Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atom­kärnor (framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atom­kärnor (väte).</p>

##f=2&t=Kärnkraftverk&d=2022-02-10##</p>

Kärnkraftverk är en anläggning för framställning av elektricitet med hjälp av kärnkraft, det vill säga fission (klyvning) av tunga atomkärnor. I praktiken används i första hand isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer i vissa typer.</p>

##f=4##</p>

Vid fissionen frigörs energi i kärnbränslet som värmer upp ett kyl­medium, (oftast vatten), så att ånga bildas antingen direkt som i en kok­vatten­reaktor eller indirekt via en ång­generator som i en tryck­vatten­reaktor. ångan används för att driva en turbin, kopplad till en generator som producerar elektricitet. Endast en tredjedel av den energi som frigörs i fissions­processen kan, i praktiken, tas tillvara i ett sådant kondens­kraftverk.</p>

De flesta kärn­kraftverk i världen använder lättvatten som moderator och kylmedium, och är antingen av typen kok­vatten­reaktor eller tryck­vatten­reaktor. även andra typer finns såsom grafit­modererade reaktorer i bland annat Ryssland och Ukraina. Den olycks­drabbade reaktorn i Tjernobyl var av grafit­modererad typ. Dessa använder ofta gas som kylning.</p>

Tungt vatten kan också användas som moderator, något som en gång var den svenska linjens bärande idé och fortfarande används i Kanada i deras tung­vatten­reaktorer av CANDU-typ. Fördelen med dessa är att de kan använda icke anrikat uran. En utveckling har även skett av så kallade brid­reaktorer, som kyls med till exempel flytande natrium och därmed kan arbeta vid högre temperatur. Detta innebär en högre verknings­grad hos reaktorn, det vill säga mer el kan utvinnas ur en given mängd bränsle, men ställer större krav på reaktorns konstruktion. Ett fåtal brid­reaktorer finns idag i drift.##f=1&ta= target="_blank" rel="noopener"</span>>Kärnkraft, Wikipedia</a>&d=2022-04-10##</p>

##f=2&t=Spillvärme&d=2022-11-26##</p>

Svensk kärnkraft används idag endast för elproduktion. Uranet används som ett värmeproducerande bränsle i driften av kondenskraftverk, vilket gör att två tredjedelar av energin kyls bort. Större delen av energin i uranet blir alltså spillvärme som försvinner ut i havet.</p>

Möjligheten att tillvarata spillvärmen från kylvattnet i kärnkraftverk är förbjuden enligt lag. En anledning till det kan vara tidigare regeringars ambition att avveckla kärnkraften. Förbudet att nyttja spillvärmen från kärnkraftverk bör hävas så att man kan komma fram till hur man kan höja effektiviteten vid bostadsuppvärmning genom att ta till vara spillvärmen från kärnkraftverken och använda den till fjärrvärme. ##f=1&ta=Fjärrvärme och kärnkraft</a>
Motion 2018/19:1939 av Jan R Andersson (M), Riksdagen</a>&d=2018-11-29##</p>

##f=2&t=Kärnkraftverk i världen&d=2022-04-17##</p>

Det finns 441 kärnkraftverk i bruk i 32 länder med en kapacitet på 394 MWe (Elektriska megawatt). 56 kärnkraftverk med 63 MWe är under uppbyggnad i 19 länder. Ytterligare 101 kärnkraft med 102 MWe i 17 länder är planerade.</p>

• Kina har 51 kärnkraftverk, 18 är under uppförande och ytterligare 37 är planerade.</li>
• Frankrike har 56 kärnkraft och endast 1 under byggnad och ingen ytterligare är planerad.</li>
• Indien har 23 kärnkraftverk, 7 är under uppbyggnad och ytterligere 14 är under planering.</li>
• Japan har 33 kärnkraftverk, bygger 2 till och har 1 under planering##f=1&ta=World Nuclear Power Reactors, World Nuclear Association</a>&d=källans datum##</li> </ul>

