| Klimatfakta.info |
2022-08-02
EU är i betydande grad en organisation för anpassning till klimatförändringar. Det sker genom omfattande lagstiftning som är tvingande för medlemsländerna. Dock har inte EU medel att bestraffa länder som inte följer dess beslut.
##f=3&t=title&a=media/EU-loggan.jpg&ta=text med länk&b=EUs logotype&p=h&w=30##</p>
Europeiska unionen (EU) är en union mellan 27 europeiska stater och det mest långtgående överstatliga samarbetet i världen. ##f=1&ta=Europeiska unionen, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>
##f=2&t=Fördragen&d=ändringsdatum##</p>
Europeiska unionen vilar på rättsstatsprincipen. Det betyder att allt som EU gör utgår från de fördrag som frivilligt och demokratiskt har godkänts av alla EU-länderna. Om ett politikområde till exempel inte nämns i något fördrag kan kommissionen inte föreslå någon lag på det området.</p>
Ett EU-fördrag är ett bindande avtal mellan EU-länderna. Fördraget anger EU:s mål, vilka regler som gäller för EU-institutionerna, hur beslut ska fattas samt förhållandet mellan EU och medlemsländerna.</p>
Fördragen ändras för att EU ska bli effektivare och öppnare, för att förbereda inför anslutningen av nya medlemsländer och för att införa nya samarbetsområden, som den gemensamma valutan.</p>
Med stöd i fördragen antar EU:s institutioner lagar som medlemsländerna sedan genomför. ##f=1&ta=EU-fördragen, EU</a>&d=källans datum##</p>
##f=2&t=Europeiska unionens funktionssätt&d=2022-08-02##</p>
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget eller FEUF), ibland förkortat som funktionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionen.</p>
EUF-fördraget upprättades ursprungligen genom Romfördraget. Det har sedan dess ändrats ett flertal gånger, bland annat genom fusionsfördraget, europeiska enhetsakten, Maastrichtfördraget, Amsterdamfördraget, Nicefördraget och Lissabonfördraget.</p>
EUF-fördraget reglerar allmänna principer och bestämmelser, institutionella bestämmelser samt unionens inre och yttre åtgärder. Bland annat innehåller fördraget de rättsliga grunderna för när Europaparlamentet och Europeiska unionens råd kan lagstifta.##f=1&ta=Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>
##f=4##</p>
##f=2&t=EUs organisationer&d=ändringsdatum##</p>
##f=2&t=EU-kommissionen&d=ändringsdatum##</p>
##f=3&t=title&a=media/von der Leyen.png&ta=text med länk&b=EU-kommissions ordförande Ursula von der Leyen&p=h&w=50##</p>
Europeiska kommissionen, även känd som EU-kommissionen, är den verkställande institutionen inom Europeiska unionen. Den består av en unionsmedborgare från varje medlemsstat, även kallade ”kommissionärer”. Kommissionen kan förenklat liknas vid en regering.</p>
Kommissionen ansvarar för att utarbeta lagförslag som främjar unionens allmänna intressen, och för att genomföra de antagna lagarna på europeisk nivå efter att de har godkänts av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Den övervakar medlemsstaternas tillämpning av unionens fördrag och unionsrätten, under kontroll av EU-domstolen, med möjlighet att inleda överträdelseförfarande mot medlemsstater som inte fullföljer sina åtaganden.</p>
Kommissionen representerar även unionen i dess internationella förbindelser. I enlighet med principen om parlamentarism är kommissionen kollektivt ansvarig inför Europaparlamentet, som genom en misstroendeförklaring kan avsätta den. Parlamentet granskar kommissionens förvaltning av unionens budget och beviljar årligen ansvarsfrihet mot bakgrund av rapporter från Europeiska revisionsrätten.##f=1&ta=European Commission, EU</a>&d=källans datum##</p>
Kommissionen leds av en ordförande, som sedan den 1 december 2019 är Ursula von der Leyen (EPP). Den nuvarande kommissionen von der Leyen tillträdde med hänsyn till Europaparlamentsvalet 2019 och dess mandatperiod sträcker sig fram till den 1 november 2024, då en ny kommission kommer att tillträda med hänsyn till Europaparlamentsvalet 2024.##f=1&ta=Europeiska kommissionen, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>
##f=2&t=EU-parlamentet&d=2022-01-11##</p>
Europaparlamentet (EP), även känt som EU-parlamentet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europeiska unionens råd. Parlamentet, som består av 705 ledamöter, väljs genom allmänna och direkta val vart femte år, och företräder unionsmedborgarna direkt på unionsnivå. Parlamentet kan förenklat liknas vid ett underhus i ett tvåkammarsystem.</p>
Parlamentet ansvarar för att, tillsammans med rådet, lagstifta och anta unionens årliga budget. Lagförslag läggs i regel fram av Europeiska kommissionen och måste godkännas av både parlamentet och rådet för att antas. Parlamentet utövar även viss parlamentarisk kontrollmakt över kommissionen, med möjligheten att avsätta den genom en misstroendeförklaring. En ny kommission kan inte tillträda utan att först ha genomgått utfrågning och godkännande av parlamentet.</p>
