EU-kommissionen vill minska klimatkraven på industrin. Det omstridda förslaget om utsläppshandeln föreslås mildare krav på EU:s industrier och kraftbolag. Sverige är emot.
– EU-kommissionen går den fossilkramande industrin till mötes, dagens besked är chockerande dåligt, säger Centerpartiets Emma Wiesner som förhandlar dessa frågor för den liberala gruppen i EU-parlamentet
Europas länder och politiker har varit djupt splittrade i frågan. Länder som Italien och Polen och tyska industriföretag har tryckt på för stora förändringar. Sverige, Finland och Spanien har velat behålla systemet som det är.
Nu föreslår kommissionen mildare krav på företagen inom utsläppshandeln. Från 2031 ska utsläppen minskas med 3,7 procent per år, istället för tidigare 4,4 procent. Från 2036 blir kravet bara 1,7 procent per år.
EU-kommissionen: Trygga konkurrenskraft
EU-kommissionen menar att förändringen ska trygga konkurrenskraften hos Europas industrier, men försäkrar att EU:s utsläpp totalt fortfarande ska ner med 90 procent till 2040.
– Systemet ska få utsläppare att betala, men säkrar också pengar till investeringar i minskade utsläpp, säger kommissionen vice ordförande Teresa Ribera.
Man vill behålla en andel gratis utsläppsrätter efter 2030, men mottagande företag måste då också investera för minskade utsläpp.
Kommissionen vill också tillåta fler internationella koldioxidkrediter som länder kan köpa upp och ökade möjligheter att använda koldioxidlagring.
Intäkter till industrin
Både Sveriges regering och industri har varnat för denna typ av förändringar.
– Förslaget rubbar spelreglerna för alla företag som ligger i framkant och investerat i sitt klimatarbete. Regeringen kommer att kämpa med näbbar och klor, med svenskt näringsliv och industri i ryggen, mot denna uppluckring, skriver klimatminister Romina Pourmokhtari till SVT.
En förändring är att intäkterna från utsläppshandeln i mycket högre grad föreslås gå tillbaks till de industribranscher som betalar, och inte som idag ofta gå in i ländernas statsbudgetar.
Kristersson skrev brev
EU:s handel med utsläppsrätter gäller industrier, kraftbolag och allt större delar av flyg- och sjöfart och har ansetts vara en av den främsta förklaringen till att utsläppen inom sektorn nära halverats sedan 2005.
Statsminister Ulf Kristersson skrev brev till EU-kommissionen ordförande, och menade att förändringar i systemet betyder att EU:s länder tvingas kompensera med ännu hårdare klimatkrav på andra sektorer som transporter och skog – för att klara klimatmålen. Något Kristersson menade vore orimligt, och svårt att få folkligt stöd för.
Antisemitism är fördomar, fientlighet, hat eller diskriminering riktad mot judar just för att de är judar.
Antisemitism är ett samlingsbegrepp för fördomar, fientlighet, hat eller diskriminering riktad mot judar just för att de är judar. Det är en form av rasism och främlingsfientlighet som har en mycket lång och komplex historia.
Begreppet myntades i Tyskland under slutet av 1800-talet för att ge judehatet en "vetenskaplig" eller sekulär klang, men fenomenet är betydligt äldre än själva ordet. Här är en sammanfattning av hur antisemitism brukar delas upp historiskt och hur den tar sig uttryck:
Sverige kanske inte klarar EUs ESR-mål för bl.a. transporter. Det gör inte heller Tyskland, Frankrike och flera andra länder. ESR kräver 50% minskning till 2030 jämfört med 2005. Det Sverige gjort före detta datum räknas inte. Sverige har mycket låga utsläpp jämfört med övriga länder.
Sverige kanske inte klarar EUs ESR-mål. Det är obligatoriska mål som EU lagt på varje enskilt medlemsland. Målet gäller inrikestransporter, bostadsuppvärmning, jordbruk och mindre industrier.
Men Sverige är inte ensamt om att inte klara dessa mål. Detsamma gäller ytterligare 13 länder. Hit hör bl.a. Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna.
ESR-mål kräver 50% minskning till 2030 jämfört med 2005. Det innebär att allt Sverige gjort före detta datum inte räknas.