  Frankrikes president Emmanuel Macron öppnar för att bygga 14 nya kärnkraftverk. Sex EPR2-kraftverk byggs och att studier inleds för byggandet av ytterligare åtta. Det är en ny typ av reaktor som utvecklas av det statliga energibolaget EDF.</p>

  Kärnkraftverken ska bli en bärande del i Frankrikes strategi för bli fossilfritt till år 2050, Macron vill också förlänga livslängden på befintliga reaktorer i landet om det är säkerhetsmässigt görbart.##f=1&ta=Frankrike öppnar för upp till 14 nya kärnkraftverk, Omni&d=2022-02-10##</p>

  I en ny energiplan satsar UK på kraftig utbyggnad av kärnkraften. åtta nya kärnkraftverk byggs fram till 2030. Däremot får vindkraftverk på land inte något stöd. Sådana projekt har minskat sedan 2015 efter kritik för buller från vindkraftverken och att de förfular landskapet.</p>

  81 kärnkraftverk har avvecklats under åren 2005-2011.##f=1&ta=Global number of permanent nuclear reactor shutdowns from 2005 to 2021, Statista</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=3&t=title&a=media/Hollaendskt_kaernkraftverk.jpg&ta=text med länk&b=Holländskt kärnkraftverk&p=h&w=50##</p>

  Den holländska regeringen kommer att behålla befintliga kärnkraftverk i drift OCH bygga ytterligare två vattenkylda anläggningar i full storlek.  Cirka 500 miljoner euro (564 miljoner USD) har öronmärkts för att stödja ny kärnkraftsbyggnation under perioden fram till 2025.##f=1&ta=Nuclear makes a comeback in the Netherlands, World Nuclear News (2021-12-15)</a>&d=källans datum##</p>

  Kanadensiska fortsätter sin satsning på småskalig kärnkraft. Totalt 27,2 miljoner kanadensiska dollar, cirka 200 miljoner kronor, satsas i Westinghouse Electric Canadas teknik.##f=1&ta=Kanada storsatsar på småskalig kärnkraft, Tidningen Näringslivet</a>&d=2022-04-06##</p>

  ##f=2&t=Ukraina&d=2022-03-03##</p>

  Sex av Ukrainas 15 kärnkraftverk har stängts av efter den ryska invasionen av landet. ##f=1&ta=Nuclear Power Plants in Ukraine Are Going Down, Here Is What We Know, Newsweek&d=2022-03-02##</p>

  Ukraina har fyra kärnkraftverk med 15 reaktorer i Rivne nära polska  gränsen och södra Ukraina. Den totala installerade kärnkraftskapaciteten är över 13 GWe, på 7:e plats i världen 2020. Energoatom, ett ukrainskt statligt företag, driver alla fyra aktiva kärnkraftverk i Ukraina. 2019 levererade kärnkraft över 20 % av Ukrainas energi.</p>

  Kärnkraften svarat för 50% av elproduktion.  Det är den 3:e största andelen, bara Frankrike och Slovakien hade en högre andel. Det största kärnkraftverket i Europa finns i Ukraina.</p>

  Tjernobylkatastrofen 1986 i norra Ukraina var världens allvarligaste kärnkraftsolycka. En explosion och brand släppte ut stora mängder radioaktiv förorening i atmosfären, som spred sig över stora delar av västra Sovjetunionen och Europa. Det anses vara den värsta kärnkraftsolyckan i historien.</p>

  ##f=3&t=title&a=media/Kraftverk_Ukraina.jpg&ta=Kraftverk Ukraina&b=Kärnkraftverket Zaporizhzhia i Ukraina&p=h&w=50##</p>

  Brist på kol för Ukrainas koleldade kraftverk på grund av kriget i Donbass och en avstängning av en av de sex reaktorerna i Zaporizhzhia kärnkraftverk, norr om Krym (Krim),  ledde till strömavbrott i hela landet i december 2014.</p>

