Dessa gaser utgör mer än 99,999 % av atmosfärens massa. Hela denna gasblandning kallas allmänt för luft och dess densitet är omkring 1,29 kg/m³ vid standardtryck och -temperatur. Vattenånga utgör normalt mindre än 1 upp till 4 procent av luften, men detta varierar stort med bland annat tid på dygnet, årstid, klimat, temperatur och höjd.</p>

##f=2&t=Växthusgaser&d=2023-01-12##</p>

Några av gaserna i atmosfären är växthusgaser som absorberar infraröd strålning, dvs elektromagnetisk strålning med våglängden 740 nm–1 mm. Viktigast bland dessa så kallade växthusgaser är vattenånga (H₂O), koldioxid (CO2</sub>) metan (CH4</sub>) och lustgas (N2</sub>O). Kvävgas (N2</sub>) och syrgas (O2</sub>) däremot absorberar inte den infraröda strålningen.</p></sub>

Växthusgaserna absorberar det mesta av värmestrålningen från jordytan innan den hunnit ut i rymden. De strålar sedan ut den uppfångade strålningen igen, men inte bara vidare mot rymden utan åt alla håll, även till jorden. En betydande del av den värmestrålning som sänds från jordytan kommer på så sätt i retur.</p>

Jordytan tar med andra ord emot strålningsenergi inte bara från solen utan också från atmosfären. Jorden är därigenom mer än 30 grader varmare än den skulle ha varit om jorden inte haft någon atmosfär absorberande gaser. Den globala medeltemperaturen vid jordytan, ca +15°, skulle utan växthuseffekten ha varit kring -19°. Under sådana omständigheter hade liv knappast varit möjligt på jorden.</p>

##f=2&t=Koldioxidekvivalenter&d=2022-11-11##</p>

Koldioxidekvivalenter eller CO₂e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser bidrar olika mycket till växthuseffekten. Koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som ger motsvarande verkan på klimatet. ##f=1&ta=Koldioxidekvivalent, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p></sub>

##f=2&t=Utsläpp av växthusgaser i Sverige&d=2022-01-06##</p>

Sedan 1990 har utsläppen i Sverige minskat med 27 procent. Minskningen har skett inom de flesta sektorer, men i varierande grad.</p>

Vi använder allt mindre fossila bränslen, som olja, för att värma upp bostäder och lokaler. I stället värmer allt fler upp sina hus med fjärrvärme, el eller värmepump och då sjunker utsläppen. Denna förändring står för den största minskningen av utsläppen mellan 1990 och 2018.</p>

En annan förändring som bidrar till de minskade utsläppen av växthusgaser är att vi idag förbränner den största delen av vårt hushållsavfall i kraftvärmeverk. På så sätt kan vi ta till vara på energin. En stor del behandlas även biologiskt genom rötning eller kompostering och vi lägger allt mindre organiskt avfall på soptipp. Det har gjort att utsläppen av växthusgaser från avfallshantering har minskat till mindre än hälften sedan 1990.</p>

Vägtransporter orsakar en stor andel av utsläppen av växthusgaser. Sedan 1990 har utsläppen från inrikes transporter minskat med 15 procent. Inrikes transporter kan till exempel ske med personbilar eller med tunga fordon. Om vi tittar lite närmare ser vi att utsläppen från personbilar låg relativt stilla från 1990 till 2007 för att därefter börja minska. Vi ser även att utsläppen från tunga lastbilar (lastbilar över 3,5 ton) var 12 procent högre 2018 än 1990. De här utsläppen ökade under början av perioden, men sedan år 2010 har utsläppen minskat i takt med att andelen förnybart bränsle har blivit större.##f=1&ta=Utsläpp av växthusgaser, SCB</a>&d=källans datum##</p>