Sverige har mycket låga utsläpp i ton/person jämfört med övriga länder: Sverige 2,9 Danmark 5,6 Tyskland 4,8 Frankrike 4,3
Polen 4.0. Bara tre länder har lägre utsläpp än Sverige:, Malta (2,8), Bulgarien (2,7), Rumänien (2.6)
Klimatmålet ESR
ESR (Effort Sharing Regulation) är de nationella, juridiskt bindande klimatmål som EU har lagt på varje enskilt medlemsland för de sektorer som inte ingår i den stora utsläppshandeln (ETS). Det handlar främst om inrikestransporter, bostadsuppvärmning, jordbruk och mindre industrier.
Beslut om flerårsbudgeten 2028-2034 ska tas 2027. Kommissionen föreslår 1 984,9 miljarder för perioden. Det motsvarar 1,26% av medlemmarnas totala BNI. Budgeten för nuvarande period 2021-2027 uppgår till 1 074,3 miljarder euro. Budgeten för nästa sjuårsperid ökar alltså med 54%!
Rikare länder betalar mer
EU:s budget finansieras i huvudsak av EU-ländernas medlemsavgifter. Ett syfte med budgeten är att jämna ut skillnaden mellan rikare och fattigare regioner i EU och att finansiera delar av det europeiska jordbruket.
Inom EU har budgeten namnet Multiannual Financial Framework (MFF)
Rikare länder betalar mer än fattiga i medlemsavgift men Sverige har rabatt på sin avgift. De två största utgiftsposterna i budgeten går till regioner och till jordbrukare. Budgetens storlek motsvarar 1,02 procent av EU-ländernas BNP.
Beslut 2027
Kommissionen har presenterat sitt första förslag till nästa flerårsbudget för 2028 - 2034. Diskussionerna mellan EU-länderna har startat och de väntas nå en budgetuppgörelse under 2027.
Totalt uppgår den nya sjuårsbudgeten i förslaget till 1 984,9 miljarder euro och då ingår återbetalningen av lånen (168 miljarder euro) till EU:s stora återhämtningsfond efter coronapandemin. Storleken beror både inflationen, återbetalning av coronofonden och på att medlemsländerna har lagt till nya prioriteringar som säkerhet och konkurrenskraft.
Alla EU-länder har veto när unionens flerårsbudget beslutas.
Vid mötet 21-22 är det tre frågor som har extra betydelse: Stöd till Ukraina, försvarskostnaderna och medlemmarnas åtaganden. Till det kommer ämnen som totalförsvaret, civilt försvar och motståndskraft.
Möte med utrikesministrarna
Den 21–22 maj står Sverige värd för Natos informella utrikesministermöte, som äger rum i Helsingborg. Genom värdskapet visar Sverige sin ambition att vara en aktiv och konstruktiv allierad i Nato.
Sveriges roll i Nato
Nato är en försvarsallians som syftar till att värna de allierades frihet och säkerhet. Här hittar du frågor och svar och information om regeringens arbete och politik i Nato och vad Natomedlemskapet innebär för Sverige.
EUs roll
Försvarsminister Jonson: EU kan göra mer – utan egen armé f=2&t=Toppmöte i Ankara i sommar&d=ändringsdatum##
Vidmötet ligger fokus på ett antal centrala och aktuella säkerhetspolitiska frågor. Mötet, som leds av Natos generalsekreterare Mark Rutte med Sverige som värdland, fokuserar framför allt på följande huvudämnen:
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz förklarade på torsdagen att Tyskland inte kan stödja ny gemensam EU-upplåning för att finansiera unionens kommande flerårsbudget, skriver Financial Times. Merz, som talade vid Karlspriset i Aachen, vill i stället se omprioriteringar mot konkurrenskraft och försvar. Uttalandet skärper motsättningarna med Frankrike, som driver på för ny gemensam upplåning inför flerårsbudgeten från 2028.
EU-parlamentet i Strasbourg: Budget
Europaparlamentets utskott har föreslagit en budget på totalt 1,8 biljoner euro för åren 2028 till 2034, vilket är mer än vad EU-kommissionen har föreslagit. Både Charlie Weimers (sd) och Evin Incir (s), somföljer en traditionell svensk restriktiv budgetlinje, var kritiska mot att budgeten föreslås bli större och tänkte rösta ner förslaget.