  Ukraina importerade tidigare sitt kärnbränsle uteslutande från Ryssland, men får från 2008 även kärnbränsle från Westinghouse. Sedan 2014 växte Westinghouses andel av importen till mer än 30 %. 2018 förlängdes Westinghouses kontrakt att leverera bränsle till 2025. Olja och naturgas tillhandahåller resten av landets energi; dessa importeras också från fd Sovjetunionen. ##f=1&ta=Nuclear power in Ukraine, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&l=2&t=Reaktorteknik&d=2022-02-10##</p>

  Ukrainas kärnkraftverk använder tekniken “vatten-vatten-energireaktor” (VVER). Den är en ursprungligen utvecklad OKB Gidropress i Ryssland. Tekniken utvecklades ursprungligen före 1970-talet och har kontinuerligt uppdaterats. </p>

  Som ett resultat är namnet VVER associerat med en mängd olika reaktorkonstruktioner som sträcker sig från generation I till moderna generation III+. Effekten sträcker sig från 70 till 1300 MWe, med konstruktioner på upp till 1700 MWe under utveckling. </p>

  VVER-kraftverk har mestadels installerats i Ryssland och fd Sovjetunionen, men även i Kina, Tjeckien, Finland, Tyskland, Ungern, Slovakien, Bulgarien, Indien, Iran och Ukraina. Länder som planerar att införa VVER-reaktorer inkluderar Bangladesh, Egypten, Jordanien och Turkiet. ##f=1&ta=VVER, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=Uranproduktion&d=2022-02-10##</p>

  Kazakhstan har i särklass den största produktionen av uran i världen. 2020 tillverkades närmare 20.000 tom uran.</p>

  Kazakhstan 19.451
  Canada 3.885
  Australia 6.203
  Namibia 5.413
  Uzbekistan 3.500
  Niger 2.991
  Russia 2.846
  China 1.885 ##f=1&ta=Uranium Production Figures, 2011-2020 &d=2021-09-00##</p>

  ##f=2&t=Avfall och återvinning&d=ändringsdatum##</p>

  I dagens kärnkraftverk brukar bränslet användas i fem år i reaktorn innan det tas ut. Då behöver nytt bränsle tillföras. Men det använda bränslet innehåller fortfarande klyvbart material. Det är bara ungefär fem procent av det uran som förbrukas under driften. Resten blir avfall.</p>

  Dagens kärnkraftverk gör energi främst av uran-235. Resten av bränslet består av uran-238, som till stor del sönderfaller till plutonium.</p>

  I fjärde generationens kärnkraft, SMR, är tanken avfallet ska återvinnas och bli nytt kärnbränsle. Då kan upp till 99 procent av energivärdet i naturligt uran utvinnas. Samtidigt skulle halveringstiden på det slutliga avfallet, som måste slutförvaras, minskas från 100 000 till cirka 1 000 år.##f=1&ta="Mängden uppgrävt uran räcker i 10 000 år&rdquo;, Ny teknik (2021-06-01)</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=Small Modular Reactor - SMR&d=ändringsdatum##</p>

  En Small Modular Reactor särskiljer från dagens stora kärn­kraftverk är att den levererar stabil och fossilfri el, men mer flexibelt och utan att ta upp lika mycket plats. även säkerhets­systemet i en SMR är annorlunda, där ett så kallat passivt säkerhets­system innebär att om en incident skulle inträffa så kyler reaktorn ner sig själv, utan att vara beroende av någon yttre elförsörjning.  </p>

  Se vidare Kärnkraft -SMR</a></strong></p>

  ##f=2&t=Frankrike&d=2022-10-15##</p>

  Frankrike får cirka 70 % av sin el från kärnenergi, på grund av en långvarig politik baserad på energisäkerhet. Cirka 17 % av Frankrikes el kommer från återvunnet kärnbränsle.</p>

