| Klimatfakta.info |
2023-04-28
Produktion och konsumtion har stor inverkan på såväl den globala som nationella ekonomin inklusive klimatet.
Denna artikel gäller ekonomin i stort med inverkan också på klimatet. Se artikeln Klimatekonomi om ekonomi som mer direkt beror på eller påverkar klimatet.</p>
Nationalekonomi omfattar bland annat teorier om utbud och efterfrågan, räntesatser och internationell handel.##f=1&ta=Nationalekonomi, Wikipedia</a>&d=källans datum## Finansiell ekonomi omfattar bl.a. handelsutbyte utgörs av pengar eller värdepapper.##f=1&ta=Finansiell ekonomi, Wikipedia</a>&d=källans datum##</p>
Klimatförändringarna är motivet för att genomdriva förändringar i samhället även om de inte medför större nytta eller lägre kostnad. Det leder till en försämrad ekonomi för samhället.</p>
##f=4##</p>
Se även Klimatekonomi, Klimatfakta.info</a></strong></p>
##f=2&t=Misslyckad Euro&d=2023-04.28##</p>
##f=3&t=title&a=media/Christine Lagarde.png&ta=text med länk&b=Christine Lagarde, ECB&p=h&w=30##</p>
Vid besök av Christina Lagrande, chef för ECB, sa hon Euron har varit en mycket positiv erfarenhet för medlemsländerna och att Sverige är mycket välkommen att komma med. Men det har verkligen inte varit positivt och Sverige ska akta sig för att gå med.</span> ##f=1&ta=Svtplay, 20:25</a>&d=2023-04-28##</p>
Hur har euro-länderna skött sin ekonomi? Underskotten är enorma, Minst lika illa är att de är så ojämnt fördelade.</p>
##f=3&t=title&a=media/Statsskulder EU-länder 2022.png&ta=text med länk&b=Statsskulder EU-länder 2022, Europaportalen</a>&p=h&w=bredd##</p>
Sex länder har över 100% i statsskuld av BNP och det med dagens ränteläge, Till denna grupp hör flera av EUs största länder: Italien, Spanien och Frankrike Över 50% har 15 länder inkl Tyskland. Sverige hör till de bästa fem länderna med skuld under 25%. Med en gemensam valuta och ränta så blir det mycket svårt för de länder som ligger illa till att göra något åt saken.</p>
Någon förbättring är inte på gång. Det visar ländernas budgetunderskott 2022. Hela 11 länder har ett budgetunderskott över 3% (röda linjen) av BNP, vilket enligt nytt förslag inom EU kan leda till att kommissionen tar över styrningen. Till denna grupp hör Italien, Ungern (som dock har stora krav på EU), Rumänien, Malta, Spanien och Frankrike.</p>
##f=3&t=title&a=media/Budgetbalans 2022.jpg&ta=text med länk&b=Budgetbalans 2022, Europaportalen&p=h&w=bredd##</p>
##f=3&t=title&a=media/Inflation Europa.png&ta=text med länk&b=Inflation Europa, Ekonomifakta</a>&p=h&w=bredd##</p>
Den stora valutan Euro har inte klarat sig bättre än den lilla svenska, tvärtemot vad många påstår. Svenska kronan har utvecklats bättre under långa perioder och ligger just för tillfället jämsides.</p>
Det är inte bara dålig ekonomi att övergå till euron, utan än värre är att Sverige då tvingas ge upp ännu mer av sin självständighet.</p>
##f=2&t=Övergå inte till Euro&d=ändringsdatum##</p>
Tack vare att Sverige inte anslutit sig till Euron kan Sverige kontrollera sin penningpolitik och justera räntor och valutakurser för att möta sina ekonomiska behov.</p>
Om kronan är svagare än andra valutor blir svenska exportvaror billigare och därmed mer konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Det ökar exporten och därmed stärka den svenska ekonomin.</p>
Om Sverige skulle behöva ta till drastiska åtgärder för att stabilisera sin ekonomi, skulle en egen valuta göra det lättare att genomföra åtgärder som att devalvera valutan för att göra exportprodukter mer konkurrenskraftiga eller att införa kapitalkontroller för att hindra kapitalflykt.</p>
Att ha en egen valuta ger Sverige mer självbestämmande och frihet att fatta beslut om sin ekonomi blir mindre beroende av andra länder eller internationella organisationer.</p>