Har den europeiska industrin kapacitet att tillverka den utrustning som militära försvaret kräver? Finns det tillräckligt med personal med rätt kompetens, t.ex. drönarpiloter.
Frågan om den europeiska försvarsindustrins kapacitet och tillgången på rätt militär kompetens är ett av de mest kritiska och debatterade säkerhetspolitiska ämnena. Erfarenheterna från kriget i Ukraina har tvingat Europa att tänka om, och svaret på din fråga är tvådelat: kapaciteten och kompetensen håller på att byggas upp i ett rasande tempo, men de akuta bristerna och utmaningarna är fortfarande mycket stora.
1. Industriell kapacitet: Från fredsekonomi till högvarv
Historiskt har den europeiska försvarsindustrin varit dimensionerad för fredstida behov och högteknologiska men små serier (så kallad "skräddarsydd" produktion). Att ställa om till massproduktion av utrustning och ammunition har visat sig vara svårt, men stora framsteg har gjorts.
Konventionell utrustning och ammunition&d=ändringsdatum
Artilleriammunition: Detta var Europas absolut största flaskhals efter 2022. Genom EU-initiativ har produktionen av 155 mm artillerigranater skalats upp kraftigt och beräknas nå en kapacitet på cirka 2 miljoner granater per år.
Den som köper el i södra Sverige får betala mer än elanvändaren i norr. När elen kommer från billiga norrland betalar personen i sydsverige. Mellanskillnaden tillfaller inte elsäljaren i norr utan den går till Energiverket. Myndigheten har fn 85 miljarder i sådana inbetalning
Prisskillnaderna skapar intäkter
Flaskhalsintäkter (eller kapacitetsavgifter) uppstår när el marknadsmässigt vill flöda från ett område med lågt elpris till ett område med högt elpris, men elnätets kapacitet inte räcker till för att föra över all den el som efterfrågas.
Här är en steg-för-steg-förklaring av hur processen fungerar rent mekaniskt:
1. Prisskillnaden är motorn Elpriset bestäms på elbörsen (Nord Pool) genom att utbud och efterfrågan matchas. Om det finns gott om billig vindkraft i Norrland (elområde SE1) men stor efterfrågan och lite produktion i Skåne (elområde SE4), blir priset naturligtvis lägre i norr och högre i söder. *
EU-kommissionen la 2025 fram förslag till gemensamt elnät som klarar det framtida gröna samhället. Dessutom ska förslaget öka energisäkerheten. Elnätet är också mycket betydelsefullt i försvaret vid krig. Kritiken mot förslaget är omfattande, inte bara från Sverige.
EU-kommissionen vill styra.
Kommissionen ser elnätet som det största hindret för att nå klimatmålen och har tre må:
Snabba på tillståndsprocesser: Minska tiden det tar att få bygga nya kraftledningar, vilket i dag kan ta över ett decennium.
Öka sammankopplingen: Bygga fler ledningar mellan länder för att kunna flytta el dit den behövs mest.
Digitalisering: Göra näten smartare för att bättre kunna hantera variabel elproduktion som sol och vind.
Den kontroversiella "flaskhals-skatten"
Den mest omdiskuterade delen, särskilt i Sverige, är förslaget om flaskhalsintäkter.
Kommissionen föreslog att minst 25 % av de intäkter som uppstår vid begränsningar i elöverföringen (flaskhalsar) skulle gå till en gemensam EU-pott för att finansiera gränsöverskridande nätprojekt.
Mellanårsvalet (midterm elections) i USA är de val som hålls mitt i en presidents fyraåriga mandatperiod. Det fungerar ofta som en folkomröstning om hur den sittande presidenten och dennes parti har skött sig under sina två första år vid makten. Valet äger rum 3 november 2026.
Val av representanter och senatorer
Mellanårsvalet handlar inte om presidentposten, men det avgör vem som kontrollerar den lagstiftande makten.
Representanthuset: Samtliga 435 platser står på spel. Ledamöterna här väljs om vartannat år.
Senaten: Ungefär en tredjedel (ca 33–35 av 100 platser) väljs om. Senatorer sitter i sex år, men valen är rullande så att en del av senaten alltid förnyas vartannat år.