Parlamentet leds av en talman. Det var till nyligenDavid Sassoli, som dock plötsligt avled. (PES)##f=1&ta=Konservativa väljer maltesiska som talmanskandidat för EU-parlamentet</a>&d=2021-11-06##. Ledamöterna är organiserade efter politisk tillhörighet i olika politiska grupper, och inte efter nationalitet. De utses genom direkta val; det senaste ägde rum den 23–26 maj 2019 och nästa är planerat till den 6–9 juni 2024. Europaparlamentets officiella säte ligger i Strasbourg, Frankrike, men parlamentet har även förberedande och kompletterande sammanträden i Bryssel, Belgien.</p>
##f=2&t=EU-nämnden&d=ändringsdatum##</p>
Riksdagen bestämmer svensk politik i ministerrådet fastställs av riksdagen. Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd Sveriges förhandlingsposition inför möte i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd.</p>
Regeringen och riksdagens EU-nämnd har som regel varit överens. När EU-nämnden går emot regeringen förväntas regeringen följa det. 2021 vägrade dock regeringen driva EU-nämndens ståndpunkt om kärnkraft.##f=1&ta=EU-nämnden, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>
##f=2&t=Subsidiaritetsprincipen&d=ändringsdatum##</p>
Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna styr utövandet av EU:s befogenheter. Syftet med subsidiaritetsprincipen är att – på de områden där EU inte har exklusiva befogenheter – värna medlemsstaternas möjlighet att fatta beslut och vidta åtgärder, liksom att ge unionen rätt att ingripa om målen för en planerad åtgärd inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan bättre kan uppnås på unionsnivå ”på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar”. Avsikten med att skriva in subsidiaritetsprincipen i EU:s fördrag var alltså att föra utövandet av befogenheterna till en nivå som ligger så nära medborgarna som möjligt, i enlighet med den närhetsprincip som dessutom anges i artikel 10.3 i EU-fördraget.##f=1&ta=Subsidiaritetsprincipen, EU</a>&d=källans datum##</p>
I informativt syfte kompletterades Lissabonfördraget med en så kallad konsoliderad version av EU:s fördrag. I denna versions Avdelniong II, Bestämmelser om demokratiska principer anges i punkt 10.3 "Varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv. Besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.##f=1&ta=Konsolideras version av fördraget om Europeiska Unionen</a>&d=källans datum##</p>
##f=2&t=Lissabonföredraget&d=2022-05-17##</p>
I Lissabonfördraget står vad EU kan och inte kan göra och hur EU-länderna ska arbeta tillsammans. Lissabonfördraget är en omarbetning av den Europeiska institutionen som upprättades i Rom 2004. EU sammanfattar själv de viktigaste förändringarna som:</p>
”Mer makt till Europaparlamentet, enklare omröstningsregler i rådet, medborgarinitiativet, en permanent ordförande i Europeiska rådet, en ny utrikesrepresentant och en ny utrikestjänst.</p>
I Nicefördraget 2001 blev det tydligt att unionens rättsliga struktur behövde reformeras eftersom EU stod inför en utvidgning. 2007 samlades Europeiska rådet i Bryssel för att nå en uppgörelse om grunderna för ett nytt fördrag. Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon, Portugal, av EU-länderna den 13 december 2007.</p>
I Lissabonfördraget tillskapades befattningen ”Utrikesrepresentanten” eller ”Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik”. Detta är en hög befattning inom EU som utses av Europeiska rådet. Utrikesrepresentanten är vice ordförande i Europeiska kommissionen, ordförande i rådet för utrikes frågor samt leder och ansvarar för Europeiska utrikestjänsten. </p>
Tidigare hade EU haft ett halvårsvist roterande ordförandeskap för Europeiska rådet, men i stället kom nu en ordförande vald för två och ett halv år.</p>
Befogenheter enligt Lissabonfördraget</strong></p>
Lissabonfördraget innebar att den Europeiska Unionens befogenheter delas in i tre kategorier.</p>
I Lissabonfördraget ingår den 54 artiklar långa ”rättighetsstadgan” som fastslår medborgarnas politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Även ett europeiskt medborgarinitiativ skapades, vilket möjliggör för unionsmedborgare att kräva lagförslag från kommissionen.</p>
Det finns kritik mot Lissabonfördraget. Exempelvis valde Storbritannien, Irland och Danmark att stå utanför vissa samarbeten. En del kritiker menar att Lissabonfördraget skapar ett ännu större och överstatligt EU, samt att medlemsstaternas rättigheter till lagstiftning inskränks genom att de ej skall skapa egna lagar där EU redan har lagstadgat. ##f=1&ta=Lissabonföredraget&d=2022-05-17##</p>
##f=2&t=Sanktioner&d=2022-04-06##</p>