Svenska kronan har fallit i värde. Om kronans kurs faller för mycket kan Sverige vidta ett antal åtgärder för att stabilisera valutan och minska effekterna av kursfallet. Här är några exempel på åtgärder:</p>
Genom höjningen av räntan blir det mer attraktivt för investerare att köpa svenska kronor, vilket kan öka efterfrågan på valutan och därmed stärka kursen. </p>
Det har stor inverkan på kursen då många företag som handlar med Sverige behåller andra valutor om de har anledning att tro att kronan minskar i värde. Därmed sjunker värdet.</p>
Riksbanken kan använda sina valutareserver för att köpa svenska kronor och sälja utländsk valuta på valutamarknaden. Detta kan bidra till att öka efterfrågan på kronor och stärka valutakursen. Riksbanken kan också köpa svenska kronor på valutamarknaden tills kronans kurs stabiliseras.</p>
Regeringen kan stimulera svenska exportföretag att ta vara på de möjligheter som en svagare valuta innebär. Med ökad export ökar efterfrågan på kronor.</p>
Sverige kan också samverka med såväl EU som med andra internationella organisation för att stabilisera valutakursen, t.ex. genom att delta i valutainterventioner eller genom att samordna sin ekonomiska politik.</p>
Den lägre kronkursen beror på räntan i Sverige har legat på en historiskt låg nivå under en längre tid, vilket kan minska efterfrågan på svenska kronor. Även den osäkerhet som Corona-pandemien skapade har lett till att större valutor favoriserats.</p>
Under perioden 2016-2019 hade Sverige en överskott på handelsbalansen. År 2016 var överskottet 63,4 miljarder kronor, 2017 var det 97,7 miljarder kronor, 2018 var det 139,2 miljarder kronor och 2019 var det 165,2 miljarder kronor.</p>
Under 2020 påverkades handelsbalansen av pandemin och den globala ekonomiska nedgången som följde. Sveriges handelsbalans uppvisade ett underskott på 59,7 miljarder kronor under året. Nu 2023 är åter handelsbalansen positiv.</p>
</p>
Sverige har ett stabilt handelsöverskott, undantaget 2022, sedan många år vilket stärker kronan. Sverige är också ett politiskt stabilt land vilket minskar risken att behålla kronor.</p>
##f=2&t=Riksbanken&d=2022-09-23##</p>
Texterna nedan är hämtade från Riksbankens webb och speglar Riksbanken uppfattningar.</em></p>
Klimatförändringar, och de åtgärder som vidtas för att hantera dem, kan påverka förutsättningarna för Riksbankens förmåga att uppfylla sitt mandat. Riksbanken ska i sitt policyarbete dessutom verka för en hållbar utveckling i linje med riksdagens och regeringens ambitioner, förutsatt att detta inte åsidosätter Riksbankens uppgifter. Därför är det viktigt för Riksbanken att följa, förstå och beakta klimatförändringar i sitt arbete.</p>
##f=4##</p>
Riksbanken beaktar klimatförändringar i penningpolitiken, tillgångsförvaltningen, i arbetet med finansiell stabilitet och betalningsmarknad, men även i annan verksamhet. Riksbanken medverkar också aktivt i flera internationella samarbeten för att bidra till att minska riskerna med klimatförändringar.</p>
##f=2&t=Riksbankens forskning&d=2022-09-23##</p>
Riksbanken forskar om hur klimatförändringar påverkar ekonomin. Det står i dag klart att människan</p>
påverkar klimatet framförallt genom att släppa ut växthusgaser i atmosfären. Det står också klart att klimatförändringarna påverkar oss människor och våra ekonomier på ett antal olika sätt.</p>
Denna påverkan förväntas bli omfattande och det är därför viktigt att centralbanker och andra beslutsfattare har modeller och verktyg för att kunna göra prognoser och analysera olika policyåtgärder som de vill införa. Riksbankens forskare har bidragit till att ta fram modeller för det ändamålet. Forskningen ger bland annat indikativa beräkningar av hur BNP och konsumtion kommer att utvecklas beroende på var och hur koldioxidutsläpp beskattas i världen. Modellerna har bland annat använts av IMF för att göra prognoser.</p>