  Regeringens politik, som fastställdes under en tidigare administration 2014, syftade till att minska kärnkraftens andel av elproduktionen till 50 % till 2025. Detta mål försenades 2019 till 2035. I februari 2022 tillkännagav Frankrike planer på att bygga sex nya reaktorer och att överväga att bygga ytterligare åtta.</p>

  Frankrike är världens största nettoexportör av el på grund av dess mycket låga produktionskostnad, och tjänar över 3 miljarder euro per år på detta.</p>

  Landet har varit mycket aktivt med att utveckla kärnteknik. Reaktorer och särskilt bränsleprodukter och tjänster har varit en betydande export.##f=1&ta=Nuclear Power in France, World Nuclear Assoxiation</a>&d=2022-09##</p>

  Problem med Frankrikes kärnkraftstunga energistrategi väcker allvarliga frågor. Frankrike är en långvarig källa till nationell stolthet och producerar ungefär 70 % av sin el från en kärnkraftsflotta på 56 reaktorer, alla drivna av det statliga bolaget EDF. Under de senaste månaderna har dock mer än hälften av EDF:s kärnreaktorer stängts av på grund av korrosionsproblem, underhåll och tekniska problem.##f=1&ta=France’s nuclear energy strategy — once its pride and joy — faces big problems this winter, CNBC (2022-10-05)</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=Estland&d=2022-04-23##</p>

  Estniska Fermi Energia och kanadensiska Ontario Power Generation och har tecknat ett samarbetsavtal för att utveckla ett byggprogram för små modulära reaktorer i Estland.##f=1&ta=Fermi Energia to cooperate with Canadian firm, WNN </a>&d=2022-04-13##</p>

  ##f=2&t=Slutförvaret&d=2021-12-08##</p>

  ##f=3&t=title&a=media/Slutförvaret.png&ta=Slutförvaret&b=Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall</a>&p=h&w=50##</p>

  Riksdagen fastställde 1977 en så kallade villkors­lagen som innebar att inga nya reaktorer fick tas i drift utan att kärn­krafts­bolagen kunde visa att hanteringen av det hög­aktiva avfallet i kärn­bränslecykeln kunde ske på ett säkert sätt. För att hantera denna uppgift gick kärnkrafts­företagen samman och bildade SKB, Svensk Kärn­bränsle­hantering AB. ##f=1&ta=Vi tar hand om det svenska radioaktiva avfallet Svensk Kärnbränslehantering</a>&d=källans datum##, med uppdrag att ta hand om det svenska radio­aktiva avfallet.</p>

  SKB har sedan utvecklat metoder för slut­förvaring av högaktivt avfall genom geologisk förvaring och började utveckla KBS-metoden (kärn­bränsle­säkerhet). Slutförvaring av radioaktivt avfall kräver olika metoder beroende på halve­ringstid och ämne. I Sverige finns sedan 1980-talet planer på geologisk slut­förvaring, alltså slut­förvaring i berg­grunden. ##f=1&ta=Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige, Wikipedia</a>&d=källans datum## ##f=1&ta=Slutförvaring av radioaktivt avfall, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>

  Nu mellan­lagras använt kärn­bränsle från svenska kärn­kraftverk i CLAB - Centralt mellan­lager för använt kärn­bränsle. Först efter trettio till fyrtio år har radio­aktiviteten och värme­utvecklingen avtagit så mycket att bränslet kan flyttas till ett förvar i berg utan aktiv kylning.</p>

  SKB ansökte 2011 om till­stånd för att bygga slut­förvaret i Forsmark, östhammar Förutom ansök­ningarna enligt kärn­teknik­lagen (för förvaret i Forsmark och inkapslingen i Oskarshamn) till Strål­säkerhets­myndigheten ansökte SKB hos Mark- och miljö­domstolen tillstånd för slutförvaret enligt miljö­balken.</p>

  Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) meddelade i ett remissvar 2021-10-15 att de i remissen ingående studierna inte medför några skäl till att ändra myndighetens tidigare bedömningar kring SKB:s förutsättningar att uppfylla SSM:s föreskriftskrav. ##f=1&ta=Strålsäkerhetsmyndigheten svarar på remiss om slutförvar vid Forsmark, Strålskyddsmyndigheten (2021-10-15)</a>&d=källans datum##</p>

  Mark- och miljödomstolen lämnade sitt yttrande till regeringen den 13 november 2019 i vilket de tillstyrker ansökan.</p>

  Det är regeringen som, efter inkomna yttranden från Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen, fattar beslut om tillstånd respektive tillåtlighet ska medges eller inte.##f=1&ta=Slutförvar för radioaktivt avfall och använt kärnbränsle, SAtrålskyddsmyndigheten (2021-08-30)&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=Studsvik&d=ändringsdatum##</p>

  Företaget Studsvik erbjuder ingenjörs- och konsult­tjänster inom bränsle- och material­provning, programvara för bränsle­optimering och härd­övervakning liksom hantering av risker under hela livscykeln, avveckling av kärn­krafts­anläggningar och metod­utformning för hantering av radio­aktivt avfall.</p>

  Studsvik Scandpower är experter på kärnbränsle och reaktor­fysik och anlitas av fler än hälften av världens kärn­kraftverk för hanteringen av kärn­bränsle­cykeln.</p>

  Studsvik erbjuder teknologi­licensöverföring av patenterade teknologier för avfalls­behandling. Det gör det möjligt för mot­tagaren att bygga, äga och driva sin egen avfalls­hanterings­anläggning med Studsviks teknik.</p>

  Studsvik levererar tjänster till kärn­kraftsindustrin inom områdena strålskydd,  avveck­ling, demontering och dekonta­minering till kunder i Tyskland, Schweiz, Belgien, Nederländerna och Sverige.</p>

  Företaget grundades som AB Atomenergi 1947. Syftet var att konstruera experiment­reaktorer och utveckla metoder för att utvinna uran från svenska fyndigheter. Företaget bildades gemensamt av staten och industrin. Efter att successivt ha fått en annan inriktning bytte företaget namn till till Studsvik AB 1987. ##f=1&ta=Studsvik</a>&d=källans datum##  ##f=1&ta=Atomenergi</a>&d=källans datum## ##f=1&ta=Studsvik &ndash; internationell hubb för kärnteknik, Energiforsk (2021-03-09)</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=Fusionsenergi&d=2022-12-13##</p>

  Fusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor. På grund av de små atomkärnornas låga bindningsenergi per nukleon kan man "tjäna" (frigöra) energi om man slår ihop två små kärnor till en tyngre. För att fusion ska kunna ske måste först extrema temperaturer och tryck uppnås,</p>

  Fusionsenergi har möjligheten att i framtiden bidra till en koldioxid­fri energi­produktion med stor potential. Problemet är att det hittills krävts mer energi att hålla igång processen än vad det gått att utvinna.</p>

  Fusionskraften, som imiterar den process som driver solen och stjärnorna &ndash; utlovar en nästan gränslös koldioxid­fri energi­källa på lång sikt. Den har för­mågan att möta den globala ökningen av efter­frågan på el som förväntas under de kommande decennierna.##f=1&ta=Fusionsenergi presenterades vid COP26:  Gamechanger för vår globala energiframtid, Energinyheterna (2021-11-11)</a>&d=källans datum##</p>

  Lawrence Livermore</strong>
  Vid laboratoriet Lawrence Livermore ska man för första gången ha lyckats göra en nettovinst rent energimässigt. ##f=1&ta=Uppgifter om genombrott för fusion – efter 70 års kamp</a>&d=2022-12-13##</p>

  US Department of Energy har meddelat uppnåendet av fusionständning vid Lawrence Livermore National Laboratory. Det är ett stort vetenskapligt genombrott som kommer att bana väg för framsteg inom nationella försvar och framtiden för ren kraft.</p>

