vara bindande för deltagarna.
Bindande avtal
Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty Initiative (som driver sidan) är ett internationellt nätverk av organisationer, forskare, politiker och aktivister.
Syftet är att få världens länder att enas om ett bindande globalt avtal (“fördrag”) som stoppar ny utvinning av kol, olja och gas, fasar ut befintlig produktion och ersätter fossil energi med förnybar energi på ett rättvist sätt.
Initiativet bygger på tre huvudidéer:
Stoppa expansionen
Inga nya olje-, gas- eller kolprojekt.
Fasa ut befintlig produktion
Länder ska minska sin produktion i linje med klimatmålen.
Rättvis omställning
Rikare länder ska gå före och hjälpa fattigare länder ekonomiskt
Det låter som om att Hassler har ungefär samma uppfattning som Bjorn Lomborg.
John Hassler
Nationalekonomen John Hassler anser att klimatdebatten är låst mellan två ytterligheter: fortsatt utsläppsdriven tillväxt eller nedväxt. Han föreslår i stället en ”tredje väg” med gradvis global omställning till klimatneutralitet över några decennier som inte kräver stora livsstilsförändringar, skriver EFN.
Enligt Hassler ligger detta nära EU:s klimatpolitik och är förenligt med fortsatt ekonomisk tillväxt. – Om vi kör på som förut kommer det att gå åt helvete. Men väljer vi den andra vägen och ställer om, då är det nedväxt som gäller, och då går det också åt helvete, säger han till kanalen. Den tredje vägen behöver heller inte vara kostsam om vi gör det på ett smart sätt, tillägger ekonomen.
Flera länder som är kritiska mot FNs klimatkonferenser träffas i Columbia för att driva på omställning till det fossilfria samhället.
Driva på den gröna omvanlingen
Länder som normalt sett leder den gröna omställningen (som Danmark, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien) deltogi i Conference on Transitioning Away from Fossil Fuels (TAFF) i Santa Marta, Colombia. Den sker för att många länder anser att FNs systemets COP-konferenser inte leder till något.
Det råkar slumpa sig så att konferensen sammanfaller med den krisen i Mellanöstern, Hot mot olje- och gasflöden genom Hormuzsundet, har lett till rekordhöga energipriser och en akut rädsla för energibrist.
Alex Epstein leder Center for Industrial Progress som ett positivt, humanistiskt alternativ till den gröna rörelsen. Han är författare av The Moral Case for Fossil Fuels.
Alex Epstein
Alex Epstein är en filosof som hävdar att "mänsklig blomstring" borde vara den vägledande principen för industriella och miljömässiga framsteg. Han har grundat Center for Industrial Progress (CIP) 2011 för att erbjuda ett positivt, humanistiskt alternativ till den gröna rörelsen.
Center for Industrial Progress
Alex Epstein hjälper företag att använda hans argument för att neutralisera angripare och motivera supporters. Målet är att lära anställda inom fossilbränsleindustrin att inse värdet av vad de gör och hur man kommunicerar det.
Fossil energi har mindre betydelse för utvecklingen av BNP.
Oljekrisen 1973 var en period under 1970-talet då priserna på olja gick upp mycket drastiskt. Detta föregicks av oktoberkriget 1973 mellan å ena sidan Egypten och Syrien och å andra sidan Israel. OAPEC-länderna vägrade att exportera olja till stater som hjälpt Israel i oktoberkriget. Energin skulle sparas, och man började debattera alternativa energikällor. (Wikipedia)
Det är intressant att notera att fossilt bränsle numera har betydligt mindre betydelse för ekonomin än då. Sedan 1970-talet har energins andel av BNP minskat kraftigt Det gäller både fossila bränslen och el.
Cirka 20 % av världens totala oljekonsumtion passerar genom sundet. Cirka 20–25 % av världens LNG-handel går genom Hormuz. Dessutom transporteras kvävegödselmedlen (som ammoniak och urea) tillverkas med hjälp av naturgas. Naturgas används för att producera väte blir ammoniak blir gödsel
Stora producenter som Saudiarabien, Irak, Förenade Arabemiraten och Kuwait är beroende av att sundet hålls öppet
I juni 2017 antog riksdagen med bred majoritet ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Syftet med ramverket är att säkerställa långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genom föra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål.
Ramverket skapar ordning och reda i klimatpolitiken och är en nyckelkomponent i Sveriges arbete med att leva upp till det globala Parisavtalet. Det klimatpolitiska ramverket innehåller tre delar: klimatmålen, klimatlagen och Klimatpolitiska rådet.
Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå ifrån det långsiktiga klimatmålet och anger hur arbetet ska bedrivas.
Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan. Rådet har åtta ledamöter med hög vetenskaplig kompetens inom relevanta områden och stöds av ett kansli med fyra anställda.
Enligt regeringens instruktion är Klimatpolitiska rådets uppdrag att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat”.