Eftersom kopplingen mellan klimat och ekonomi går via fossil energianvändning har Riksbanken fokuserat en stor del av sin klimatrelaterade forskning på att förstå hur energisektorn ska infogas i makroekonomiska modeller. Riksbankens forskning analyserar ifall teknisk utveckling kommer att kunna vara tillräckligt stark och medföra fortsatt hög tillväxt av BNP och konsumtion trots att vi måste använda mindre mängder fossila bränslen. Resultaten visar att vi kan förvänta oss en marginellt lägre tillväxt.</p>
Internationella regelverk och standarder som påverkar svenska finansmarknadens klimatarbete utvecklas i snabb takt. Även om många svenska finansiella företag gradvis har börjat anpassa sin kreditgivning, riskhantering och rapportering till att inkludera klimataspekter är det fortfarande ett fåtal företag som har processer på plats för hela kedjan av arbetet med att identifiera, mäta, bedöma och hantera klimatrisker.##f=1&ta=Hur arbetar Riksbanken med klimatrelaterade risker?</a> ##f=2&t=EU&d=2022-09-23##</p>
EU har beslutat att införa nya regler om hållbarhetsrapportering som främst berör finansmarknadsaktörer och större företag. Det införs även nya kriterier kring klassificering av verksamheter som ”miljömässigt hållbara”.</p>
En viktig del i de nya reglerna är att företag ska satsa på mer hållbara investeringar. De nya reglerna kommer att vara betydelsefulla för att reformera finansmarknaden hållbarhetsmässigt och förbättra tillgången till data och möjligheten att prissätta klimatrisker.</p>
De nya reglerna kommer sannolikt också att bidra till att minska möjligheten till så kallad grönmålning, det vill säga att företag försöker skapa en bild av sin verksamhet som miljövänlig genom exempelvis marknadsföring som överdriver enskilda miljövänliga insatser.</p>
Nyligen införde EU en ny förordning, disclosureförordningen, med krav på transparens om hållbarhetsinformation för bland annat finansmarknadsaktörer (som fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare). Disclosureförordningen började gälla från mars 2021 och betyder att finansmarknadsaktörer måste redovisa harmoniserad hållbarhetsrelaterad information om de verksamheter som de finansierar.</p>
I januari 2022 träder EU:s taxonomiförordning i kraft. EU:s taxonomi för hållbara investeringar innebär detaljerade regler för att bedöma om en verksamhet kan definieras som miljömässigt hållbar. Därmed blir det möjligt att identifiera och jämföra olika placeringar utifrån hur väl de bidrar till en hållbar ekonomi.##f=1&ta=Hur arbetar Riksbanken med klimatrelaterade risker?</a> ##f=2&t=Inflation&d=2023-02-09##</p>
Enligt Riksbanken behöver den globala uppvärmningen begränsas genom att minska konsumtionen av fossila bränslen. En viktig del i strategin för att uppnå detta är att göra det dyrare med sådan konsumtion jämfört med mer miljövänliga alternativ. Detta är en av anledningarna till att klimatomställningen kan komma att påverka inflationen. ##f=1&ta=Hur påverkar klimatomställningen inflationen? Riksbanken</a>&d=2022-04-13##</p>
Investeringar i ny teknik bidrar till högre efterfrågan i ekonomin och när den nya tekniken tas i bruk uppkommer positiva effekter på det aggregerade utbudet. De flesta av dessa effekter pekar på ett högre inflationstryck under omställningen, men hur inflationen kommer att utvecklas beror i slutänden på penningpolitiken.</p>
Konsumtionen av fossila bränslen fördyras dels genom energiskatter på konsumentpriser dels genom utsläppsrätter som fördyrar produktionen. Man kan förvänta sig följande huvudsakliga effekter som kan komma att påverka inflationen:</p>
##f=2&t=Penningpolitik&d=2022-09-23##</p>
Penningpolitik syftar till att pengar ska behålla sitt värde över tiden, något centralbanker vanligtvis försöker åstadkomma genom att påverka kostnaden för och tillgängligheten på pengar i ekonomin.</p>
