##f=2&t=Koldioxidskatt&d=ändringsdatum##</p>

Koldioxidskatt är en skatt som tas ut på icke hållbara bränslen utifrån deras innehåll av kol, som vid förbränning orsakar utsläpp av koldioxid. De skandinaviska länderna, Storbritannien och Nederländerna är några av de länder som har koldioxidskatt. Enligt OECD så är koldioxidskatt och handelssystem för utsläpp de billigaste sätten att minska koldioxidutsläpp.</p>

Koldioxidskatten används i Sverige som ett ekonomiskt styrmedel med syftet att minska användningen av fossil energi och fossila utsläpp. Skatten är en punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, som trädde i kraft 1995-01-01, samtidigt som Sverige anslöt sig till Europeiska unionen. Sverige har dock haft koldioxidavgift sedan 1991.</p>

##f=4##</p>

Koldioxidskatten var under 2015 1,12 kr per kg CO2. Energi- och koldioxidskatterna räknas varje år upp med hänsyn till prisutvecklingen. </p>

Det finns flera uppskattningar av hur mycket utsläppen av växthusgaser kostar samhället och hur dessa ska beräknas. Det är avgörande för att bestämma nivån på koldioxidskatten om man vill att skatten ska motsvara de skador som uppstår av utsläppen.##f=1&ta=Koldioxidskatt, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>

##f=2&t=Utsläppsrätter&d=ändringsdatum##</p>

European Union Emission Trading Scheme, EU ETS, är EUs handel med utsläppsrätter är ett marknadssystem för att sätta ett pris på utsläpp inom visa sektorer inom EU. ##f=1&ta=European Union Emission Trading Scheme, EU ETS</a>&d=källans datum##</p>

Under oktober 2021 kostade ett elcertifikat i snitt 10,34 kronor. Det var 49 procent mindre jämfört med samma månad föregående år.</p>

Elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 med syftet att öka elproduktion från förnyelsebara energikällor och torv i Sverige. Sedan 2012 är marknaden gemensam för Sverige och Norge. Målsättningen är att gemensamt med Norge öka produktionen av förnybar el med 46,4 TWh före 2030.</p>

Elcertifikatsystemet innebär att producenterna av förnyelsebar el får elcertifikat av staten, som de sedan säljer vidare till kvotpliktiga. En megawattimme el från förnyelsebara energikällor motsvarar ett elcertifikat.</p>

Enligt lagen utgörs kvotpliktiga av:</p>

• Elleverantörer som levererar el till elanvändare</li>
• Elanvändare i den utsträckning som de använt el som de själva har producerat, importerat eller köpt på den nordiska elbörsen</li>
• Elintensiva företag##f=1&ta=Elcertifikat, Ekonomifakta</a>&d=källans datum##</li> </ul>

  ##f=2&t=Energi- och miljöskatter&d=ändringsdatum##</p>

  Under 2020 uppgick miljöskatterna preliminärt till 99 miljarder kronor. Det var en minskning med 2 miljarder jämfört med föregående år. Miljöskatterna utgjorde 4,7 procent av de totala skatteintäkterna under 2020. ##f=1&ta=Energi- och miljöskatter, Ekonomifakta&d=källans datum##</p>

  Skatteverket anger att energi- och miljöskatterna 3030 uppgick till 71 miljarder. ##f=1&ta=Energiskatter och andra miljörelaterade skatter, Skatteverket</a>&d=källans datum##</p>

  Miljöskatterna utgörs av skatter på energi, transporter, föroreningar och naturresurser. Kategorierna ska dock tas med en nypa salt. Inom skatterna på energi ryms till exempel energiskatt på bensin och diesel vilka man skulle kunna tro borde hamna under skatter på transport. Mellan 2019 och 2020 minskade miljöskatterna med 1,9 miljarder kronor. Miljöskatternas andel av de totala skatterna uppgick till 4,7 procent.</p>

  I statistik över miljöskatter tas ingen hänsyn till om skatten är utformad med en miljöpolitisk ambition eller inte. Alla skatter på produkter som bedöms ha en särskild miljörelevans räknas in, oavsett av vilken anledning skatten introducerats. Koldioxidskatten är ett exempel på en skatt som introducerades 1991 med en tydlig ambition att just sänka koldioxidutsläppen. Energiskatten däremot infördes som ett sätt att öka skatteintäkterna.##f=1&ta=Energi- och miljöskatter, Ekonomifakta</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=Elskatt&d=ändringsdatum##</p>

  Konsumentpriset på el består av en rad olika komponenter. Priset varierar mellan olika kundkategorier samt mellan stad och landsbygd. Det beror till exempel på olika distributionskostnader, subventioner och elmarknadens struktur. Elskatten för hushåll har haft en stigande utveckling sedan elmarknaden avreglerades den 1 januari 1996. ##f=1&ta=Elskatt, Ekonomifakta</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=Bensinskatt&d=ändringsdatum##</p>

  Bensinskatt är ett samlingsbegrepp för koldioxidskatt, energiskatt och moms.</p>

  2020 kostade bensinen ca 18 kronor litern. Av det var 2,80 kr moms, 6,70 kr skatt, 2,80 kr produktionskostnad och 1,80 kr bruttomarginal. ##f=1&ta=Bensinskattens utveckling, Ekonomifakta</a>&d=källans datum## Ungefär 60 % av priset utgörs av skatter. Momsen på bensin, som infördes i mars 1990, betalas på hela priset inklusive koldioxid- och energiskatt. Det betyder att man betalar skatt på skatten.</p>

  Reduktionsplikten som infördes 1 juli 2018 ökar priset. Det är ingen skatt men ett styrmedel som tvingar svenska drivmedelsleverantörer att blanda in biodrivmedel i diesel. Inblandning av biodrivmedel medför inte att koldioxidutsläppen från fordonets avgasrör minskar. Istället handlar det om att koldioxidutsläppen från transportsektorn binds genom återväxten av grödor som skördas för tillverkningen av biodrivmedel.</p>

  Den 1 augusti 2021 höjdes reduktionsplikten för bensin från 4,2 procent till 6 procent och för diesel från 21 till 26 procent. Från januari 2022 höjs avgiften till 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Sedan fortsätter det med årliga stegvisa höjningar till 2030, då reduktionsplikten för bensin ska vara 28 procent och för diesel 66 procent.##f=1&ta=Riksdagsbeslut: Så blir utökade reduktionsplikten för biodrivmedel, Ny teknik (2021-06-23)</a>&d=källans datum##</p>

  Biobränslet ska vara ett nollsummespel beträffande koldioxid. Produktionskostnaden för biodrivmedel är högre än dess fossila motsvarighet, vilket medför att reduktionsplikten har en prishöjande effekt. Den effekten redovisas inte som en skatt utan ingår i produktionskostnaden.</p>

  Skatten på bensin har höjts i många steg genom åren och motiven har varierat. Numera handlar det om klimathotet, men historiskt har det varit till andra politiska åtgärder.##f=1&ta=Bensinskatt, Ekonomifakta</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=Övriga miljöskatter&d=ändringsdatum##</p>

  Gödsel och bekämpningsmedel, naturgrus, kemikalieinspektionen, kemikalier, avfall, avfallsförbränning, bärkassar, försurning, flyg.##f=1&ta=Miljöskatter 1994-2020, Skatteverket</a>&d=källans datum##</p>