  Ett team genomförde det första kontrollerade fusionsexperimentet i historien för att nå denna milstolpe, även känd som vetenskaplig energi breakeven. Det innebär att den producerade mer energi från fusion än laserenergin som användes för att driva den. ##f=1&ta=National Ignition Facility achieves fusion ignition, Lawrence Livermore, US</a>&d=2022-12-13##</p>

  JET</strong></p>

  Forskare vid anläggningen Joint European Torus (JET) i Storbritannien lyckades forskarna få ut 59 megajoule under en reaktion som pågick fem sekunder.##f=1&ta=Milstolpe nådd i jakten på fusionsenergi: &rdquo;Jättekliv&rdquo;</a>&d=2022-02-09##</p>

  JET är en sameuropeisk fusionsforskningsanläggning i Culham i Storbritannien med världens hittills största tokamak-reaktor. Den är världens största och mest framgångsrika experimentanläggning för fusionsforskning.</p>

  år 1970 beslutade EU att den skulle byggas. år 1978 var den färdig. år 1991 tog man ett stort steg inom fusionsforskningen när man för första gången skapade fusion. år 1997 skapade man 16 megawatt av fusionsenergi efter att man tillfört 24 megawatt. Den gav då tillbaka 65 % av energiåtgången.</p>

  ITER</strong></p>

  I södra Frankrike byggs ITER världens största tokamak, en magnetisk fusionsenhet som ska visa genomförbarheten av fusion som en storskalig energikälla baserad på samma princip som driver solen. ITER blir den första fusionsenheten som producerar nettoenergi och som upprätthåller fusion under långa tidsperioder. </p>

  ##f=2&t=Koldioxid och hållbarhet&d=ändringsdatum##</p>

  Kärnkraft genererar mindre kol­dioxid­utsläpp under sin livs­cykel än för­ny­bara energi­källor, enligt en ny FN-rapport.</p>

  UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa) säger att kärn­kraft har det lägsta kol­dioxid­avtrycket, mätt i gram kol­dioxid­ekvivalenter per kWh el jämfört med någon annan av de tekniker som under­söktes.</p>

  Både kärnkraft och förny­bara energi­källor släpper ut noll utsläpp under själva produktionen men alla energi­källor producerar kol­dioxid i olika skeden, som under konstruktion, drift och avveckling.##f=1&ta=FN-rapport: Kärnkraft släpper ut mindre utsläpp än förnybart, Tidningen Näringslivet</a>&d=källans datum## ##f=1&ta=UN hails nuclear as the lowest carbon electricity source, Energylivenews</a>&d=källans datum## ##f=1&ta=Technology Brief Nuclear Power, pdf (2021-08)</a>&d=källans datum##</p>

  Det finns inget som hindrar kärnkraftens inkludering som hållbar i EU:s taxonomi för hållbara verksamheter. Detta enligt en ny rapport från EU:s gemensamma forskningscenter, JRC. I rapporten på 387 sidor utreds kärnkraftens livscykel ur flera hållbarhetsaspekter, med särskilt fokus på miljö och klimat. ##f=1&ta=Inga hinder att klassificera kärnkraften som hållbar, Energiforskl (2021-06-04)</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=EU&d=ändringsdatum##</p>

  Det har blåst upp till ny strid i EU om kärnkraften. Ett hundratal EU-parla­men­tariker kräver i ett brev till EU-kommis­sionen att kärn­kraften ska klassas som ett håll­bart alternativ för att klara klimat­omställningen. Men flera EU-länder bland dem österrike och Tyskland säger nej. </p>

  ##f=2&t=Kärnkraft i Sverige&d=2022-03-28##</p>

  ##f=2&t=Vattenfall&d=2022-10-21##</p>

  Vattenfall bedömer att bolagets existerande fem reaktorer borde vara möjliga att köra till 2060 i stället för 2040, som var den tidigare bedömningen. Men det är för sent att återstarta Ringhals 1 och 2.</p>