Hur inflationen utvecklas bestäms i slutänden av penningpolitiken. Men inflationen påverkas kontinuerligt av konjunkturella och strukturella krafter som centralbanken ständigt måste beakta. Exempel på det senare är globaliseringen och digitaliseringen som haft en dämpande inverkan på inflationstrycket de senaste decennierna.</p>
Om klimatomställningen inledningsvis leder till ett högre inflationstryck och stigande inflation så uppkommer en utmaning för penningpolitiken: Att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet till så låga kostnader, i form av lägre efterfrågan, produktion och sysselsättning, som möjligt. Tiden spelar här en central roll: Ju längre inflationen får vara hög, desto större är risken att de påverkar förväntningarna långsiktigt, och desto större blir då de realekonomiska kostnaderna för att få ned inflationen igen.</p>
En specifik utmaning är alltså att försöka avgöra i vilken utsträckning inflationen kommer att öka varaktigt. Om de långsiktiga inflationsförväntningarna inte stiger, det vill säga att ekonomins aktörer ser prisökningarna som mer övergående, kan penningpolitiken lättare bortse från dem och avstå från att motverka dem med en stramare politik. Att bedöma hur högre energipriser och negativa utbudseffekter på sikt påverkar inflationen är i sig ingen ny utmaning, utan något som penningpolitiken alltid har behövt hantera från tid till annan.</p>
En möjlighet är också att investeringarna i ny teknik görs så snart och blir så omfattande att deras effekt på efterfrågan i ekonomin inte bara dämpar utan också dominerar den negativa utbudseffekten som uppstår när koldioxidintensiv teknik avvecklas. I ett sådant scenario blir nettoeffekten på aktivitetsnivån i ekonomin positiv och den högre inflationen blir i stor utsträckning efterfrågedriven. Avvägningen för penningpolitiken blir då lättare i och med att en stramare penningpolitik är motiverad för att dämpa både inflationen och efterfrågan.</p>
Under 2000-talet har energipriserna i KPIF (Konsumtprisidex med fast ränta9) ökat med i genomsnitt 3,9 procent per år samtidigt som KPIF exklusive energi har ökat med 1,4 procent. Inflationen mätt med KPI eller KPIF har ändå inte varit särskilt hög, 1,6 procent i genomsnitt. Att energipriserna har stigit snabbare än övriga priser har alltså inte gett upphov till svårigheter att hålla nere inflationen. Snarare har inflationen alltså tenderat att ligga i underkant av målet på 2 procent. </p>
##f=1&ta=Hur påverkar klimatomställningen inflationen?, Mikael Apel, Riksbanken</a>&d=2022-04-13##</p>
Inflation Sverige augusti 2022</strong></p>
##f=3&t=title&a=media/Inflation Sweden.png&ta=text med länk&b=Konsumentprisindex: Bostäder och nyttigheter (23 procent av totalvikten). Mat och icke-alkoholhaltiga drycker står för 14 procent; Transport för 14 procent; Fritid och kultur för 12 procent; Restauranger och hotell för 7 procent och Diverse varor och tjänster för 7 procent. Möbler, hushållsartiklar och underhåll; Kläder och skor; Alkoholhaltiga drycker och Tobak; Hälsa; Kommunikation och utbildning står för resterande 22,5 procent av totalvikten. Trading economics</a>&p=h&w=bredd##</p>
##f=2&t=Energikostnadernas del av konsumtionen&d=2022-09-23##</p>
En av förklaringarna till att de snabbare stigande energipriserna inte i större utsträckning har slagit igenom på inflationen är att vikten för energi i KPI-korgen har legat relativt konstant på 7-9 procent. Kostnaden för den genomsnittliga konsumentens energikonsumtion har alltså inte ökat i förhållande till kostnaden för andra produkter – den utgör inte en större del av konsumtionskorgen trots att relativpriset på energi har mer än fördubblats.</p>
