2026-05-10

Markanvändning (LULUCF)

LULUCF är en förkortning för Land Use, Land Use Change and Forestry (på svenska: Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk). EUs reviderade förordning om markanvändning och skogsbruk innebär betydande konsekvenser för Sverige, särskilt för skogsnäringen.

⇑ Stora konsekvenser för Sverige

Från och med 2026 skärps reglerna, vilket tvingar fram en högre kolinlagring i skog och mark.

1. Skärpta krav på kolsänka (Skogssektorn)

Ökat bindande mål: Sverige har fått ett av de mest ambitiösa målen i EU och ska öka inbindningen av koldioxid i skog och mark med ca 4 miljoner ton CO2-ekvivalenter till 2030, jämfört med referensperioden 2016–2018. För att nå dessa mål kan det bli nödvändigt att minska skogsavverkningen, vilket skapar en konflikt mellan klimatmål och skogsnäringens produktion av förnybara råvaror. Om avverkningen minskar blir den svenska skogen äldre, vilket i sin tur ökar risken för skador från insekter, bränder och vind, samt kan sänka skogens tillväxttakt på lång sikt.

2. Ekonomiska effekter

Rapporter tyder på att strängare LULUCF-mål kan hota 35 000 svenska jobb inom skogsindustrin. Minskad tillgång på trävaror kan påverka svensk ekonomi negativt. Om Sverige inte når de bindande målen för upptag av koldioxid riskerar landet böter.

3. Förändrat skogsbruk och markanvändning

Skogen värderas inte längre bara som resurs för timmer utan som en kritisk "kolsänka" (lager för koldioxid).Utmaningar med dikade torvmarker: Utsläpp från dikade torvmarker (både skogs- och jordbruksmark) blir mer fokus på, då dessa står för stora koldioxidutsläpp. Det nya markdirektivet kommer att ställa krav på övervakning av markhälsa och begränsningar i hur mark får hårdgöras.

4. Konflikt mellan EU-nivå och nationell nivå

Detaljstyrning från EU: Svenska forskare och skogsnäring är kritiska till att EU detaljstyr hur svensk skog ska skötas, vilket tidigare varit en nationell fråga.Biomassa vs. fossilt: Det råder en målkonflikt där det svenska skogsbruket vill ersätta fossila produkter med träbaserade, medan EU-direktivet prioriterar att kolet stannar i skogen.

⇑ Kostnaderna för LULUCF

Kostnaderna för Sveriges LULUCF-åtagandenosäkra, Bedömningar tyder på att de kan uppgå till flera tiotals miljarder kronor.

Om Sverige missar nettosänke-målet (minskad koldioxidupptag i skogen) kan kostnaderna bli mycket höga, där en miss på 10 miljoner ton koldioxid kan motsvara en kostnad i storleksordningen 10 miljarder kronor per år. Enligt regeringens utsläppsprognoser och EU:s prisprognoser för utsläppsenheter väntas kostnaderna kunna uppgå till tiotals miljarder.

Nettoupptaget i den svenska markanvändningssektorn har minskat jämfört med snittet 2016–2018 och låg 2022 på 41,2 miljoner ton. Det är svårt att bedöma den exakta kostnaden för att köpa LULUCF-enheter från andra länder, men det är en tänkbar lösning om Sverige inte uppnår egna mål.

⇑ Förordningen LULUCF

Det är en sektor inom klimatrapporteringen som beskriver hur marken och skogen påverkar växthusgasutsläppen. Till skillnad från andra sektorer (som industri eller transporter), som nästan bara släpper ut växthusgaser, kan LULUCF-sektorn både släppa ut och binda upp koldioxid.

Sektorn delas upp i olika typer av markanvändning som påverkar kolbalansen på olika sätt:

Skogsmark: Växande träd binder koldioxid genom fotosyntesen. Skogen fungerar då som en "kolsänka". Om skogen brinner eller avverkas frigörs kolet igen.
Åkermark och betesmark: Hur jorden brukas påverkar hur mycket kol som finns lagrat i marken.
Våtmarker: Dikade våtmarker kan vara stora källor till utsläpp, medan naturliga våtmarker fungerar som kollager.
Bebyggd mark: När skog eller jordbruksmark görs om till vägar eller hus minskar förmågan att binda kol.

⇑ Förordning - inte direktiv

LULUCF är inte ett direktiv, utan det är en förordning (LULUCF-förordningen). Till skillnad från ett direktiv, som måste införlivas i nationell lagstiftning, är en EU-förordning direkt bindande i sin helhet för alla medlemsländer.

⇑ Markanvändningen i Sverige

Sveriges landyta är 410 000 kvadratkilometer eller 41 miljoner hektar. Av den ytan är 68 procent skogsmark och 7 procent jordbruksmark. Den bebyggda och anlagda marken utgör inte mer än 3 procent av Sveriges totala landyta. Öppna myrar och övriga öppna marker med och utan vegetation samt glaciärer står för 22 procent.

Vart femte år tar SCB fram statistik över hur marken används i Sverige. Statistiken bygger på en kombination av kartmaterial och data från olika register.

Sverige består till två tredjedelar av skogsmark

Det som kanske är mest slående är hur stor andel av landet som består av skogsmark, hela 68 procent. Det innebär att Sverige näst efter Finland (73 procent) är det land i Europa som har högst andel skogsmark.

Av den svenska skogsmarken är 84 procent produktiv skogsmark. Det betyder att den är av sådan kvalitet att den är lämplig för skogsproduktion. Resterande 16 procent är improduktiv skogsmark, som inte lämpar sig för skogsproduktion. Det är till exempel fjällbarrskog eller skog som ligger på myrmark och berg.

De mest skogstäta länen är Gävleborg och Västernorrland där 89 respektive 85 procent av landytan består av skogsmark. Den största skogsarealen finns i Norrbottens län med 5,7 miljoner hektar. Men det motsvarar ändå bara 58 procent av Norrbottens stora landyta.

⇑ Tips

Har du förslag på att förbättra denna artikel? Rätt något du anser är fel eller som saknas. Skriv till hibratt@brarttnet.com.