EU beslutar om sanktioner riktade mot länder, t.ex. Ryssland. Beslut om sanktioner tas rådet. Enhällighet krävs. ##f=1&ta=Adoption and review procedure for EU sanctions, EU</a>&d=källans datum## Ungern har meddelat att de inte stödjer ytterligare sanktioner mot Ryssland, vilket kan leda till att EU beslutar att frånta Ungern rösträtt enligt artikel 7 för brott mot yttrande- och tryckfrihetfrihet. ##f=1&ta=Europe vows new Russia sanctions over Bucha carnage. But Putin’s closest EU ally could doom that plan, Forbes</a>&d=2022-04-05##</p>
##f=2&t=Sveriges avgifter och bidrag&d=2022-04-07##</p>
Sverige har betalt i genomsnitt 35,5 miljarder kronor i medlemsavgift årligen och får tillbaka 13,7 miljarder kronor i EU-bidrag. Det blir netto 21,8 miljarder kronor per år, vilket är mindre än 0,5 procent av BNP.</p>
EU-avgiften under 2021-2027 blir enligt finansdepartementet oförändrad som andel av Sveriges totala ekonomi jämfört med budgetperioden 2014-2020, motsvarande 0,82 procent av BNI per år i genomsnitt. </p>
Översatt i kronor och ören blir den årliga EU-avgiften framöver enligt prognos 44,7 miljarder kronor när Sveriges särskilda rabatt är inräknad. ##f=1&ta=Sveriges EU-avgifter och bidrag, Europaportalen</a>&d=2021-08-21##</p>
##f=2&t=Fördragsändring&d=2022-05-22##</p>
En "Konferens om EU:s framtid" med "slumpmässigt" utvalda invånare i medlemsländerna, har lagt fram förslag om unionens framtid. Det består av 49 förslag och över 300 åtgärder de vill att EU vidtar. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat aåterkomma med skarpa förslag. De första nya förslagen kommer i september talet om tillståndet i unionen, säger von der Leyen.</p>
Von der Leyen anser att EU:s grundläggande regler i Lissabonfördraget kan behöva skrivs om. Hon menar att enhällighet på vissa nyckelområden inte längre är meningsfullt om vi vill kunna gå snabbare fram. EU bör spela en större roll – till exempel på hälso- och sjukvårdsområdet eller försvarsområdet, efter de senaste två årens erfarenheter.</p>
Emmanuel Macron är även han är för en fördragsändring. Han vill sammankalla ett konvent för att revidera fördragen och att frågan ska diskuteras av medlemsländernas stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet i juni. Han vill ändra vetorätten som medlemsländerna har i vissa frågor som utrikespolitik och att skattefrågor som något som bör ändras.</p>
Tyska regeringen har sagt att den vill ha ”en federal europeisk förbundsstat”.</p>
13 medlemsländer, bestående av länder från Norden, Baltikum och Öst- och centraleuropa, har meddelat man motsätter sig att maktbalansen mellan medlemsländerna, EU-parlamentet och kommissionen ändras.</p>
Sverige är positivt till att avskaffa den nuvarande vetorätten när det gäller utrikespolitik i EU. Den italienske premiärministern Mario Draghi och flera andra länder stöder detta. EU-kommissionen förre ordförande Jean-Claude Juncker har tidigare pekat på att det är möjligt att ta bort den nuvarande vetorätten i utrikes- och skattefrågor utan att ändra fördraget.##f=1&ta=Fördragsändring åter på tapeten i EU – Sverige alltjämt skeptiskt, Europaportalen</a>&d=2022-05-16##</p>
##f=2&l=2&t=Stöd för fördragsändring&d=2022-05-18##</p>
Sex EU-länder – Tyskland, Belgien, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Spanien – ställer sig försiktigt positiva till att skriva om unionens fördrag. I ett gemensamt brev ska länderna uppge sig vara “i princip öppna för nödvändiga fördragsändringar som definieras tillsammans”. Syftet är att kunna följa upp de rekommendationer som kom ut av den så kallade Framtidskonferensen. ##f=1&ta=Brussels Playbook: Treaty change not dead yet, Politico</a>&d=2022-05-18##</p>
##f=2&t=Social klimatfond&d=2022-04-07##</p>
EU-kommissionen vill skapa en utsläppshandel som omfattar även vägtransport och byggnader. Det får direkta konsekvenser för invånarna i EU då bensin- och dieselpriserna och kostnaden för att värma upp sitt boende väntas stiga. Detta slår extra hårt mot fattigare hushåll och fattigare medlemsländer. </p>
Därför föreslår kommissionen inrättande av en ny social klimatfond som ska stödja de mest drabbade i klimatomställningen. Pengarna i fonden, enligt förslaget drygt 72 miljarder euro, ska dels gå direkt till utsatta hushåll och företag, dels till investeringar i exempelvis bostadsisolering.</p>
Se även </strong>EU och klimatet</strong></a></p>
Enbart Unionen får lagstifta och anta bindande rättsakter. Medlemsstaternas får endast tillämpa unionens beslut.</li>
Medlemsstaterna får lagstifta om inte unionen redan har lagstiftat inom området.</li>
Unionen har möjlighet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas politik men kan inte stifta lagar inom området ifråga.</li>
</ul>
Mer att läsa
EU-nämndenklimatfakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 241012