Det är möjligt att den information man får genom att studera effekten på inflationen av de klimatåtgärder som olika länder hittills har infört inte är representativ för utvecklingen framöver. Den fortsatta klimatomställningen kommer att innebära att förbränning av fossila bränslen blir dyrare även för större länder, som har större betydelse för världsekonomin och som i många fall är mer beroende av fossila bränslen. Omställningen i olika länder kommer nu dessutom att ske mer eller mindre samtidigt, under en relativt kort tidsperiod. Det skulle kunna innebära att effekterna blir större. Exempelvis skulle prisökningarna på energi och den negativa utbudseffekten när koldioxidintensiv teknik avvecklas kunna bli mer märkbara för världsekonomin som helhet.##f=1&ta=Större effekt när stora länder ställer om?</a>&d=källans datum##</p>
Det är svårt att på förhand kvantifiera effekterna. Den mer exakta storleken på dem, när de har störst påverkan på inflationen och vilken deras sammanlagda effekt kommer att bli vid varje givet tillfälle bestäms av ett komplext samband mellan konsumtion, produktion och teknisk utveckling, och det faktum att takten i klimatomställningen i hög grad avgörs av framtida politiska beslut.##f=1&ta=Svårt att kvantifiera effekterna, Riksbanken</a>&d=källans datum##</p>
##f=2&t=Styrränta&d=2022-09-27##</p>
Inlägg på Facebook: SÄNK STYRRÄNTAN</p>
Kritiken växer mot Riksbankens tokiga höjning av styrräntan. En räntehöjnings primära syfte är att minska inflationen genom att minska på efterfrågan dvs våra möjligheter att betala mat, hyra, el och annat. Riksbanken vill också påverka avtalsrörelsen. Genom att utlova en lägre inflation ska arbetstagarsidan sänka sina lönekrav. </p>
Men det är ju inte så att flertalet svenskar har för för mycket pengar. Med räntebeslutet drabbas vi dessutom av dyrare lån. Företag tvingas minska personal och gå i konkurs. </p>
Det som driver inflationen inflationen är energikrisen och osäkerhet på grund av Putin krig. Och nog även på den växande krisen i Kina. Sedan har överdrivet generösa bidrag på grund av Covid bidragit. Det kan inte Riksbanken göra något åt.</p>
Därför bör Riksbanken återta sin skadliga höjning av räntan. Eller i vart fall inte genomföra ytterligare höjningar som banken hotar med.</p>
För det talar också att elkrisen minskar. Det är gaspriserna som styr elpriset, men nu är gaslagren full och priserna rasar. Normalpriset för gas var 75 i juni, steg sedan till 375 i slutet av augusti och har nu fallit till ca 180 EUR/MWh. Den kommer falla mer under hösten då gasimporten ökar från Norge, USA och flera andra känder.</p>
##f=2&t=Valutor&d=2022-09-27##</p>
Den svenska kronan är på historiskt låg nivåer mot dollarn. Den 27 september 2022 var kursen 11,31 kr per dollar. Den tidigare bottennotering var 2001 då kursen var 11:04 kronor per dollar. Såväl euron som pundet utvecklas på samma sätt. Det visar att det är dollarn som stärkts.</p>
Den svaga kronanan gör importen dyrare vilket leder till högre priser för konsumenter och företag. Det driver färmed även upp priset på importerad energi.</p>
Det låga kronvärdet gör att de svenska exportföretagen kan sälja sina produkter till lägre pris vilket bör stärka exporten.</p>
Snabba förändringar av kronans värde innebär spledes ganska stor omställning i ekonomin vilket i sig innebär en kostnad. En del verksamheter tvingas anpassa sig till lägre intäkter och företag som får ökade intäkter måste investera i ökad kapacitet.</p>
##f=3&t=title&a=media/Valutor.png&ta=text med länk&b=Dollarns värde i kronor (brunt), i euro (blått) och i pund (grönt) Trending Economics</a>&p=h&w=bredd##</p>
Forskning och analys, Riksbanken</a>&d=2022-05-04##</p>
Forskning och analys, Riksbanken</a>&d=2022-05-04##</p>
Mer att läsa
Ekonomiklimatfakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 241012