  Hittills har antaganden och planeringen för de fem reaktorer som producerar för bolaget – två i Ringhals och tre i Forsmark – varit att de har en livslängd på 60 år. Det innebär till 2040. Men det är högst troligt att de går att underhålla och anpassa för ytterligare några decenniers drift.##f=1&ta=Vattenfall: Reaktorer kan köras längre, TT</a>&d=2022-10-20##</p>

  ##f=2&l=2&t=Kärnfull&d=2022-03-28##</p>

  Kärnfull Next är en ny aktör på kärnkraftsmarknaden. Det kan med kort varsel bygga flera småskaliga reaktorer.  Kärnfull Next svarar för planering, finansiering, tillståndshantering och byggande. Sedan tar kunden hand om driften.  Företaget har uppbackning av mångmiljardären Mohammed Al-Amoudis företag Corespring. </p>

  Det finns ett stort antal företag som utvecklar och levererar SMRs. Kärnfull Next har valt att samarbeta med GE Hitachi. </p>

  Kärnfull next har tre projekt igång med fyra reaktorerna som producerar 1,2 GW, vilket kan jämföras med den helt nya finska superreaktorns 1,6 GW. </p>

  Den första reaktorn kan vara i drift så tidigt som 2029, om lagstiftning är på plats och tillståndshanteringen hanteras blixtsnabbt. ##f=1&ta=Så nära är Sverige ny kärnkraft &ndash; ödesval för svensk industri, Tidningen Näringlivet</a>&d=2022-03-22## ##f=1&ta=This is next-gen nordic nuclear</a>&d=källans datum##</p>

  ##f=2&t=Politiska partierna&d=2022-01-16##</p>

  ##f=2&t=Energiöverenskommelsen&d=ändringsdatum##</p>

  2016 slöts en energiöverenskommelse mellan fem partier: S, MP, C, M och KD. överenskommelsen byggde vidare på en uppgörelse mellan allianspartierna från 2009.</p>

  2016 års överenskommelse innebar att kärnkraften fick skattelättnader samtidigt som havsbaserad vindkraft skulle få ekonomiskt stöd. En målsättning formulerades om att 2040 ska det svenska elsystemet bygga på förnybara källor, vilket inte inkluderar kärnkraften. Samtidigt innebär det inget förbud mot att driva kärnkraften vidare även efter det årtalet.</p>

  M och KD har sedan hoppat av överenskommelsen med argumentet att de vill se ett nytt mål om fossilfri el, vilket skulle inkludera kärnkraften. Därmed finns det fyra partier i riksdagen (M, KD, L och SD) som vill ge energipolitiken en ny inriktning med en mer positiv syn på kärnkraften.##f=1&ta=Energiöverenskommelsen, DN&d=2021-03-15##</p>

  ##f=2&l=2&t=Socialdemokraterna&d=ändringsdatum##</p>

  • Socialdemokraterna vill att kärnkraften successivt fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering. Dock är Sverige idag ett av världens mest kärnkraftberoende länder.</li>
  • Kärnkraften kommer att utgöra en viktig del av vår elproduktion för lång tid framöver. Den ska användas på ett säkert och effektivt sätt.</li>
  • Socialdemokraterna vill arbeta för en ordnad övergång där kärnkraften successivt ersätts med förnybar energi och energieffektivisering. Vi ska ha ett väl fungerande och konkurrenskraftigt elsystem även när kärnkraften är borta. ##f=1&ta=Socialdemokraterna</a>&d=källans datum##</li> </ul>

    ##f=2&l=2&t=Moderaterna&d=ändringsdatum##</p>

    • Sverige ska satsa på alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, samt på forskning och demonstrationsanläggningar.</li>
    • Kärnkraften ska kunna vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under lång tid. ##f=1&ta=Moderaterna</a>&d=källans datum##</li>
    • Kärnkraften behövs om vi ska nå våra klimatmål", säger Tomas Tob&eacute;, EU-parlamentariker för Moderaterna.</li> </ul>

      ##f=2&l=2&t=Kristdemokrafterna&d=ändringsdatum##</p>

      Sveriges behov av elenergi kommer öka om vi ska klara omställningen till ett fossiloberoende samhälle. Därför behöver vi investera i ny kärnkraft. Morgondagens kärnkraft har potential att vara både säkrare och mer effektiva än dagens. Kristdemokraterna vill därför säkerställa att inte fler reaktorer läggs ner och att investeringar i ny och uppgraderad kärnkraft inte hindras. Utan investeringar i kärnkraft kommer Sverige inom en relativt nära framtid tvingas importera smutsig kolkraft från Tyskland. Vi vill öka stödet till forskning inom kärnkraftsområdet och ta fram en svensk färdplan för en ny kärnkraftsgeneration, den så kallade fjärde generationens kärnkraft.</p>

      ##f=2&l=2&t=Liberalerna&d=ändringsdatum##</p>

      • Vi vill ha ett 100 procent fossilfritt elsystem.</li>
      • Kärnkraften behövs för klimatets skull</li>
      • Gärna förnybart men i kombination med stabil kärnkraft och vattenkraft</li>
      • Mer marknad &ndash; nej till subventioner</li>
      • Forskning och utveckling av nästa generations kärnkraft##f=1&ta=Liberalerna</a>&d=källans datum##</li> </ul>

        ##f=2&l=2&t=Sverigedemokraterna&d=ändringsdatum##</p>

        • Sverige bör minska sitt oljeberoende och sina utsläpp av växthusgaser. Den enskilt viktigaste åtgärden för att främja detta är att bevara och utveckla kärnkraften.</li>
        • Framtiden kräver en ren och pålitlig elförsörjning till rimligt pris. Därför ska kärnkraften utvecklas inte avvecklas. </li>
        • Utsläpp av växthusgaser minskas mest effektivt genom bevarande och utveckling av kärnkraften, energiforskning och genom internationella insatser. ##f=1&ta=A till ö, Sverigedemokraterna</a>&d=källans datum##</li> </ul>

          EU borde inkludera kärnkraften i sin &rdquo;gröna taxonomi&rdquo; och bana väg nya reaktorer. Mindre och säkrare kärnkraftsreaktorer skulle generera mindre avfall och hjälpa världen bli av med kolberoendet.##f=1&ta=DN Debatt. &rdquo;Klassa kärnkraft som hållbar energikälla&rdquo;,  Jessica Stegrud (SD), Europaparlamentariker</a>&d=2021-10-31##</p>

          ##f=2&l=2&t=Centerpartiet&d=ändringsdatum##</p>

          Vi står bakom målet att Sveriges energisystem ska vara 100 % förnybart till år 2040. Det betyder inte att vi ska stänga kärnkraftverk med politiska beslut. Vi ser redan idag hur kärnkraften har svårt att klara sina investeringskostnader och fasas ut av ekonomiska skäl. Det finns därför ingen anledning för skattebetalarna att betala för utfasningen.##f=1&ta=Kärnkraft, Centerpartiet</a>&d=källans datum##</p>

          ##f=2&l=2&t=Medborgerlig samling&d=ändringsdatum##</p>

          Nästa generations kärnkraft, kallad fjärde generationen (Gen IV), är en ny typ av reaktorer som kan drivas på uttjänt kärnbränsle. De ger mindre långlivat avfall och minskar behovet av uranbrytning. Vi vill arbeta för att utveckla denna nya typ av kärnkraft.</p>

          I väntan på fjärde generationens kärnkraft är det nya konceptet med små modulära reaktorer (SMR) intressant. Detta gör det möjligt att snabbt och kostnadseffektivt bygga reaktorer på 50-100 MW.</p>

          Eftersom landet behöver baskraft måste våra nuvarande kärnkraftverk fortsätta att köras tills de når sin maximala livslängd.##f=1&ta=Behåll befintlig kärnkraft och utveckla ny, Energi, Medborgerlig samling</a>&d=källans datum##</p>